Båtunionen svarar på register- och båtskattsförslaget

För en tid sedan publicerade Havsmiljöinstitutet en rapport som bland annat behandlade och hade synpunkter på fritidsbåtarnas miljöpåverkan i Östersjön.

Forskaren Per Moksnes föreslog en båtskatt samt ett nytt båtregister.

Nu har Svenska Båtunionen svarat på Havsmiljöinstitutets rapport i ett pressmeddelande som vi publicerar i sin helhet här nedanför:

Pressmeddelande:

Forskare från Havsmiljöinstitutet föreslår en båtskatt och ett båtregister för att begränsa båtlivets miljöpåverkan. Institutet har fel på flera sätt och bollar med siffror anser Svenska Båtunionen, riksorganisation för 900 båtklubbar med ca. 170 000 båtägare.

Båtlivet betalar redan många miljarder till statskassan varje år. Båtlivet bidrar i många fall i stället till att mildra klimatpåverkan. En båtägare som stannar hemma på semestern och seglar släpper ut avsevärt mycket mindre koldioxid än den som gör en flygresa till sydliga breddgrader.

Båtskatt?

I Fakta om båtlivet 2018 s. 9 anges: “Sammantaget ger båtlivet en omsättning genom såväl försäljning av sina egna varor och tjänster som genom dem som uppstår i samband med båtens användning som sannolikt ligger omkring 15 miljarder SEK årligen. Detta genererar i sin tur uppemot 3 miljarder SEK i moms till statskassan.”

Fritidsbåtslivet betalar redan för sig inte genom beskattning men genom vår verksamhet. Att människor på sin lediga tid färdas på våra fjärdar kostar inte snöplogning, gatlyktor, trafiksignaler, asfalt eller andra skattemedel. Båtliv är en friluftssysselsättning och ska beskattas på samma sätt som t.ex orientering, svamplockning och fågelskådning. Det vill säga: Inte alls.

Havsmiljöinstitutet hänvisar svävande till omfattande skador på grund av fritidsbåtlivet och att skadorna kan åtgärdas med båtskatt. Beskattningen skulle bli ett medel som minskar möjligheten för vanligt folk att ha råd med båt. Båtlivet genererar redan 3 miljarder i skatteinkomster som det säkert finns utrymme för Havsmiljöinsititutet få forskningspengar från för att kunna ta fram saklig information till båtlivet så vi kan undvika att skada vår känsliga miljöer.

Båtliv och miljöskam?

Båtlivet tar hänsyn till det marina livet och miljön i havet. Det är där vi vill tillbringa vår fritid och det är där som vi skapar verksamhet och arbetstillfällen i för tusentals människor i de områden som nio månader om året är ödemark. Att Havsmiljöinstitutet försöker att belägga båtlivet med miljöskam genom att bolla med siffror utan att sätta dem i ett sammanhang i eget syfte gör inte havet renare eller skapar fler hållbara jobb i våra skärgårdar.

200 mil bryggor

Lantmäteriet uppger att Sverige har 48 000 km kustlinje inklusive alla öar. Jordens omkrets är 40 075 km och genom att ta fram och titta på sin mobils satellitkartor över Sveriges kust kan vem som helst skapa sin egen åsikt över hur stor yta som täcks av bryggor. Bryggor är inte ett problem. Det finns gott om plats för det marina livet.

1700 nya bryggor

Idag finns det ingen statistik över hur många båtplatser som finns i Sverige. Varken Svenska Båtunionen som organiserar fler än 900 båtklubbar, Sweboat som organiserar ca 200 varv och marinor, Svenska Seglarförbundet som organiserar ca 300 seglarklubbar eller Sveriges kommuner och Landsting som organiserar kommuner med kommunala gästhamnsplatser har någon sådan statistik. Inte heller Svenska Bryggleverantörsföreningen har samlad försäljningsstatistik.

När ett så viktigt institut som Havsmiljöinstitutet föreslår skatt och register kan man förvänta sig att förslagen byggts på fakta. Nu räknar man med hypotetiska siffror som multipliceras och adderas med andra antagna värden och presenterar resultatet som sanning. 1700 nya bryggor om året innebär att det byggs färdigt sju bryggor per arbetsdag året om runt våra kuster. Kan det vara så att Havsmiljöinstitutets forskare har en annan definition av bryggor än alla vi som driver brygganläggningar?

110 000 bryggor

I Båtlivsundersökningen 2015 anges att ca 1,5 – 2,2 miljoner människor i Sverige utövar båtliv och att vi har ca 822 000 fritidsbåtar. Sweboats statistik visar att det såldes ca 18 000 nya båtar 2017 Att vi behöver ha båtplatser både på land och i vatten är självklart på samma sätt som vi behöver ha parkeringsplatser för våra bilar. Stora p-platser för bilar placeras inte inne i naturskyddsområden eller i nationalparker. De placeras där människor finns. Det är på samma sätt med båtplatser. Bryggor placeras där människor finns. Inte längs hela Sveriges kust.

48 000 km kustlinje.

Idag finns det ett väl fungerande regelverk för att få bygga bryggor då det krävs bygglov, dispens från strandskydd och om bryggan är väldigt stor (> 3000 m2), tillstånd för vattenverksamhet. Bryggornas miljöpåverkan ska kontrolleras i samband med bygglovsprövningen av kommunerna och i vissa fall av Länsstyrelserna. Havsmiljöinstitutet ger sken av att bryggor uppförs hur som helst och helt utan kontroll. Det stämmer inte. Svenska Båtunionens medlemmar vet hur svårt det är att få lägga ut nya bryggor eller förlänga befintliga bryggor i våra ideella båtklubbar för att skapa båtplatser till fler.

För Svenska Båtunionen: Christer Eriksson, Ordförande och Peter Karlsson Verksamhetschef.