Gratis vind - seglen kostar

Gratis vind - seglen kostar

Ditt sätt att segla är avgörande när du ska köpa nya segel. En varningsflagga måste hissas för att stirra sig blind på segeldukar. Design, hållbarhet, vikt och styrka är faktorer som måste vägas in.

Efter åtta till tolv år är det normalt dags att byta segel. Dina segel - som i sammanhanget förmodligen är tillverkade i en vävd polyesterduk - har tappat sin form. Seglingen är inte lika trevlig som förr. De slitna seglen gör båten lovgirig, och din båt har svårt att gå lika högt i vind som förr.

När du är i köptagen har du i Sverige uppskattningsvis ett 20-tal segelmakare som syr segel att välja emellan. En semesterseglare köper kanske segel en eller två gånger i sitt liv, även om han eller hon emellanåt lämnar in sina segel för reparation.

Av den anledningen är man förstås ofta oerfaren och vet inte vad man ska ha. Och det blir inte lättare av att segelmakarna ofta svänger sig med en uppsjö olika termer inom segeldesign (se faktaruta).

- Vi börjar alltid med en behovsanalys. Vi utgår från båtmodell och vilken typ av segling det handlar om, om man ska semestersegla, klubbkappsegla, långsegla eller tävlingssegla, säger Mikael Olesen, delägare i segelmakaren UK Syversen med svenska loft i Stockholm, Göteborg och Smögen.

Antingen mäter man rigg och segel på plats, utgår från en databas eller låter kunderna ta vissa mått. Har man äldre segel med gamla beslag kan man ta med seglet till loftet.

Därefter blir det design, materialval och tillverkning.

Segelduksmaterial finns i allt från vävda polyesterdukar i Dacron (den vanligaste vita segelduken) till de modernare kolfiberlaminaten. Såväl Dacron som kolfiber finns i sin tur i massor av olika sorter och dukvikter. Olika material har skiftande förmåga att motstå töjning, har olika draghållfasthet, är olika känsliga för UV-strålning och slitage.

Generellt är Dacron mest slitstarkt men håller formen i seglet sämre än laminatsegel. Dacron håller formen upp till fem år medan laminat håller formen upp till tio år. Formen ger snabbare båt och mindre lutning. När det gäller undanvindsegling som spinnaker och gennaker används nylon, som är mycket starkt i förhållande till sin vikt.

Dukval bara en komponent

En varningsflagga för segelköpare måste hissas för att stirra sig blind på segelduksmaterialet, menar i princip alla segelmakare. Förutom segelduksval är design och konstruktion mycket viktiga komponenter i kedjan för att kunna sy segel som passar helt olika seglingsbehov.

- Vanligast är segelduk på rulle, där man skär duken efter det sätt man vill optimera dukens egenskaper på, exempelvis ett triradialsegel. Duken kan också tillverkas individuellt till varje segel så att fibrerna kan läggas exakt i kraftriktningen på varje punkt i seglet. Beslag, förstärkningar och val av olika typer av lattor i storsegel är också vägande, säger Mikael Olesen.

Enligt Mikael Olesen jobbar de efter samma principer som då man tillverkar vingar till olika flygplanskroppar. (Ur aerodynamiskt perspektiv fungerar ett segel som en flygplansvinge vid vind snett framifrån.) Men det är inte så enkelt som att säga att ett visst segelduksmaterial och en viss design passar alla 30-fotare.

- Båtens och riggens egenskaper är a och o. Två båtar av samma 30-fotsmodell kan vara utrustade med olika riggar men även två olika költyper som ger olika motstånd i vattnet. Därför kan det behövas anpassade segel till respektive båt för att göra båtens prestanda rättvisa, säger Mikael Olesen.

Seglar med handbroms

Bland cruisingkunder finns även de som köpt nya utländska serietillverkade båtar men är missnöjda med sina segel.

- Vid nyleverans kan de välja standardsegel av Dacron. Resultatet blir att man seglar med handbroms. Det blir ofta dålig höjdtagning och fart. Dacron är generellt en bra segelduk för vanliga seglare som har båtar under cirka 35 fot. Problemet är att standardsegel vanligen består av lägsta kvalitet av Dacrondukar, förstärkningar och sömmar, säger Mikael Olesen.

Om en familjeseglande Maxi 77-ägare vill köpa nya segel, vad blir det då?

- Det är segel som antingen sys i Dacron eller i cruisinglaminat. Man får maximal livslängd till ett konkurrenskraftigt pris, säger han.

Priserna på segel varierar förstås. För en Maxi 77-ägare som vill ha ett storsegel i Dacron är prislappen ungefär 7 990 kronor hos UK Syversen. I priset ingår ett eller två rev, två stycken genomgående lattor, siffror, klassymbol, lösfot, cunningham, trimtrådar och säck. Vill man däremot ha storseglet i sandwichlaminat blir det 11 600 kronor.

Vill byta originalsegel

Hans Hamel hos segelmakaren Hamel Sails:

- Ett bra första steg är att ta med sig sina segel till en segelmakare för en översyn. Ibland kan det vara fullt tillräckligt att förstärka seglen så att de håller några år till. Det händer också att det inte är seglen som orsakar dålig höjdtagning och lovgirighet. En felinställd rigg kan vara orsaken, eller kanske brister i hantering.

Hur ser typkunden ut hos er?

- Det är ett par som äger en 35-45-fotsbåt, är över 45 år och semesterseglar mellan 500 och 1 000 distans per år, säger Hans Hamel.

Hamel Sails har även många kunder som äger äldre båtar i Maxi- och Albinfamiljen. Dessa kunder vill byta ut sina originalsegel, en del närmare 30 år gamla.

- Det är inte en dag för tidigt. Sömmarna har spruckit, Dacrondukarna är utbrända av solljuset och det syns ofta hål utmed förstärkningar och lattfickor. Många vill också byta ut sina gamla försegel med pistolhakar mot rullgenua.

Att kontrollmäta gamla segel, eller till och med mäta riggar på kundernas båtar, görs också:

- Inom till exempel Scampi-familjen finns det ett 15-tal olika riggar. Seglen kan ha olika mått, infästningar, travare och revpunkter. Därför är det bra att göra kontrollmätningarna innan produktionen av seglet startas, säger han.

Precis som konkurrenterna har Hamel Sails en meny av olika alternativ. För storsegel är duk av vävd polyester/Dacron och vådlayouten crosscut optimal när det gäller hanterbarhet, slitstyrka och livslängd.

Till försegel och alla typer av rullgenuor och för seglare som vill ha bättre formstabilitet rekommenderas vådlayouten fullradial i kombination med någon laminatduk med polyester eller aramidfiber.

- Kolfiberlaminat passar bäst för kappseglaren. Förutom formstabiliteten är det ett lätt och mjukt segel att hantera och därför ibland även lämpligt för cruisingseglaren. Nackdelen är att det är dubbelt så dyrt som traditionellt cruisinglaminat, säger han.

”Design är avgörande”

Jonas Boding, vd på Boding Segel, med loft i Haninge och Västra Frölunda:

- Tyvärr talas det för lite om design, som i mångt och mycket är helt avgörande när man ska välja segel, säger han.

Design, som är ett av stegen i segeltillverkningen, görs idag uteslutande i cad-cam-program. Övergripande handlar design om att skapa segel vars krafter på bästa möjliga sätt ska driva båten framåt. Konkret handlar det till exempel om var seglets buk ska placeras, bukdjup och bukmax.

Vilken konkret skillnad blir det då mellan två identiska segel med samma duk och segelskärning fast det ena seglet har en vassare design?

- Med rätt design handlar det om att på kryss kunna segla fyra-fem grader högre och några tiondels knop fortare. Därtill blir seglen lättare att trimma, trevligare segling helt enkelt, säger Jonas Boding.

Det är framför allt under de senaste två åren som ett segels design har hamnat i fokus. Den nya generationen av laminatdukar har givit segeldesignern ett större ansvar, menar han.

- Utöver att bestämma seglets form, så måste nu designern även specificera hur fibrerna i seglet ska placeras (antal, täthet och riktning), säger Jonas Boding.

Chansen att garanterat få en bra design, enligt Jonas Boding, är störst om seglet beställs av någon av de största segelmakarna i Sverige, exempelvis North Sails, Boding Segel, och UK Syversen. Enligt de stora segelmakarna ökar efterfrågan på formgjutna segel som exempelvis membran- och stringsegel (se faktaruta sidan 21).

En variant av stringsegel är curved fiber laminate. Det handlar om att fibrerna i dukens kärna lamineras böjda längs en kurva. Fibern kan då mer precist placeras så att den sammanfaller med hur krafterna ligger i seglet. Fördelen är bland annat att seglet blir lättare och stummare och har en finare form över tiden.

- Det här seglet passar alla seglare. Merkostnaden är idag liten jämfört med priset för ett traditionellt triradialskuret segel för nöjessegling, speciellt om seglets livslängd vägs in, säger Jonas Boding.

Hos Bodings heter den här metoden G2 Membrane, hos UK Syversen heter den Matrix och hos Quantum kalls metoden Fusion M.

UK Syversen har även Tape-drivesegel. Det är en segelkonstruktion där man använder kraftorienterade fibrer från horn till horn utan skarvar av stumma fibertejper, och kombinerar olika material för att bestämma seglets egenskaper.

Konkret töjer sig Tape-drive mindre i förhållande till sin vikt än klassiska segel.

- I ett vanligt radiellt segel kan 40-50 procent av trådarna missa seglets krafter, och det måste därför sys av onödigt grov och tung duk för att bli starkt. Tape-drive efterfrågas inte bara av racingseglare, utan är mycket vanligt även bland cruisingseglare, säger Mikael Olesen.

En viktig fråga är förstås om man får igen pengarna när man köpt nya segel och av någon anledning kort därefter ska sälja båten:

- Nej. Förvisso ökar båtens värde, men den som köper båten kanske önskar segel av annat fabrikat, eller är inte beredd att lägga kanske 50 000 kronor extra bara för att det är nya segel, säger Stefan Haraldson som driver båtmäklaren Maxibryggan.

Av: Text Johan Cooke