150906.jpg

Artiklar

Pulsradar eller bredbandsradar

Överlägsen vid manövrering i trånga passager. Strömsnål. Och större frihet att välja placering för radarantennen. Det är bredbandsradarns vassaste fördelar. Men bredbandsradarn klår inte pulsradarn i alla ronder.

Text: Redaktionen • 2010-08-19 Uppdaterad 2010-08-19

Den nya bredbandsradarn har snabbt seglat upp som ett stekhett alternativ till den klassiska pulsradarn. Den största fördelen med bredbandsradarn är att den på mycket nära håll kan skönja föremål som sjöfarts-prickar, fartyg och kobbar.

Enkelt uttryckt beror det på att bredbandsradarn ger en ständig radiovåg med modulerad frekvens. Bredbandsradarn kan via sin antenn samtidigt sända, fånga upp ett föremål och skicka tillbaka föremålet i form av ett eko som blir en bild på radarskärmen.En pulsradar har en pulserande sändning. Den kan inte sända och ta emot samtidigt. Konkret innebär det att man alltid får ett blint område upp till 30 meter runt motorbåten.

– Med bredbandsradarn kan du i princip se din egen besättning på däck, säger Christian Olsson, vd vid distributören Sportmanship Marin som säljer bredbandsradar av fabrikaten Lowrance, Simrad och Northstar.

Minimal strålning

Medan en pulsradar för fritidsbåtar har en sändande effekt på 2 eller 4 kilowatt är motsvarigheten för bredbandsradarn 0,2 watt. Det är ungefär tio gånger mindre effekt än en vanlig mobiltelefon.

– Det innebär att man kan placera bredbandsradarns antenn på platser som förut var olämpliga från strålningssynpunkt. Förvisso styrker ingen forskning att det är farligt att befinna sig bredvid en strålande fritidsbåtsradar, fast det kan kännas skönt att veta att strålningen från bredbandsradarn är minimal, säger Christian Olsson.

På plussidan finns även att bredbandsradarn drar lite ström, drygt 17 watt, ungefär hälften av en mindre pulsradar. Det är en klar fördel för en segelbåt med begränsad kapacitet på batteribanken.

”Uppfyller vad den lovar”

Sune Fogelström kör taxibåtar nästan året runt i Stockholms skärgård. Båtarna kör både taxi och efter turlistor. Många gånger är det ont om tid och då måste det gå fort, upp till 30 knop. De kör under mörka kvällar, i dimma och i snöfall.

– Tuffast blir det i dålig sikt då vi ska passera smala sund. Vi har prövat både IR-kameror och starka strålkastare. Sedan i somras har vi i en av taxibåtarna använt en bredbandsradar intill vår pulsradar. Vi har tusentals timmars erfarenheter av pulsradar och några hundra av bredbandsradarn, berättar Sune Fogelström.

Han tycker att bredbandsradarn av fabrikatet Simrad uppfyller vad reklamen lovar:

– Bredbandsradarn har en fantastisk förmåga att se ekon på mycket nära håll. Radarbilden är skarp, farledsprickar, små skär och båtar syns tydligt. Den är användbar när vi ska manövrera i trånga sund och vikar, säger Sune Fogelström.

En annan fördel är att bredbandsradarns ekon inte störs då det snöar eller regnar kraftigt. Pulsradarn däremot behöver vid de tillfällena justeras för att få en bra skärmbild. Bredbandsradarn är också enkel att installera, tycker han.

När det gäller användarvänligheten är bredbandsradarn jämförbar med pulsradarn. Men efter att bredbandsradarn hade installerats var det ingen bra bild inom en radie på tre sjömil.

Det problemet löste Sune Fogelström genom några inställningar.

Flyter ihop

– En svaghet med bredbandsradarn är den stora lobbredden på 5,2 grader. Konkret innebär det att öar, fartyg och prickar på cirka en till två sjömils avstånd blir osäkra och flyter ihop på skärmen, säger Sune Fogelström.

Bakgrunden är att radarvågen kommer ut i form av en lob från antennen. En smal horisontell lobvinkel ned mot två grader gör att man kan särskilja ekon från fartyg och öar med större noggrannhet på skärmen, framför allt på längre avstånd.

Vinkeln på loben i en fritidsbåtsradar har mycket att göra med antennbredden (diametern). En för stor lobbredd beror vanligen på att radarantennen inte är tillräckligt bred. Än finns det bara en antenn till bredbandsradarn att välja på. För pulsradarn finns det en uppsjö alternativ. Ju bredare antenn, desto bättre radarbild.

– Därtill är svephastigheten på bredbandsradarns radomantenn för låg, bara 24 varv per minut. I snabba farter får vi en känsla av att det blir en viss fördröjning innan radarbilden uppdateras på skärmen, säger Sune Fogelström.

Det problemet lär åtgärdas, eftersom tillverkarna ska uppdatera sina radarantenner så att de kan snurra med 36 varv per minut. På befintliga installerade antenner ska det räcka med en programuppdatering.

”Separerar ekon bättre”

Att bredbandsradarns bredare lobbredd skapar ekon som flyter ihop på längre avstånd är en sanning med modifikation, menar Christian Olsson:

– Även om bredbandsradarns lobbredd är 5,2 grader, är det bättre än en pulsradar som har exakt samma lobvinkel. Eftersom bredbandsradarn sänder och tar emot samtidigt separerar den ekon mycket bättre, även på längre avstånd, säger han. Med separerade ekon menas att till exempel två fartyg nära varandra på skärmen visas som två ekon istället för att ekona flyter ihop som om det vore ett fartyg.

Men en bredare antenn skulle separera ekon ännu bättre?

– Absolut. Det lanseras löpande produkter till bredbandsradarn. När en bredare antenn lanseras är oklart, säger

Christian Olsson.

Men Olsson sticker inte under stol med att pulsradarn klår bredbandsradarn på längre avstånd:

– Vill man ha en bättre vy över sex sjömil är pulsradarn bättre. Mellan tre och sex sjömil är puls- och bredbandsradarn jämförbara. Under tre sjömil är bredbandsradarn överlägsen, säger Christian Olsson.

En annan nackdel med bredbandsradarn är att den inte aktiverar radartranspondrar, exempelvis Raconfyrar eller Raconbojar och nödställda som bär SART. Orsaken är att bredbandsradarn sänder på låg effekt och med en frekvens som inte aktiverar exempelvis Raconfyrar.

Radarnavigering

Som fritidsskeppare kan man skaffa radarintyg för fritidsbåt.

– Det behövs ingen ny radarutbildning för just bredbandsradar. För navigatören är det ingen skillnad på bredbandsradarn och pulsradarn när det gäller radarnavigering, säger Kjell Johansson, lärare på Sjöskolan på Beckholmen.

Kjell har även han praktisk erfarenhet av bredbandsradarn. Han delar Sune Fogelströms inställning att bredbandsradarn är bra för att se föremål på nära håll men sämre på längre avstånd: Fast redan på någon sjömils avstånd blir öar, fartyg och prickar osäkra och flyter ihop, säger Kjell Johansson.

Slår bredbandsradarn ut pulsradarn?

– Nej, inte under en överskådlig framtid. Bredbandsradarn kan passa fritidsbåtar som ska färdas i innerskärgården och som har begränsad fartkapacitet och energibank ombord.

Ska man över hav, och vill upptäcka fartyg och vädersystem på långa avstånd, är pulsradarn betydligt bättre, säger Kjell Johansson.

Att köpa en fritidsbåtsradar med antenn är en stor investering, mellan 19 000 och 27 000 kronor plus skärm som kostar från 6 000 kronor. Innan du bestämmer dig för att köpa en puls- eller bredbandsradar ska du själv först testa de olika ra-dartyperna på sjön, anser han.

– En svaghet med båda radartyperna är att användarvänligheten inte är så bra. Det är för mycket knapptryckningar. Sen måste man också öva radarnavigering i praktiken för att bli en säker radarnavigatör. Det gäller oavsett vilken radarteknik du köper, säger Kjell Johansson.

Ska avvakta

Erik Sjögren har sedan 80-talet hållit kurser inom navigation för olika studieförbund och båtorganisationer, däribland Medborgarskolan.

– Om bredbandsradarn tekniskt håller vad den lovar ska jag mer noggrant redovisa den jämsides med pulsradar. Jag ser inget skäl till att ändra undervisningsinnehållet, eftersom båda radartyperna verkar ha lika handhavandefunktioner, säger han.

Båda radartyperna har roterande antenn, lobhöjd och lobbredd, möjlighet till bäring och avstånd, filter för olika störningar och lika våglängd, menar han.

Själv ska Erik Sjögren avvakta med att utrusta sin utbildningsbåt med bredbandsradar.

– I dagsläget har inte den nya bredbandsradarn prövats tillräckligt av oberoende båtjournalister och fritidsbåtsfolk. Jag anser att man ska vänta tills tekniken utvecklas mer.

Fritidsbåtsfolk som färdas i innerskärgården har nog mest nytta av bredbandsradarn, slutar han.

Av: Text: Johan Cooke Foto: Sportmanship Marin


Text: Redaktionen • 2010-08-19
ArtiklarPraktiskt BåtägandeGuider
Scroll to Top