Ivar Kreugers vackra Loris är ett av dragplåstren på Allt för sjön // Foto: Mikael Mahlberg

Artiklar

Loris lever igen

Tändstickskungens skönhet blir dragplåster på Allt för sjön

Text: Mikael Mahlberg • 2019-02-21 Uppdaterad 2023-04-03

Ivar Kreuger dog i sin lägenhet i Paris för 85 år sedan, men hans första båt Loris är friskare – och snabbare – än någonsin. När fartbegränsningen upphör utanför Stora Essingen i Stockholm drar den långa, vackra mahognybåten iväg in mot Mälaren i 28 knop. Den 105 år yngre redaktionsbåten får jobba hårt för att hinna om.

När vi äntligen kommer i kapp Loris och ägaren Mats Arrhénborg, får jag komma ombord på en rundvisning av det som en gång var tändstickskungens sommarnöje, arbetsplats och representationsbåt. Ivar Kreuger beställde Loris 1913, samma år som han startade AB Svenska Förenade Tändsticksfabriker. – Han hade fått in lånade pengar och köpt en båt för pengarna.

– Han var ju ganska riskbenägen, säger Mats Arrhénborg.

1913, året före första världskriget, är Loris en imponerande yacht – särskilt med tanke på att Kreuger vid den här tiden är en affärsman i mellanskiktet. Knut Ljungberg ritar en 15 meter lång expresskryssare som med en 49 hästars motor gör snabba 14 knop.         

Loris lever igen

Ivar Kreuger ska senare skaffa fler båtar, men Loris får följa med på hans fantastiska livsresa. Bara några år senare blir Ivar Kreuger hela världens tändstickskung, med 75 procent av världsmarknaden och 250 fabriker i 43 länder.

Han är storägare i SF och när tidens Hollywoodstjärnor besöker Stockholm bjuder Kreuger dem på en tur i Loris. Mary Pickford, Greta Garbo och Douglas Fairbanks har suttit på mahognybänkarna i aktersittbrunnen. Affärerna går allt snabbare, liksom Loris.

Ursprungsmotorn på 49 hästkrafter byts ut: först till en åttacylindrig Sterling Fastspeed, och 1928 till en Sterling Coast Guard 300 hk. Möjligen för att Abba-konservkungen Christan Ameln enligt ryktet beställer sin Måsen med 250-hästare, och Kreuger vill inte vara sämre.

Men redan 1932 är det slut. Ställd inför hotande konkurs dör Ivar Kreuger av en pistolkula i lyxlägenheten i Paris. Tändstickskungen är död, och Loris säljs på auktion. Nu börjar lyxbåten en snabb resa nedåt i samhällsskikten. Resan mot botten Efter några år hos en direktör köper en antikhandlare i Köpenhamn Loris på 1960-talet. Denne passar på att sälja av tändstickskungens gamla glas, tallrikar och lösöre i sin butik – innan Loris sedermera flyttas till Köpenhamn.

Där hamnar hon i händerna på en SAS-purser, som kör hem henne till Sverige 1979. Två år senare köper en rörmokare på Ekerö den yacht som en gång tillhört en av världens absolut rikaste personer. När vintern kommer överger han Loris, som nu sjunker utanför Ekerö och till slut hamnar som vrak på varvsplanen. – Folk plockar bort beslag från båten, och till slut börjar de bryta loss mahognybitar, berättar Mats Arrhénborg. Till sist tröttnar marinan på vraket och bestämmer sig för att elda upp det. Men gaffeltrucken är för svag och lyckas bara göra hål i bordläggningen, inte flytta Loris till majbrasan.

Det blir Kreugeryachtens smala lycka.     

Loris lever igen

Några år senare – 1993 – hittar Loris nämligen sin räddare i Mats Arrhénborg, som tillsammans med en kompis är ute efter ett enklare renoveringsobjekt.

– Han hade inte riktigt berättat om skicket. Han tyckte att den var skitsnygg och det såg jag också. Att det verkligen är Kreugers numera halvt bortglömda Loris förstår Mats när han ser journalfilmen från 1924, där Hollywoodstjärnorna Douglas Fairbanks och Mary Pickford kliver ombord på Loris.

Klart båten ska räddas.

Men hur?

De nyblivna ägarna är varken utbildade båtsnickare eller miljonärer. Lyckligtvis – för Loris – är Sverige inne i en lågkonjunktur. Eleverna på Skeppsholmens båtbyggarlinje går ut i arbetslöshet, men får jobba på Loris som ALU-projekt.

Hjälp i form av pengar kommer också från Kreuger själv – eller i alla fall hans gamla fastighetsbolag Hufvudstaden, som sponsrar projektet genom att i förväg betala för fem års charterfärder. 80-åring fick ta premiärturen

Det tar fem år och 20000 arbetstimmar för båtbyggarna att förvandla vraket till den pärla som sjösätts 1998 inför en förväntansfull publik på många hundra människor.     

Loris lever igen

Mats och kompisen är alltför nervösa för att köra premiärturen själva, så de hittar en 80-årig herre som i sin ungdom varit elev åt båtkonstruktören Ruben Östlund. Han har rattat liknande båtar på 40-talet och får ta Loris ut på havet.

– För honom var det ju inget konstigt, men vi hade hjärtklappning hela den första lilla provturen, minns Mats.

Sedan dess har han hållit Loris i nyskick genom många timmars fernissande, skrapande och målande varje år. Målet är att tiden ska stå stilla ombord. Även om en del av bänkarna i den aktre sittbrunnen är desamma som Greta Garbo en gång satt på, är mycket utbytt. Kölen, däcket och stora delar av överbyggnaden är nytillverkade.

– Ungefär hälften är nytt, säger Mats Arrhénborg.

Största förändringen har skett i förskeppet, som på Kreugers tid var ett dånande motorrum. Nu tittar jag ned på ett trevligt sovutrymme i mahogny. Den nuvarande motorn, en Cummins på 350 hästkrafter, är en dvärg i jämförelse med den gamla Sterling-åttan och får plats under styrbryggan. Den är nedväxlad med reduktionsväxel till halva varvtalet, för att bättre motsvara 20-talets motorer. Mats låter mig ta mahognyratten.

På Kreugers tid överlät tändstickskungen båtkörandet till besättningen. Själv satt han i aktersalongen och arbetade eller underhöll gästerna på väg ut till sommarnöjet Ängsholmen i Stockholms skärgård. Ägarstrid slutade i tingsrätten Farten finns redan från start.

Trots att Mats bytt bronspropellern för att få ned tomgångsfarten, skrider vi framåt i sex knop på lägsta varvtal. Det kan vara rätt svettigt att lägga till bland alla träbåtar inne i det trånga Pålsundet på Södermalm, där Loris nu har sin hemmahamn    

Loris lever igen

Ute på Mälaren vågar jag dra på.

Farten ökar, båten reser sig ur vattnet och vatten sprutar runt den raka stäven. I 20 knop klyver vi några vågor från en passagerarbåt utan en ristning i skrovet. Med det kromade, tunga gasreglaget pressat framåt toppar Loris 28 knop, men slingrar sig betänkligt.

I vettig marschfart på 16 knop är motorljudet förvånansvärt lågt, tack vare modern bullerisolering. Med sex bäddar ombord ryms familjen och några gäster på övernattningsturer. Mats kör också charterturer med Loris för att täcka underhållskostnaderna. Nu för tiden är Mats också ensam om underhållet tillsammans med sin sambo Ilona Orgmets efter en konflikt mellan Mats och den tidigare kompanjonen, som slutade med att tingsrätten dömde till tvångsförsäljning.

Att ha ensamt ansvar för den gamla tändstickskungens stolthet tar tid. I år ska stora partier renskrapas och lackas, men Mats tar det med ro.

– Loris är mer än en båt. Mina barn tycker ju att båten är en familjemedlem. Det är katten och båten. Den väcker känslor hos en massa olika människor. Vi åker ju omkring i en bit världshistoria!


Text: Mikael Mahlberg • 2019-02-21
ArtiklarpraktisktbatagandeBåtar med anor
Scroll to Top