Praktiskt Båtägande

Därför är energieffektiva båtskrov framtiden

När den kommande bränsleomställningen ska genomföras behöver vi effektivare skrov istället för större motorer.
– Dagens skrov är väldigt primitiva men med alternativa konstruktioner är det möjligt att minska energibehovet till hälften, säger Hans Hagberg, själv verksam i båtbanschen.

Därför är energieffektiva båtskrov framtiden
– Marknaden har inte efterfrågat bättre skrov, och då har båtbranschen inte heller tagit fram några, hävdar Hans Hagberg. Foto: Henrik Ljungqvist/Adstream

Varje år visas nya båtar upp på mässorna runt om i världen. Men är de så nya egentligen? Visst har båtarnas design förändrats de senaste 40 åren, men det är framför allt det som syns ovanför ytan – innermodulen och överdelen av båtarna. Det gäller åtminstone för planande motorbåtar. Flipper introducerade stegstabilisatorer i början av 1970-talet, vilket gjorde skroven effektivare och stadigare med sänkt bränsleförbrukning. Sedan dess har skrovformerna under vattenytan inte förändrats särskilt mycket och inte heller är det några större skillnader mellan olika båtfabrikat. Men kanske kommer tillverkarna att tvingas driva på utvecklingen för att kunna fortsätta sälja snabba båtar efter bränsleomställningen?

– Kraschen närmar sig, säger Hans Hagberg, som varit aktiv inom båtracing på 1990-talet. 

Han har slagit världsrekord med rib-båt och byggt och sålt båtar under namnen Hydroline, RIB Unlimited och Hydrolift. Inom båtracing har han jobbat med att optimera skrov, men ett racerskrov kräver helt andra egenskaper än normala fritidsbåtar. Vid sidan av sitt vanliga arbete som IT-konsult har han de senaste 20 åren ägnat sig åt utveckling och tester av vanliga båtskrov, med målet att kunna få fram ett effektivt och billigt fritidsbåtsskrov för farter under 40 knop. 

Hans anser att dagens skrov är väldigt primitiva och att det med alternativa konstruktioner är möjligt att minska energibehovet till hälften. Att undervattensskrov fortfarande ser ut som de gör beror enligt honom på att det saknats forskning och kunskaper inom marinbranschen, som är mycket småskalig och fragmenterad jämfört med bilindustrin. Att det går att bygga effektivare skrov har båtracingen visat sedan länge. Redan på 1990-talet åkte enskrovsbåtar med matchvikter på över 700 kilo och standardutombordare på 90 hästkrafter i över 50 knop. Väldigt lite arbete har dock gjorts för skrov i mer normala hastigheter.

– Marknaden har inte efterfrågat bättre skrov, och då har båtbranschen inte heller tagit fram några.

Det har nämligen gått att lösa eftersträvad prestandaökning genom att utrusta båtarna med allt starkare motorer, och konsumenterna har nöjt sig med det. Men mycket talar för att branschen står inför en förändring nu, när de traditionella bränslena fasas ut. Om båtbranschen utvecklas åt samma håll som bilbranschen, det vill säga mot hybrid- och ren eldrift, står vi nämligen inför en stor utmaning som sannolikt kommer att driva på skrovutvecklingen för planande motorbåtar. 

Anders Kurtén, produktutvecklingsansvarig vid Buster Aluminiumbåtar, poängterar att Busters skrov är optimerade för just förbränningsmotorer. 

– För att ta fram ett skrov som bara kräver hälften så mycket energi krävs något drastiskt. Det går säkert att göra, om man använder foils eller bygger helt i kolfiber för att få ner vikten och minska den våta ytan. Men jag tror inte att det går att serieproducera en sån båt till ett rimligt pris. 

Problematiken enligt honom handlar om att kunna optimera ett skrov för ett brett motoreffektintervall i vettiga marschfarter. Lastläget för en båt kan nämligen variera kraftigt. Buster Magnum, som är en av bolagets populäraste båtar, är konstruerad för att kunna bära motorer mellan 100 och 225 hästkrafter och tar max åtta personer. 

– Det är ganska stor lastvariation mellan 100 hästkrafter och åtta personer i båten jämfört med 225 hästkrafter och en ensam person ombord. Om båten skulle kunna konstrueras och optimeras för bara en typ av motor och en kontrollerad vikt skulle det vara lättare att bygga till exempel ett stegat skrov som drar mindre energi, säger Anders. 

 

Tror du vi har fossilbränsledrivna båtar om 20 år?
Ja
40
6
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!