Att segla är nödvändigt - Att kappsegla är det inte ...

Att segla är nödvändigt - Att kappsegla är det inte ...

På sjön dyker det ibland upp skeppare som verkar tro att ”störst går först”. Så är det nu inte. Inte ens på kappseglingsbanan. Med bra koll på regelboken är halva slaget vunnet.

Kappseglingens enkla huvudregel lyder: Först i mål vinner. Svårare än så är det inte. Men det är få regler som är utan undantag. Vilket just kappsegling är ett lysande exempel på. I Sverige finns det cirka 80 olika kappseglingsklasser. Många av dem har egna tilläggsregler och undantag. Dock är grundreglerna gemensamma. Och det är dem Praktiskt Båtägande - med benäget bistånd av Johnie Berntsson, regerande Europamästare i matchracing - fokuserar på här.

Som framgångsrik rorsman kan Johnie Berntsson och hans motståndare på matchracingtouren liknas vid djävulens advokater. Till skillnad från fleetracing - som i sammanhanget kan liknas vid bilkörning på allmän väg (där det stora flertalet trafikanter ju faktiskt följer regelverket) - så är utnyttjandet av reglerna till det yttersta för att skaffa sig själv fördelar en av matchracingens grundpelare.

- Jag skulle säga att den största skillnaden mellan matchracing (2 båtar) och fleetracing (masstart) är att i matchracing är det viktigast att vara före den andra båten i mål, medan det i fleetracing är allra vikigast att vara snabbast av alla runt banan, säger Johnie Berntsson.

Bild 335697


För närvarande ligger Johnie Berntsson på tionde plats på internationella seglarförbundets, ISAF, världsrankning. En rätt remarkabel bedrift med tanke på att Johnie själv, liksom samtliga medlemmar i Berntsson Sailing Team, har seglingen som hobby.

- Numera brukar jag besvara frågan om vår sysselsättning med att säga att vi i teamet är professionella seglare som arbetar på fritiden, säger Johnie Berntsson, som själv varvar tillvaron på World Matchracing Tour med brödjobb som IT-projektledare inom hälso- och sjukvård.

Johnie Berntsson är en flitigt efterfrågad föreläsare. Ofta inleder han sina föredrag om kappsegling med att se till att alla åhörare har koll på och förstår fyra viktiga regler. Reglerna är giltiga inom all kappsegling, och för att lära ut den första av dem brukar Johnie dra en liten vers som har samma vidhäftningsförmåga som en bit gaffatejp:

Bild 335698


- ”Med vinden in i höger öra är det bara att tuta och köra” är en bra ramsa för att hålla reda på att med vinden från styrbord har du rätt till väg. Det är regel nummer 10 i korta drag, och förutsätter att du sitter i båten med blicken fäst framåt, säger Johnie Berntsson, innan han bränner av de tre resterande reglerna i rask följd.


Bild 335699


Regel 11: För samma halsar, styrbord eller babord spelar ingen roll, är det den båt som ligger i lä som har rätt till väg.

Bild 335700


Regel 12: Finns det ingen överlapp mellan båtarna, vare sig lä eller lovart, då är det den båt som ligger för om som har rätt till väg.

Bild 335701
Regel 13: Stagvändande båt ska alltid hålla undan. Om två båtar stagvänder samtidigt är det båten till höger om den andra båten som har rätt till väg.

Glasklart kan tyckas. Men det är när teori omsätts i praktik som det börjar bli intressant för den rutinerade kappseglaren. Varje situation är unik och genom att tolka reglerna, och agera utifrån den tolkningen, uppstår en dynamik som kan hjälpa eller stjälpa.

- Alltså, även om du har rätt till väg så får du inte göra vad som helst. Om den andra båten kan segla sin valda kurs utan att det händer någonting ska den få göra det. Men om du då plötsligt ändrar kurs så att den andra båten inte kan fortsätta på sin inslagna kurs måste han få en rimlig möjlighet att agera, säger Johnie Berntsson.

I princip innebär det att om besättningen på en båt som egentligen har rätt till väg med öppna ögon seglar in i en situation som kommer att leda till en kollision så måste de agera för att undvika kontakt. Om så inte sker är det stor risk att protestkommittén beslutar att dela ut ett straff, trots rätt till väg.

Matchracing - man-mot-man

Bild 335702


Starten Minuterna innan startproceduren inleds på allvar ägnar matchracingseglarna åt att bilda sig en uppfattning om rådande förhållanden på banan. För publiken kan det se ut som om besättningarna ägnade sig åt planlöst seglande.

- En förberedande grej innan start består av att bestämma fördelen på linjen. Vi ställer upp båten och låter seglen fladdra för att på så sätt få en syftningslinje - antingen över skotskenan eller över två vinschar för att bedöma vilket märke som ligger närmast kryssmärket, säger Johnie Berntsson.

Nästa variabel att ta hänsyn till för att finna ekvationens lösning är vinden. Enligt Johnie är det tre faktorer som är avgörande.

- Det första är riktning, det vill säga om det blir mer eller mindre styrbords- eller babordsbog mot kryssmärket, och också hur vinden ändrar riktning under racet. För det andra, finns det regelbundna skiftningar? Eller skiftar vinden oregelbundet? Oftast finns det en regelbundenhet - även oregelbundet är ju regelbundet & Den tredje faktorn är vindstyrkan.

När denna analys är klar gäller det att bestämma sig för hur du vill starta och hur mycket du ska slåss för din startstrategi. Är det avgörande för matchvinst, eller kan en plan B vara tillräckligt bra för att inte riskera till exempel tjuvstart för att du inte vill ge upp din uppgjorda strategi? I lätt vind är tajmningen till linjen svårare. Startar du i lovart ska du alltid se till att ha en lucka, annars riskerar du spegelvind från din motståndare.

- Och startar du i lä ska du vara observant - förutsatt att båda båtarna startar för samma, oftast styrbords, hals, annars kallas det för splitt - då ska du helst vara så långt före att du kan slå och passera före. Är det stora vågor gäller det att inte ligga för nära konkurrenten. Tajmningen in till linjen är utmaningen, och ligger du i lä och är tidig mot linjen är det lätt att tappa position, säger Johnie Berntsson.

Katt-och-råtta-lek

Fem minuter innan start skjuts ett varningsskott och kappseglingsreglerna börjar gälla. En minut senare inleds (första sekvensen) pre-starten genom att båtarna gejtar in i startområdet och en intensiv katt och råtta-lek tar sin början. Efter att babordsbåten har tagit sig ur sitt låsta läge gäller det för besättningarna att dels omsätta sin upplagda taktik i praktiken och positionera sig för att skaffa sig sin önskade startposition (andra sekvensen), dels att med regelbokens hjälp försöka försätta sin motståndare i ett läge där han tvingas till regelbrott - och straffas för det.

- Den tredje sekvensen är att avbryta jakten på att försöka straffa motståndaren och i stället förbereda sig på start genom att börja segla mot startlinjen cirka en och en halv till en minut innan startskottet smäller, säger Johnie Berntsson.

När startsekvensen väl är avklarad gäller i princip samma kappseglingsregler för matchracing som för all övrig kappsegling, med några undantag.

Bild 335703


- Samma regler gäller på banan, men det finns några speciella regler just för rundning vid märkena. Det finns ett matchracingsappendix i regelboken som har vissa justeringar för det. Ett exempel på skillnader är att i de nya kappseglingsreglerna (2009-2012) så står det att du ska ha plats för märket tre båtlängder innanför (regel 18). Men i matchracing är det fortfarande två längder som gäller, vilket det ju har varit förr i all kappsegling. Det här med tre båtlängder har man lagt in för att reglerna omfattar så många olika båttyper. Och det är klart, kommer du med en 49:a i full kareta in mot ett märke så är två båtlängder alldeles för kort avstånd, säger Johnie Berntsson och ler. Då blir det kaos, för då funkar inte reglerna.

När ett märke väl ska till att rundas så har den båt som ligger på insidan rätt till plats för att runda märket.

- Just den regeln tar upp tre sidor i regelboken. Men man kommer långt på att inte göra den krångligare än att båt på insidan har rätt till plats för att runda märket, säger Johnie Berntsson.

Inga genvägar

Banan, som är av typen kryssläns, seglas i regel två varv. Idealtiden för en match är 25 minuter, och det gör att seglingarna

ibland kan kortas till ett varv eller förlängas till tre, beroende på rådande vind- och strömförhållanden.

Att segla undanvind, länsa, är långt ifrån en söndagspromenad i parken och kräver minst lika mycket närvaro och aktiv segling av besättningen som att slagduellera på kryssen.

- Det gäller att hela tiden söka fri vind för den egna båten och att försöka täcka vinden för motståndaren och samtidigt söka vindbyar och vindvrid för att hitta den optimala vinkeln mot nästa märke eller målgång. Det är samma regler, kan man i princip säga, som avgör rätt till väg. Det är båtens position för om, akter om och lovart eller lä som bestämmer, säger Johnie Berntsson.

Johnie Berntssons bästa nybörjartips är att segla mycket tillsammans och framför allt koncentrera träningen på tekniken och samarbetet ombord i varierande vindstyrkor.

- Slag, gipp, rundning till läns och rundning till kryss och att sätta och ta ned spinnakern. Det är de fyra huvudmanövrar som behöver nötas och nötas om och om igen. När det sitter kan ni sedan fokusera på det som händer utanför båten. Konkurrenter, vindar, andra matcher, fritidsbåtar och yrkestrafik eller skräp i vattnet som kan vara i vägen.

Vikten av att träna på spinnakernedtagning och sättning kan inte nog understrykas, menar Johnie Berntsson.

- Hela den tajmningen och hur man gör varierar också med vindstyrkan. Vid till exempel en lättvindsrundning upp till kryss bär vi spinnaker nästan till att vi har fören vid bojen, då plockar vi den. Men däremot om det blåser 8 meter, då tar vi den när det är två-tre båtlängder kvar, annars hinner vi inte få ned den och då är det risk att den börjar fylla på kryssen.

Direktdömning

En domarbåt följer varje match, och ibland följer även en vingbåt, vars uppgift är att assistera domarna i följebåten, seglingen.

- De tävlande båtarna signalerar protest med flagga Y - gul/röd-randig. Och beslut kommer så fort domaren har bestämt sig, säger Johnie Berntsson.

Domaren kommunicerar sina beslut till besättningarna genom att visa gul eller blå flagga om ett straff dömts ut medan en grön/vitrutig flagga signalerar friande dom.

- Det finns egentligen tre huvudbeslut. Grön-vit-flagg betyder ingen åtgärd. Blå flagga betyder straff för blå båt och gul flagga betyder straff för gul båt. Straff ihop med röd flagga betyder att det måste tas omedelbart, i alla andra fall kan du vänta till ett bättre läge att ta straffet. Har du redan ett straff och drar på dig ett till så måste du ta ett omedelbart. Och gör du inte det eller får ett tredje straff blir det svartflagg som betyder att du är diskad.

Inom matchracing kan besättningarna även protestera med flagga B (röd), och det innebär att du kan ansöka om gottgörelse om du har fått en avsevärt försämrad placering utan egen förskyllan. Den regeln tillämpas inom alla former av kappsegling, inte enbart i matchracing.

- Det handlar till exempel om att den andra besättningen blivit hjälpt på ett otillbörligt sätt eller att det har kommit in en åskådarbåt på banan, eller ponera att ett märke har släppt från sin dragglina och börjat driva. En ganska vanlig rödflaggsprotest är att startfartyget missat att signalera en tjuvstart inom rimlig tid och båten har hunnit segla för länge innan flaggan kommer upp på startfartyget, så att du har hunnit starta och påbörjat seglingen. Då förlorar du oerhört mycket, orimligt mycket, på det. De ska upp med tjuvstartsflagg direkt. Det är en sådan, jag ska inte säga vanlig men förekommande, arrangörsmiss som du kan och bör överklaga.

Bankappsegling - fleetrace

- Mycket är ju detsamma, även om det finns vissa variationer i reglerna, säger Johnie Berntsson, som förutom matchracing kappseglat en del i H-båt, och han har dessutom som årlig tradition att segla hemmatävlingen Tjörn runt tillsammans med sina sponsorer.

I matchracing krävs det över lag mer noggranna förberedelser inför start, menar Johnie Berntsson. Med ett oändligt större startfält än bara två båtar att väga in i det taktiska spelet begränsas valmöjligheterna i regel rätt rejält.

- Det du måste vara mer noggrann med i fleetracing är att titta på och ta hänsyn till vad huvuddelen av startfältet tänker göra. Är det så till exempel att du kan välja att starta var du vill på linjen, att din position inte är direkt avgörande, då kanske det är viktigare att placera sig där det är mer fritt. Så ibland har man det som strategi - att starta där det är färre båtar så att du får fri vind och på det viset gör en bra start.

Men oftast är det dock fördelen på linjen som till syvende och sist är mest avgörande för utgången. Och då kanske det gäller att till varje pris ge sig in i smeten för att sedan så snabbt som möjligt försöka slå sig fri från sina konkurrenter.

- Det handlar om att tänka mera på var det övriga startfältet är och hur jag ska förhålla mig till dem. Normalfallet är egentligen att man försöker söka sin egen väg runt banan. Man försöker läsa sig till den snabbaste vägen runt banan genom att ha koll på vind, ström, vågor, båtfart och trim.

Uppmärksamhet är A och O inom all kappsegling. Inom fleetracing är det extra viktigt att hålla koll för att om möjligt ligga steget före.

- Det som är speciellt med fleetracing kontra matchracing är att det blir mer taktik med hur du ska runda märkena, eftersom det blir fler båtar att ta hänsyn till i de situationerna. Kanske inte så mycket för den som är först, men för gänget som kommer efter, säger Johnie Berntsson.

Avgörande beslut

Att sätta kurs på märket i rätt tid är också en konst som skiljer proffs från amatörer.

- Ju tidigare du går ut och lägger dig på en layline upp till ett märke, för att kunna segla där ostört måste du segla över layline mer och mer, för annars kommer de andra båtarna att lägga sig och slå på dig och störa dig. Seglar du ovanför layline seglar du en onödigt lång väg. Det gäller då att ta sig upp på layline vid rätt tidpunkt. Och åt andra hållet då, om du väljer att komma in från babords halsar in på märket så kanske det inte finns plats för dig att komma in ens.

När rätt tid är för att gå ut på layline varierar från race till race.

I fleetracingen är det så att den som väljer att gå in för att runda har rätt till väg. Annars skulle det lätt uppstå konstiga situationer om hela startfältet är samlat in mot märket och alla plötsligt tvingas att slå. I matchracing har man däremot en regel som säger att styrbordsbåten redan har en fördel genom att ha rätt till väg. Den båten behöver inte ha fördelen också att bara kunna falla av och runda. Den måste dessutom göra ett slag också för att kunna runda. Och det gör att man i matchracingen jämnar ut förhållandena lite.

Precis som inom matchracing är det en 270-graders straffsväng - stagvändning och gipp - som krävs av båt och besättning för att kvitta ett regelbrott. Vid kontakt med märke ska fleetracingseglaren snurra ett varv och vid övriga förseelser krävs två varv för syndernas förlåtelse från protestkommittén. Matchracingens direktdömning på vattnet innebär att en domare avgör brott och straff. Inom fleetracing avgörs brott och eventuellt straff i en protestförhandling - efter målgång. Men eftersom segelsportens portalparagraf är sportsmannaanda och ärlig segling har varje enskild seglare möjlighet att försöka kvitta ett eventuellt regelbrott på egen hand.

- Beslutet om att snurra i ett fleetrace tar jag själv. Anser jag att jag har gjort ett regelbrott så ska jag snurra. Det är ju för att jag ska frita mig från regelbrottet som jag snurrar. Men om jag inte anser det medan en konkurrent anser det och protesterar, då avgörs det i en protestförhandling. Och då blir det protestkommitténs sak att avgöra om det är ett regelbrott som ska straffas eller om protesten ska avslås och seglaren frias.

- I princip kan du snurra själv och samtidigt lämna in en protest mot en motståndare. Till skillnad från matchracing, där du kan vänta med att ta ett straff, måste du ta ditt straff direkt i fleetracing - i omedelbar anslutning till incidenten.

Olika klasser - olika regler: Internationella Seglarförbundets, ISAF, regelbok ligger till grund för all kappsegling. Svenska Seglarförbundet har i sin tur gjort en del tillägg och sedan kan varje enskild arrangör göra egna tillägg och undantag. Samma sak gäller för olika klassförbund, som kan specificera egna regler.

Bild 335704


Ställer kappsegling på sin spets Efter 30 år i seglingens tjänst har Anders Larsson flyttat fokus från elit till bredd. Som utbildningsansvarig på förbundet krattar han nu manegen för att locka fler nybörjare. Det finns gott om seglare i Sverige, men det är inte riktigt lika gott om kappseglare. Och det är något som Svenska Seglarförbundet vill ändra på.

- Som idrottsförbund vill vi så klart få så många som möjligt att börja segla. Sedan vill vi givetvis få så många som möjligt att fortsätta och ta steget att börja kappsegla. Det går ju faktiskt att kappsegla med ”sommarstugan”, och det vill vi få fler att inse, säger Anders Larsson.

Till skillnad från många andra tävlingsidrotter är tröskeln för att ta plats på arenan väldigt låg inom seglingen.

- Om du tar golf som exempel måste du ha ett grönt kort för att över huvud taget rulla ut en boll på gräset på en golfbana, säger Anders Larsson. Men några sådana krav har vi inte inom seglingen.

De enda krav som ställs för att delta i en kappsegling enligt nuvarande regelverk är medlemskap i ett segelsällskap eller klubb som är ansluten till Svenska Seglarförbundet och att din båt har ett giltigt mätbrev eller klassbevis.

- Man bör nog kolla upp med sitt försäkringsbolag att försäkringen omfattar kappsegling. Annars riskerar du att tvingas betala ur egen ficka, säger Anders Larsson.

Det är rätt vanligt att lokala klubbar arrangerar regel- och taktikkvällar, och för nybörjare kan det absolut vara en bra väg för att lära sig mer om kappseglingens grunder.

Avsaknaden av tävlingslicens eller någon form av bevis på kunskaper hos kappseglare är inte helt lyckat och en förändring kan vara på gång. För, som Anders Larsson uttrycker det, det kan kosta pengar med nybörjare på startlinjen. Svenska Seglarförbundet har nyligen introducerat en utbildningsmodell som riktar sig till både ledare och seglare och som kallas Färgpyramiden.

- Färgpyramiden består av fyra olika nivåer. Grönt är basen och är en grundläggande fortsättning på seglarskolan och riktar sig till dem som vill börja kappsegla på klubbnivå, säger Anders Larsson.

Nästa nivå är blå och är en påbyggnad för dem som vill mäta sina krafter med seglare från andra klubbar i regionen. Medan de två sista nivåerna i pyramiden, röd och svart, vänder sig till de seglare som har ambitionen att slåss om SM-medaljer och/eller tävla internationellt. En av grundbultarna i pyramidsystemet är att kunskapskraven för tränare och ledare synkas med motsvarande kunskapsnivå i målgruppen aktiva seglare.

- Just nu är det 44 klubbar, merparten av dem finns på västkusten och i Skåne, som anammat Färgpyramiden. Men till nästa säsong har både GKSS i Göteborg och KSSS i Stockholm sajnat upp sig, och totalt tror jag att det är ett hundratal klubbar som uppfyller kraven och är med till nästa år, säger Anders Larsson.

Om man går i kappseglartankar tycker Anders Larsson absolut att man ska undersöka om det finns någon klubb i ens närområde som anammat Färgpyramiden. En annan väg att gå kan annars vara självstudier. Dels finns det en del bra information på Svenska Seglarförbundets hemsida, dels vill han gärna slå ett slag för segelmakaren North Sails utbildningsdivision North U.

- De har en hel del bra litteratur och dvd-filmer om kappsegling. De är visserligen på engelska, men förhoppningsvis kommer de översatta till svenska, vi för en dialog med dem, säger Anders Larsson.

Av: Text och foto Thomas Hyrén Illustrationer: Jürgen Asp

Faktaruta


Ordlista Akter om: En båt helt bakom den andra. Babord: Båtens vänstra sida. Bana: Kan se ut på många sätt. Antingen med bojar/rundningsmärken eller runt öar. Banben: Sträckan mellan två rundningsmärken. Djungelbana: Komplex bana, kors och tvärs mellan fasta märken. Falla: Båten styr från vindögat, motsats till lova. Gippa: Falla av, och ändra kurs, med vinden in från aktern. Halsar: Med vinden från styrbord (höger) seglar en båt för styrbords halsar. Halvvind: Med vinden rakt i sidan. Kryssa: Bidevind, segla sicksack mot vinden. Layline: Den kurs som en båt kan segla mot ett tänkt mål utan att gippa eller slå. Lova: Båten styr upp mot vindögat, motsats till falla. Lovart: Den sida på båten varifrån vinden kommer, motsats till lä. Luffa: Tvinga upp en annan segelbåt mot lovart. Lä: Den sida på båten som vinden inte kommer från, motsats till lovart. Läns: Vinden kommer in rakt akterifrån. Skota: Dra in seglet så att det slutar fladdra, motsats till slacka. Slacka: Släppa ut seglen, motsats till skota. Slå/stagvända: Vända, byta kurs, mot vinden. Slör: Vinden kommer in snett akterifrån. Styrbord: Båtens högra sida. Trimma: Finjustera segel och rigg för att öka båtens prestanda. Väjningsregler: Trafikregler på sjön. Överlapp: Mer eller mindre jämsides.



Johnie Berntsson Ålder: 37 Bor: Stenungsund Gör: IT-projektledare inom hälso- och sjukvård Familj: Fru Helene och barnen Linn, 5, och Elias, 3 Meriter: 1:a, Bermuda Gold Cup 2008 (VM-deltävling). 1:a Congressional Cup, Long Beach 2009 som första skandinaviska besättning. 1:a ACI Cup, Kroatien 2006 (VM-deltävling). EM-guld 2009. Svensk och nordisk mästare i matchracing. SM-guld i H-båt (gast) ISAF World Ranking: 10:a just nu. 7:a som allra bäst