Praktiskt Båtägande

TEST: Dufour 390 GL - för familjen och vännerna

Med nya Dufour 390 Grand Large tar det anrika franska varvet ännu ett kliv i den trend som leder mot större och mer komfortabla familjebåtar.

TEST: Dufour 390 GL - för familjen och vännerna
Dufour 390 Grand Large, är som de flesta systrarna, designad av varvets italienske husdesigner Umberto Felci // Foto: Bertel Kolthof

 

Som så många andra varv har Dufour sin bas där större delen av Frankrikes småbåtstillverkningen sker, på sydvästkusten i Biscayabukten. Dufourvarvet är dock betydligt mindre än jättarna Beneteau och Jeanneau, och producerar varje år "bara" 400 segelbåtar i tio olika modeller mellan 31 och 63 fot.

Den senaste i skaran är Dufour 390 Grand Large, designad som de flesta systrarna av varvets italienske husdesigner Umberto Felci. Han har, helt enligt de senaste trenderna, gett 390 ett utbyggt skrov med markerad bredd ovanför den ändå relativt smala vattenlinjen, i kombination med en flack botten. Redan framme i förskeppet är skrovet voluminöst, och bredden fortsätter sedan hela vägen akterut, med hjälp av de markanta slagen i de nästintill lodräta friborden.

Skrovet i Dufour 390 GL är handrullat i tåligt enkellaminat, med NPG-gelcoat och ISO-polyester i de yttersta lagren för att bättre motverka osmos. I botten lamineras en förstärkande struktur av balkar fast, och den epoxitäckta gjutjärnskölen är som brukligt fastgjord på skrovet med rejäla rostfria bultar.

Däcket vakuuminjiceras i en sandwichkonstruktion, med kärna av fukttåligt och isolerande polyuretanskum. Sammantaget är metoden mycket beprövad, och har tidigare visat sig problemfri under en lång livslängd. Varvets grundare Michel Dufour var en av pionjärerna när plasten gjorde sitt intåg på 1960-talet, och många exemplar av den 30 fot långa urmodellen Arpège seglar fortfarande, drygt 50 år senare, i den årliga Dufourregattan.

 

Ett stort flushat glasparti med mindre ventilationsluckor i överbyggnadens tak, ger ett modernt utseende och mycket ljusinsläpp till salongen // Foto: Joakim Hermansson

 

Dufour 390 GL har en likaledes beprövad aluminiumrigg av 9/10-delstyp, med dubbla bakåtsvepta spridare  och masten stående på däck. Samtliga vant är dragna ända ut i skrovsidorna, där de fästs i kraftiga rostfria röstjärn som är förankrade in i skrovets strukturella förstärkningar. Arrangemanget ger fin passage mellan fördäck och sittbrunn längs det breda skarndäcket, där genuaskenan har skruvats tätt intill överbyggnaden. I båtens standardutrustning ingår dock självslående fock, som då löper på en skena i avpassad recess strax för om masten, en lösning som passar skandinaviska skärgårdsseglare väldigt väl. Fullattestoren är även den standard, men om plånboken tillåter rekommenderas en uppgradering till laminatdukar eller liknande, som ger bättre seglingsegenskaper och längre livslängd. Det är bara de allra enklaste dacronseglen från danska Elvström som följer med i båtens startpris.

I stäven sitter ett snyggt integrerat peke i samma kulör som skrovet, och med ankaret hängande inunder, helt ur vägen. Det fungerar fint att både halsa gennaker eller codesegel på och att kliva iland från. Storskots- skenan är monterad uppe på rufftaket strax framför sprayhooden, vilket kräver en kraftig kick för att kunna vagna ner storen och lufta seglet när broachar eller lovgirighet ska undvikas. På en familjebåt som den här överväger ju fördelen att hålla sittbrunnen trygg, och därmed fri från storskotet, något som också den tyska skotningen medverkar till. Att det bara finns en enda skotvinsch längst akterut på varje sida av sittbrunnssar- gen är dock en nackdel, eftersom det innebär en del flyttande av olika skot mellan vinschar och avlastare, i alla fall när man seglar med överlappande istället för självslående fock.

 

Rejäla bänkar, med skönt välvda och sluttande sarger, ger bekväma sittplatser för besättningen. Även rorsman sitter väldigt fint, med mjuka pushpitdynor att luta sig mot // Foto: Bertel Kolthof

 

Placeringen av skotvinscharna gör åtminstone att rorsman enkelt kan nå dem från sin position akter om någon av de båda rattarna. Båda styrpiedestalerna är vinklade, och ger på navpoden högst upp möjlighet att få överblick över de nödvändigaste instrumenten. Ett kraftigt rostfritt grabbhandtag finns här också, en detalj som alltför ofta glöms bort, men som verkligen underlättar förflyttning i sittbrunnen. Den höga pushpiten är klädd med dynor på insidan, som ger rorsman skönt stöd för ryggen, men en ergonomiskt riktig position med ratten mellan benen kan jag däremot inte inta, eftersom sittbrunnsbänken är i vägen. Sikten förut är det dock inget fel på, och häckstagen är tillräckligt ur vägen för att inte rycka nackhåren på mig.

Ägarversionens salong erbjuder två härliga soffor, med gott om plats för umgänge kring bordets uppfällbara klaffar. Den blanka stöttan under mastfoten stör inte nämnvärt // Foto: Joakim Hermansson

 

Inte heller seglingsegenskaperna skäms för sig, när vi cruisar omkring på Medelhavets vatten utanför spanska Port Ginesta. Visst blir det ett par uppställ på bidevind när byarna rullar ner från det höga berget och trycker till, men så kör vi också med fullt ställ och saknar den extra tyngd som fyllda tankar och ett halvdussin människors semesterpackning normalt ger en båt av den här kalibern.

Det enda rodret biter generellt väldigt väl, ger lagom gensvar i ratten, och kanske till och med en känsla av att styra en aningen sportigare båt än Dufour 390 GL egentligen är. Tyvärr får jag inte fullt ut känna vad det flatbottnade skrovet kan erbjuda på undanvind, då gennakerfallet tillfälligt har gett upp, så att det välbehövliga seglet inte kan hissas. Men mina jurykollegor i European Yacht of the Year vittnar om att båten rullar på riktigt fint med nylonet i topp.

Dufour 390 GL kan visserligen ståta med ett komplett utekök, med stekbord eller grill och ho med varmt och kallt vatten, som döljer sig under sittbrunnens aktersta sittbänkar, men det är förstås under däck som det riktiga pentryt finns. I charterversionen av båten, som har en egen toalett till vardera akterhytten, är pentryt placerat längs styrbordssidan. I ägarversionen, där de båda akterhytterna istället får dela på babordssidans toalett, finns istället ett L-pentry på styrbordssidan.

Därmed ryms också två härliga salongssoffor, med gott om plats för umgänge kring bordets uppfällbara klaffar, där den blanka stöttan under mastfoten inte stör nämnvärt. Ett stort glasparti i salongstaket, med integrerade ventilationsluckor, ger ett modernt utseende och mycket ljusinsläpp. De lågt placerade skrovfönstren bidrar till såväl utsikt som ljusinsläpp.

 

Förens ägarhytt har en komfortabel dubbelbädd, som tack vare skrovbredden inte behöver vara speciellt hög för att ändå ge gott om plats. Privat toa bakom dörren till höger // Foto: Joakim Hermansson

 

Framme i förens ägarhytt är den trekantiga dubbelbädden komfortabel med sin tjocka dyna, och tack vare det voluminösa skrovet behöver den inte vara speciellt hög för att ändå ge gott om plats på bredden. För om huvudskottet ryms också ägarhyttens privata toalett. Liksom i den aktre toan dominerar vit plast, som ger en ljus känsla och tål väta bättre än snickerier, men någon separat duschkabin finns inte.

Akterhytterna är likadana men spegelvända, med plats för två fullvuxna att sova bekvämt i varje. I en tred- je version av Dufour 390 GL går det också att få en stor akterhytt över hela båtens bredd, ungefär som i en mittsittbrunnsbåt, och då inkluderande en tvärställd dubbelsäng och privat ingång till egen toa. Den planlösningen är nog bäst för två par som vill njuta fullt ut av livet ombord.

Fotnot. Testet är tidigare publicerat i Praktiskt Båtägande 2020/4

 

Ser intressant ut?
Ja
4
3
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!