Praktiskt Båtägande

Gabriel Heyman har konstruerat båtar sedan 1990. Han har vunnit pris i ett flertal internationella båtkonstruktionstävlingar och är ordförande i Sveriges Yachtkonstruktörers Riksförening. Fantasi 44 och Celeste 36 är ett par av modellerna som lämnat ritbordet och Gabriel Heyman är också upphovsman till en speciell kölkonstruktion som suttit på vinnarbåten i America's Cup.

Till att börja med konstaterar Gabriel Heyman att moderna båtskrov mer eller mindre tvingar fram dubbla roder. När en båt blir så bred i aktern att rodret hänger i luften vid krängning blir det nödvändigt för att få en bra roderfunktion. Men någon exakt gräns för vid vilken akterbredd en båt vinner på att ha dubbla roder istället för ett finns inte.

– Det dikteras av skrovformen. Man tittar bland annat på hur lovartshörnet i aktern lyfter då båten kränger och hur vattnet rör sig runt roderblad och båtskrov. Det görs också krängningsberäkningar som ger information om roderverkan.

 

Både för- och nackdelar

Det är med andra ord utvecklingen av skrovformen hos moderna segelbåtar som lett fram till behovet av dubbla roder. Att den utvecklingen skett först på senare år kan delvis förklaras av att man tidigare inte trodde att dagens breda och mer trekantiga skrov skulle fungera i praktiken, förklarar Gabriel.

– Förr trodde man att båtar som ser trekantiga ut uppifrån skulle volta eller tippa framåt om de krängde. Tänker man sig istället hur båtens skrov ser ut om man tittar på det under vattnet så bildas en linje mellan förstäv och lähörnet i aktern när båten kränger. Det är den principen som lett fram till formerna på många moderna båtar.

Med dubbla roder följer några fördelar som inte enkelroder har. Dubbelroder konstrueras med en vinkel i förhållande till skrovet. Roderbladen pekar inte rakt ner utan snett utåt under skrovet. Det syns tydligt när båten står på land och medför att roderbladet kommer att peka rakt ner när båten kränger.

– Tjugo graders vinkel på rodret gör att det pekar rakt ner vid tjugo graders krängning, och det är bra för styrningen. 

Rodrets vinkel i förhållande till skrovet ställs in vid tillverkningen och är inget som man som båtägare behöver fundera över. Den här roderinställningen ska heller inte förväxlas med rodervinkeln vid segling.

 

Med dubbla roder går det att minska djupgåendet. Två roder kan vara kortare än ett enkelroder. Illustration: Hallberg Rassy

Skrov, rigg, roder och köl hänger ihop

Något som ofta nämns i samband med dubbla roder är just det bättre "greppet" i vattnet. Trycket på roderbladet kan hållas mer stabilt oavsett vindstyrka och krängning om det finns gott om vatten runt om roderbladet. Det minskar risken för att tappa "greppet" och styrförmågan vid friska till hårda vindar. Men dubbla roder i sig räcker inte för att helt klara sig undan styrproblem, då skrov, rigg, roder och köl hänger ihop.

– En del båtar som byggdes på 1990- och 2000-talet har en egenhet i styrningen som gör att de okontrollerat kan tappa greppet och broacha. Vid 12–13 m/s då man styr båten rakt fram är sannolikheten för det här oönskade beteendet som störst. För kappseglare, som hela tiden jobbar med storskotvagnen och
andra trim, är det inga problem. Det är för de vanliga familjeseglarna som det blir bekymmer. De som ställer in ett trim och sedan seglar åt det håll man är på väg.

När dubbla roder gjorde entré förväntades att styrproblemet skulle försvinna. Men så enkelt är det tyvärr inte, enligt Gabriel, som själv nyligen seglade en båt med dubbla roder i Kroatien med precis det här problemet.

– Styrningen av en båt hänger ihop med så mycket mer än bara rodrets eller rodrens utformning och placering. Kölen och kölens placering påverkar till exempel styrningen väldigt mycket. Den bör vara placerad så långt akteröver som möjligt. Skrov, rigg, köl och roder bildar tillsammans en helhet. Först när alla delar harmonierar kan de spela samma melodi.