Praktiskt Båtägande

Det här är bästa skrovmaterialet för vinterbåten

Vinterbåt ger unika tillfällen till skärgårdsupplevelser, men ställer också sina speciella krav på båten. Så här klarar olika skrovmaterial av det tuffa vinterlivet.

Det här är bästa skrovmaterialet för vinterbåten
Niklas Sandin från Grötö i Göteborgs norra skärgård jobbpendlar så ofta han kan med båten – även vintertid. Foto: Martin Leisborn

Alla speciella miljöer har sina egna utmaningar. När det gäller båtliv på vintern finns ett antal parametrar att tänka över innan vintervattnen kan avnjutas. Val av skrovmaterial är en av dem.

Eftersom vatten i form av is är tillräckligt solitt för att slita upp skrovet på en atlantångare, så är det naturligt att fråga sig vilket material som lämpar sig bäst för fritidsbåtar som ska köras på vintern. Att köra in i ett massivt isflak kan jämställas med en grundstötning.

Till att börja med är inga riktiga isbrytare gjorda av trä, plast eller kolfiber. De är alla av tjockt stål med speciellt utformat och specialförstärkt förskepp, för att kunna dundra in i isen utan att ta skada. Så för den som verkligen vill eller riskerar använda båten för att bryta upp isen utanför bryggan är så starkt skrov som möjligt att föredra, vilket betyder stål, följt av aluminium och sist plast och trä. 

Men sluta inte läsa bara för att du har en plast- eller träbåt. De är inte alls dåliga och för gång i issörja med mindre isklumpar i måttlig fart håller de bra.

Det som tar stryk mest på plasten är gelcoaten, ytlagret, som lätt repas och därmed kan släppa in vatten in i laminatet med möjliga frostsprängningsskador som följd. Med en plastbåt gäller det helt enkelt att ta det försiktigare.

För träbåtar gäller samma försiktighet, såvida inga förstärkningar gjorts. På gamla tiders träfiskebåtar bekläddes ofta fören runt vattenlinjen med plåt, ett bra alternativ även för fritidsskepparen om gång i is är planerad.

Aluminiumbåtar är oftast kraftigt byggda, omålade och allmänt stryktåliga, med små krav på underhåll. Inte utan orsak är de populära för pendlare och yrkesfolk. Men även de tar stryk av vassa iskanter. Skrovet kan bucklas om föraren försöker forcera isen. Därför är vissa båtar försedda med en extra slitplåt i botten, något som enligt uppgift är standard på exempelvis vissa Arronet-modeller. Med en aluminiumbåt kan du alltså våga ta i lite mer än med en av plast eller trä.

Stål slutligen, det starkaste alternativet. För den som prioriterar säkerhet och pålitlighet och måste komma fram även i mer isbelagda vatten är det troligen det bästa alternativet. Öbor med skola eller jobb på land men utan färjeförbindelse, eller de långseglare som seglar till arktiska och antarktiska farvatten, hör till dem.

Nackdelen är tyngden. En tung båt är svårare att få upp i planing och är kanske för tung för att transporteras omkring på trailer. Dessutom kan vanligt stål rosta och kräver regelbundet underhåll som skrapning, blästring och ommålning. Lägg därtill större risk för kondens ombord, om den inte är välisolerad.

Men ska man tro Swedish Steel Yacht i Gävle måste det inte vara så. De tillverkar båtar av stål i en speciallegering som ska vara så stark att tjockleken kan minskas betydligt – och därmed även vikten – utan att styrkan i stålet går förlorad. Enligt dem är stålet även underhållsfritt och behöver inte ens bottenmålas – möjligen ett bra alternativ som vinterbåt.

Det är båtsäsong – även i Sverige – året runt.
Ja
60
34
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!