Praktiskt Båtägande

Resmål: Kragerø – omväxlande på norska sydkusten

Följ med till Edvard Munchs favoritställe

Resmål: Kragerø – omväxlande på norska sydkusten
Kragerø är en idyllisk småstad och ett perfekt resmål för svenskar som vill ta sig lite längre bort // Foto: Martin Leisborn

 

Bland svenska västkustens kala klippor och små idylliska samhällen finns det oändligt mycket att se, och det blir lätt så att vi seg­lar och kör våra båtar bland våra favoritöar, med endast kortare avstickare. Det räcker långt. Men inte alltför långt åt nordväst finns en annan kust som är lika fin, och dessutom mer omväxlande: den norska sydkusten. Vi väljer att besöka Kragerø, en stad med gamla anor och gemytliga gränder.

För att ta sig dit med egen båt finns bara två alternativ. Antingen korsar man Skagerack från valfri plats i Sverige eller Danmark, eller så följs den svenska västkusten upp mot Oslofjorden och sedan nedåt en liten bit längs norska sydkusten. Den senare är fascinerande med många fina platser att stanna vid längs vägen men är kanske lite längre, beroende på var man utgår ifrån.

Genvägen för de flesta går tvärs över havet med kompassriktning direkt mot Kragerø. Det kräver gott väder, fungerande kompass och bra navigationskunska­ per, alternativt en pålitlig gps. När det börjar närma
sig är det viktigt att hålla tungan rätt i mun, kusten här är nämligen illa beryktad för luriga grund, och
i vattnen runt Kragerø finns många, många vrak från fartyg som inte hade en fungerande gps.

 

Utanför Kragerø skärgård lurar många grund, men de är väl utmärkta med sjömärken i olika fantasifulla former // Foto: Martin Leisborn

Gästhamnen vid Gunnarsholmen är den populäraste. Här finns även havsbad och lämningarna av ett gammalt fort // Foto: Martin Leisborn

 

Den yttersta ön i skärgården heter Jomfruland, en långsmal ö som nästan blockerar infarten. När den dyker upp över horisonten syns snart två vita torn tyd­ligt, Jomfrulands gamla och nya fyr. Ön kan passeras på båda sidor, bara du är försiktig. Grunden är som sagt många här och det gäller att hitta rätt väg in mellan prickar och andra sjömärken. Till dess fördel kan dock sägas att våra norska grannar gjort ett bra jobb med att märka ut farorna. Så med god förberedelse och hög upp­märksamhet är du snart förbi reven längst ut.

Väl på insidan öppnar sig en fantastisk skärgård, och det är bara att välja vilken ö, gästhamn eller naturhamn du ska gå till först. För vår del styrde vi kosan rakt in i Kragerø gästhamn, som består av två delar: Gunnars­holmen och Jernbanekajen, varav den förstnämnda är trevligast och mest populär.

Någon kallade Kragerø för en seglingsmetropol, Norges Marstrand, men det visade sig inte stämma spe­ciellt bra. Hamnen är inte så stor, och orten är inte speci­aliserad på seglingsevenemang, även om ett par sådana anordnas varje år. Även ryktet vi hade hört om alla fina träbåtar i allmogestil var något överdrivet, även om någ­ra sådana faktiskt finns och med en viss koncentration i den delen av hamnen som kallas blindtarmen. Då är ort­ en Risør, ett stycke längre ner längs kusten, lite mer metropol i de avseendena.

 

En liten men fin badstrand finns just bredvid gästbryggan // Foto: Martin Leisborn

Jernbanekajen är också gästhamn, men något mindre mysig än Gunnarsholmen // Foto: Martin Leisborn

 

Däremot skulle Kragerø kamma hem ett högt pris i ge­ mytlighet och skönhet, om sådana tävlingar fanns. Sta­den är väldigt kuperad, har flera spektakulära utsikts­punkter, trånga kullerstensgator och gränder i stil med Gullholmen samt små mysiga restauranger och bistroer som nästan påminner om någon liten bergsby i Frank­rike eller Italien. Det är behagligt för ögonen att vandra runt i byn.

Som Gullholmen fast mer av allt.

Kragerø har även en lång och intressant historia som sträcker sig till 1600­talet då platsen var en av Norges största sjöfartshamnar med stor utskeppning av timmer och is. Namnet betyder troligtvis "kråkön" och bestod till en början bara av bebyggelsen på det som nu heter "Øya", den höglänta ön utanför den inre hamnen. Sena­re började även fastlandet bebyggas och staden med dess hamn växte.

Timret såldes mest till England, och när London år 1666 hade brunnit och skulle återuppbyg­gas fick Kragerø ett stort uppsving. Isen som exportera­ des togs från fördämningar i vattendrag uppåt fjällen och exporterades i stora kvantiteter till bland annat Hol­land. Till sist tog både timmernäring och isexport slut och det blev istället konsten som tog över, något som fortfarande till viss del gäller.

 

På utsidan av Gunnarsholmen finns en havsvattenbassäng med panoramautsikt över fjorden utanför // Foto: Martin Leisborn

Kragerø är känt för sin konsthistoria. Edvard Munch, en av Norges mest berömda konstnärer, är en av många som fascinerats av ljuset som råder i trakten // Foto: Martin Leisborn

 

Kragerø är idag en mysig småstad med trevlig miljö. Servicegraden för besökare är hög, många butiker, en fantastisk fiskaffär väl värd ett besök, vänlig personal och befolkning och fina badmöjligheter.

På Gunnarsholmen, alldeles vid gästhamnen, finns såväl en fin sandstrand som en havsvattenpool och ett havsbad med ramp för rörelsehindrade. På dess lilla kul­le återfinns dessutom ett gammalt fort med kanoner från svunna tider. Just intill finns även hamnkaptenens kontor och ett kafé med glass. Så vid fint väder kan en trött besättning ha allt som behövs för en vilsam dag utan att ens lämna själva hamnön.

När det är dags att se sig omkring är utsiktspunkterna Steinmann och Skriverheia, belägna på två klippor just ovanför staden, trevliga. Under kriget fanns här tyskt artilleri, inte konstigt eftersom både hela byn och näst­ an hela skärgården utanför kan skådas härifrån, väl värt den branta promenaden dit.

För vår del gick vi dock lite fel. Vi följde turistkartan, som finns gratis på hamnkontoret, och navigerade nyfiket genom stans trånga gränder uppåt mot det branta berget. Men på vägen hittade vi en grotta som var belyst och öppen att gå in i, vilket vi gjorde. Det var spännande och visade sig vara Dybedalsgruvan, en gammal ned­lagd apatitgruva.

 

Ett flertal gamla nedlagda gruvor finns att upptäcka // Foto: Martin Leisborn

 

Kragerø är troligtvis mest känt för sin konsthistoria. Det är nämligen ofta ett speciellt ljus på morgonkvisten, något som attraherar konstnärer från när och fjärran.

Ett exempel är Edvard Munch, en av Norges mest kän­da konstnärer, som här fann inspiration och åstadkom den berömda målningen "Solen" som finns att beskåda på Oslos universitet. På platsen där han målade står han nu själv staty, med paletten i hand.

Staden eller byn är alltså en trevlig destination i sig. Men skärgården utanför är kanske ännu intressantare, i alla fall för dem som gillar naturen och naturhamnar. Arkipelagen är inte så stor, det handlar om knappa 15 distansminuter från ände till ände, men det är vackert och variationen är enorm.

Många öar påminner starkt om Stockholms skärgård med skog och växtlighet men kala klippor närmast vattnet. Andra ser mer ut som vindpinade Bohuslän och ytterligare andra liknar när­ mast Kanada och Alaska. Ta med ett bra sjökort och gär­ na ett exemplar av Havneguiden så hittar du lätt till någ­ra riktiga pärlor.

 

Precis som i samhällena på svenska västkusten ligger husen tätt och skapar många trånga och vindlande gränder. Det är lätt att gå vilse Foto: Martin Leisborn

På den långsmala ön Jomfruland finns en hel del att uppleva, inte minst de två fyrtornen // Foto: Martin Lesiborn

 

En lagun i skärgården heter Skutevika. Inloppet är väldigt smalt och det är med stor försiktighet vår lilla skuta svänger in mellan kobbar och stenar. Men vilket lugn där inne! Viken är helt skyddad från alla håll, om­ given av höga kullar, små urskogsbeklädda berg. Perfekt att ankra upp, och det finns sopmaja och torrdass att ro in till med jollen.

I skogen runtomkring hörs bjäller­klang från kreatur bland träden uppåt kullarna. Hade vi haft mer tid skulle vi gärna stannat flera nätter här. Ytterst i skärgården ligger rullstensön Jomfruland som en skyddande vall mot Skagerack. Den är en del av en geologisk formation som sträcker sig ända från Öster­sjön, genom Sverige och vidare ut förbi norska kusten. Ett naturreservat skyddar öns unika växt­ och djurliv.

Den lilla gästhamnen erbjuder två supermysiga kafé­ er, men är under juli mycket välbesökt och det är inte säkert att plats finns för fler gästande båtar. Även om plats finns är hamnen inte så skyddad mot svall. Det var alltså tidvis rejält skumpigt när vi låg där.

Men på själva ön råder en frid och ett lugn som är svårt att missa. En promenad på utsidan ön och några lugna djupa andetag, eller en cykeltur, och både stress­ nivån och blodtrycket går ner flera streck. Den gamla fyren är trevlig att gå upp i och det finns ett intressant museum just intill. För den naturintresserade finns hundratals arter av fåglar som häckar på öns norra sida, ett mecka för fågelskådare.

 

Skutevikskilen är en av många härliga naturhamnar i Kragerø skärgård. Här går det både att ligga på svaj och förtöja vid klipporna runtom den vackra lagunen // Foto: Martin Leisborn

I Kragerø skärgård finns ett flertal vackra farleder att passera, vissa väldigt smala // Foto: Martin Leisborn

 

Det finns även ett antal smala och fascinerande passa­ger att gå igenom i Kragerøskärgården. Ett exempel är Kreppa­leden mellan Gumøy och Langøy. Här stupar bergssidorna nästan rakt ner mot den smala men djupa farleden och det går nästan att ta i bergssidan på sina håll.

Samtidigt är det rätt lummigt med mycket skog och rätt som det är idylliska sommarstugor med egna små hamnar på de små öarna och skären. Norrmännen har en annan syn på strandnära bebyggelse än vi svenskar. Men det är vackert att se.

Vi tar en pratstund med Svein Arne Walle, hamnfogde i Kragerø, för att säkerställa att vi inte missat något.

– För fritidsbåtar är Gunnarsholmen den bästa och populäraste hamnen i byn, med den centrala placering­ en och fina badmöjligheterna. Här är nära till toa, dusch och havsbad, såväl som till hamnkontoret.

Kanske är det allra finaste med Kragerø dess om­ givande skärgård, och Svein Arne är entusiastisk.

– Skärgården utanför kan inte mäta sig med Stock­holms i storlek, men den är fantastiskt fin med många små fina öar. Så förutom de tre gästhamnarna, två i byn och en på Jomfruland, har vi ju väldigt många vackra naturhamnar. Om man törs använda dem, vill säga, för man ska vara bra på navigation och det ska vara gott väder. Min personliga favorit är Vestre Rauane här ute på fjorden. Oavsett väder ligger du tryggt, och du kan ligga långsides mot berget med segelbåt, bara du kom­ mer in. Det är mycket grund utanför.

Vårt intryck av Kragerø och dess skärgård är mycket positivt. Vi tillbringade bara några få dagar i byn och området men det gav absolut mersmak.

Vill du expande­ra dina farvatten utanför Sveriges gränser och prova på något annat och fräscht som ändå inte är alltför långt bort är Kragerø definitivt ett bra resmål med egen båt.

Fotnot. Texten är tidigare publicerad i Praktiskt Båtägande 2020/5

 

Ja
7
0
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!