Utmanaren från Orusts bakgård

I början av 1940-talet, 1942 närmare bestämt, etablerades Bröderna Jacobssons Båtbyggeri på Bokenäs i Bohuslän. Sedan dess har det lilla varvet vid Källviken – ett stenkast från många namnkunniga Orustvarvs vagga, Kungsviken – så att säga ”gått varvet runt”. I mitten av 1900-talet var det inte ovanligt att välsituerade medborgare kom med en påse pengar och ett uppdrag till de hantverksskickliga bröderna Jacobsson att bygga en vacker båt. Och ungefär så går det till även idag. Nästa generation båtbyggare har tagit över rodret på varvet och precis som då det begav sig, fast nu under namnet Fantasi Yachts, tillverkas enstaka båtar helt efter kundens önskemål. Den serieproduktion av Fantasi 37 och Fantasi 44 som pågick under fyra decennier är lagd i malpåse.

I mitten av 1960-talet övergick varvet successivt till det nya, moderna byggmaterialet plast. Varvets första serieproducerade båt, Fantasi 37, såg dagens ljus först 1975. Med tanke på båtens negativa akterspegel, långsträckta köl och förhållandevis raka stäv är det troligt att dess konstruktör, Knut Jacobsson, sneglat mer än lovligt på Tord Sundéns klassiska Folkbåt. En koppling som inte är så långsökt, då det under 1940 och 1950-talet ofta dök upp Nordiska Folkbåtar i trä, byggda av Bröderna Jacobsson, i toppen av resultatlistorna på regattor runt om i landet.

Stor variation

Och varvets stolta hantverkstradition, sprungen ur träbåtsbyggandet, gick igen i Fantasi 37. Variationen i utförandet på de totalt 82 båtar som lämnade varvet mellan 1975 och 1984 är stor både utvändigt och invändigt, då kunderna erbjöds stora valmöjligheter.

Praktiskt Båtägande har träffat Stefan Regén, andra generationens ägare till Fantasi 37:an Fantasy med segelnummer 44. Båten, som är tillverkad 1981, beställdes av Stefans föräldrar.

– För ett par år sedan seglade jag och min fru ner båten till varvet när den fyllde 25 år. Det var samtidigt 25-årsjubileum för Knuts Cup, som är en entypsregatta för Fantasi 37:or, som vi också deltog i. Det var ganska spännande, för som stockholmare ser du nästan aldrig någon Fantasi 37:a i skärgården. Och alltså, med drygt 20 båtar på startlinjen var det så att håren reste sig på armarna, säger Stefan Regén om den minnesvärda kappseglingen i Bohuslän.

I samma veva lämnades båten kvar på varvet över vintern för en översyn och ett motorbyte. Den originalmonterade Yanmar-motorn på 30 hästkrafter ersattes med en ny Yanmar med ytterligare 22 hästar i stallet.

– Det märks nu att 30 hästkrafter var för lite. 52 är mera lagom.

Stefan Regén erkänner att det är svårt att inte betrakta Fantasy som lite av en släktklenod. Och båten behandlas som en sådan också, för med ett par decennier på nacken kräver hon lite mer pyssel och omsorg än en nyare, modernare båt. Vissa funderingar har funnits på att ersätta henne med en nyare – och några fot kortare – segelbåt.

– Det är klart att det märks att det är en lite gammaldags design. Jag skulle på ett sätt i min idealbåt möjligtvis vilja ha lite bredare kojer i aktern, så att de fungerar som dubbelkojer. Båten är ju inte extremt smal i aktern, men den är smalare än en modern båt. En modern 37-fotsbåt brukar ha två dubbelkojer både här och där, säger Stefan Regén med en nick åt både babord och styrbord.

Ombord på Fantasi 37 är förpiken den enda givna dubbelkojen, må vara att det går att fälla bordet i salongen och förvandla den babordsplacerade U-soffan till en koj för två. Inte heller toalettens placering i anslutning till förpiken är helt optimal, tycker Stefan Regén, som gärna sett att muggen varit placerad direkt vid nedgångsluckan.

– Så att man slipper passera genom hela båten med blöta sjökläder.

Mycket snickrande på fri hand

Stefan Regén berättar att när hans föräldrar beställde sin ögonsten så fick de en kortfattad och inte alltför detaljerad beskrivning av båtens standardutförande. Den knapphändiga beskrivningen berodde dels på att varje beställare kunde komma med egna önskemål, dels på att varvets snickare jobbade mycket på fri hand.

En detalj som särskiljer familjens båt från de flesta andra är ståhöjden i ruffen. Stefans pappa, Hans-Ove Regén, mäter närmare två meter i strumplästen och som en konsekvens är den nåtade durken sänkt med åtta centimeter.

– Det är lite kul när man som Fantasibåtsägare kliver ned i en annan båt och märker att det finns små skillnader på vinklar och vrår mellan båtarna. Ta till exempel hur olika hyllor har sågats till. Båtbyggarna på varvet är så pass skickliga att de har gått ned i båten med en bräda, en såg och en hammare och har byggt allt på plats. Men det verkar vara lite så det har funkat över lag där nere. Jag försökte en gång att få tag i en ritning på båten för att jag skulle låta göra en halvmodell att hänga på väggen när pappa fyllde år. Men på varvet svarade de: ”Vi hittar inte dem, de är här någonstans, men du vet, vi använder inte sånt.” Det är lite så det är där på varvet, säger Stefan och skrattar.

Egentligen borde inte Stefan bli förvånad. Mer än en gång har hans föräldrar berättat historien om sina kontakter med varvet när de beställde båten. För även om valmöjligheterna var stora så fanns det gränser för vad som kunde accepteras.

– Mina föräldrar frågade om en grej: ”Ska det verkligen vara så här, hur har ni tänkt här egentligen?” och då svarade Knut (Jacobsson) bara: ”Det sa va så.” Det var liksom inget snack. Det var bra med det.

Stefan Regén tilltalas av hela båtens, men framför allt skrovets och i synnerhet akterspegelns, klassiska och vackra design.

– Det är sällan man kan ligga en längre tid i en hamn utan att få besvara frågor om vad det är för båt. Och utan att förhäva sig så tycker många att det är en vacker båt. Det är väldigt många som kommenterar att det är en vacker båt med klassiska linjer. Det är kul att höra, och det är en bra konversationsöppnare i hamnarna. Har man en Bavaria, inget ont om dem, det är säkert bra båtar som säkert seglar bättre än den här, men det är nog knappast någon som öppnar med att säga: ”Oh, vad är det där för en båt?”

Bra kryssvinkel

När PB träffar familjen Regén blåser det 2-3 sekundmeter, vilket är i minsta laget. På grund av sin tyngd trivs båten bra från fem sekundmeter och uppåt för att gå som allra bäst upp mot åtta-nio sekundmeter.

– Samtidigt kan jag bli förvånad över hur bra hon seglar. Bra kryssvinkel och hon är stabil och bra, den tappar liksom inte fart om det går lite sjö, utan då trycker hon igenom vågorna utan att stanna upp. Vi har alltid tyckt att hon seglat bäst på halvvind, men hon är faktiskt ganska bra även nära vinden.

Däckslayoten är av typiskt 1970-talssnitt. Till exempel saknas skylight vid pentry och toalett, vilket Stefan Regén kan sakna. Båten saknar också neddragna fall till sittbrunnen. Ska det hissas eller halas är det bara att skicka upp en gast på fördäck.

– Den där bågen är lite speciell. Den är rätt att skön att ha när du står uppe vid masten. Man kan vid en första anblick tycka att den inte är så vacker, men den är faktiskt väldigt praktisk när det gungar och då är det rätt skönt att stå innanför den där. Och sedan kan man hänga tampar på den också, säger Stefan om den pulpitliknande U-formade konstruktion som ramar in mastfoten.

Av: Text och foto Thomas Hyrén