Praktiskt Båtägande

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet

Här får du expertråd på vägen mot ett bra köp av några klassiska segelbåtar från 80-talet. Vi tipsar om båtar i prisklasser från 200 000–500 000 kronor. Men vi bjuder också på ett par lyxigare klassiker med priser från 500 000–1 000 000 kronor.

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Det finns många 80-talsbåtar som fortfarande har bra vind i seglen och är köpvärda. Vi tipsar om några av dem här nedan. Foto: Thomas G Hyrén/Martin Leisborn/Joakim Hermansson/Lars Ericsson/Johan Cooke

Visst har de sina brister, men med ålderns rätt. Men med rätt kunskaper kring båtarnas fördelar och nackdelar kan man plocka russinen ur kakan bland klassiska 80-talsbåtar. Här får du bra tips på vägen mot ett bra köp av några klassiska modeller.

Denna sida: Hallberg Rassy 352
Sidan 2: Maxi 999
Sidan 3: Najad 343
Sidan 4: Albin Alpha
Sidan 5: Sweden Yachts C 34
Sidan 6: Omega 34
Sidan 7: Mamba 33

Hallberg Rassy 352. Foto: Martin Leisborn

Hallberg Rassy 352  (1978-1991) (PB 2015-3)

När Hallberg-Rassy presenterade modellen 1978 beskrevs den som "Båten med framtid", något som man nu med facit i hand kan intyga stämde, då den byggdes ända fram till 1991. Den blev, med mer än 800 tillverkade båtar, en av varvets populäraste modeller. Båten står fortfarande högt – både på mångas önskelista och i pris på marknaden.

– Vi ville göra en ersättare till Rasmus, för vi kände att dess tid i stort sett var över, förklarar Christoph Rassy för Praktiskt Båtägande. HR 38:an, med dess design med halvlång köl, låg överbyggnad och relativt höga fribord, vilket blev möjligt med den blå randen, hade redan blivit en succé och då tänkte vi att vi gör en liknande, fast runt 35 fot lång.

Resultatet blev en bred och tung båt med halvlång köl, vilket innebär att kölen tar slut en bit framför rodret, som är fristående från kölen men har stöd av en skeg. Hallberg-Rassy 352 är omtyckt för sin komfortabla inredning med genomgång under däck till akterruffen, en kraftig motor, behagliga seglingsegenskaper och fina linjer. Den är inte det givna förstahandsvalet om man vill segla om alla andra båtar i skärgården, men kanske om man vill segla långt och samtidigt ha det tryggt och säkert.

Interiör

 HR 352 har ett brett och relativt högt skrov, vilket märks när man går ner i ruffen. Det är gott om plats för att vara en 35-fotare och man går rak även om man är uppåt 1,88 meter lång. Direkt styrbord om rufftrappan finns ett praktiskt och bekvämt pentry. Om babord finns navigationsplats och instrumentpanel.

Både pentry och navigationsplats har även varsitt fönster i skrovsidan. Längre förut följer salongen med motstående soffor, varav den om babord är L-formad. Fortsatt förut finns toalett med dusch och skrovfönster på babordssidan samt garderob och ännu ett fönster om styrbord, innan man kommer fram till förpiken, stor nog att rymma två fullängdskojer och förvaringshyllor med luckor – men inga ljusinsläpp i skrovsidorna. 

Akterruffen är HR 352:ans bästa sovrum med en dubbelkoj om styrbord och en enkelkoj mittemot. Ett skrovfönster på vardera sidan ljusar upp miljön. 

Motorn är placerad under sittbrunnen och man kommer åt den från babordssidan, med en öppning stor nog att krypa in i motorrummet, och från framsidan om man tar bort nedgångstrappan. 

Efter ett besök ombord på en HR 352 står det klart att det allra bästa med modellen kanske just är de invändiga utrymmena. Det är rymligt och samtidigt trivsamt.

Exteriör

Stabilitet och styrka kan beskriva det mesta i 352:ans konstruktion. Skrovet är gjort i sprutat enkellaminat med stringers och skotten är plastade på båda sidor. Även riggen och det mesta annat är stabilt, en del närmast överdimensionerat och därmed väldigt starkt. Men det är inte klumpigt, utan andas fortfarande stil.

Hur seglar då långkölade HR 352? Tester genom åren säger att den seglar väl, är lugn, styv och balanserad men topptung och har rätt mycket avdrift. Det är inte havets snabbaste 35-fotare och inte den som går högst i vind. Men den seglar för den skull inte dåligt.

– Den kryssar hyfsat bra och man kan släppa rodret utan att den svänger direkt, men bästa bogarna är nog halvvind och slör. Fast det är tungt att skota focken, så det behövs lite kraft i armarna, säger Bosse Bergström, som tillsammans med frun Bibbi Björnerot äger en HR 352 från 1985.

Trettiosex år har nu gått sedan HR 352 lanserades. Vad tänker Christoph Rassy om sin skapelse när han ser den så här i "backspegeln"?
– Det är en enastående, underbar sjöbåt. Inte så snabb, men balanserad och man får känslan av att sitta i en betydligt större båt. Möjligtvis skulle jag gett den ytterligare lite högre fribord, men annars är den väldigt bra.

 

Så säger Besiktningsmannen William Bekking om Hallberg Rassy 352 (mars 2015)

 William Bekking har över 5 500 besiktigade båtar i sitt protokoll, bland dem otaliga HR 352.

– Se upp med teakdäcket! är det första Bekking utbrister när båttypen förs på tal. Nästan alla 352:or som jag besiktigat har vatteninträngning under teakdäcket in i sandwichkonstruktionen. Detta är alarmerande!

Det snygga teakdäcket har alltså en baksida, eller ska man säga en undersida. När nåten, eller pluggarna över skruvarna, i däcket efter ett antal år släpper så tränger regn- och havsvatten in under teaken, ner i plasten och in i sandwichkonstruktionen. 

– Hundratals skruvhål och ett dåligt underarbete förorsakar detta. Många teakdäck måste bara rivas bort och ersättas med nytt, och underliggande plastdäck måste torkas. Många gånger har distansmaterialet i sandwichen blivit mosigt och ruttnat, vilket ger mögelproblem i båten, förklarar William. Att reparera ett teakdäck kostar flera hundratusen kronor. Problemet återkommer i 352:or och beror på att man bara tätade skruvhålen, utan tätningsmassa mellan plast och teakdäck. Nu för tiden spacklar man alltid med tätningsmassa hela vägen över däcket, men det gjordes inte förr.

Att torka ett sandwichdäck sker genom att man skär upp plasten och låter innandömet torka, något som tar ordentligt med tid och kräver förvaring inomhus, helst i varmhall. Att upptäcka problemet kan dock vara svårt för en lekman.

När det gäller kölen så anser Bekking att det i grunden är en bra konstruktion, som även är godkänd av Lloyds. 

– Men har du en så pass gammal båt så har den sannolikt varit på grund ett antal gånger. Det som händer med inplastade kölar är att glasfiberlaminatet spricker och det tränger in vatten mellan plasten och själva kölen, vilket orsakar delaminering. Sådan delaminering är farlig för båten, eftersom hållfastheten för hela kölen minskar.

Idag tillverkas de flesta båtar med utanpåliggande köl, inte inplastad. Även Hallberg-Rassys modernare båtar har det. 

Mastkonstruktionen, med mastfoten på rufftaket, har också svagheter. Mastfundamentet på vissa 352:or har spruckit efter hård segling till havs. En svårstängd förpiksdörr kan skvallra om detta.

– Det är viktigt att kolla dörren till förpiken, att den går att stänga. Och det ska kontrolleras när båten är riggad, annars kanske det inte går att upptäcka om masten inte belastar rufftaket, säger Bekking och tillägger att liknande problem med teakdäck och mastfundament även finns på HR 38 och HR 312.

– Annars är det bra sjöbåtar, underbara att segla, sjövärdiga båtar om de är oskadade. Ska man segla långt, till exempel till Karibien, så är det fantastiska båtar. Konceptet är helt okej. Det är åldern helt enkelt man får tänka på och eventuella grundstötningar de haft under åren.

Text: Martin Leisborn

Begagnatpriser per mars 2015.