Praktiskt Båtägande

Vintersegling – i ensamt majestät

Ostörda färder i vackra landskap väntar på dig.

Vintersegling – i ensamt majestät
Det känns nästan overkligt att färdas omkring i våra vackra skärgårdar på vintern // Foto: Martin Leisborn

 

För mig har det alltid varit en självklarhet att ta upp båten på hösten varje år. Något annat har inte fallit mig in. Det är klart att båten ska upp, täckas över och vila på land. Det är för kallt för att segla. Det vet ju alla. Men förra året kom jag i kontakt med några båtgrannar som gav mig lite nya tankar. Det var fortfarande sommar, och vi låg som tredje båt utanpå andra i en mysig naturhamn, men grannarna pratade om att de brukar segla dit i mellandagarna och i februari och njuta av ensamheten, tystnaden och av att ha hela ön för sig själv. Så varför inte prova?

Sagt och gjort.

Det blev vintersegling på menyn för mig och min familj under nästkommande kalla årstid, något vi inte ångrar. Fast det är i ärlighetens namn inte bara att låta båten vara kvar i vattnet och sticka ut när andan faller på. Åtminstone där vi håller till i Göteborg måste vissa saker fixas till, både med båten och båtplatsen, vilket blir ämnet för en annan artikel. Men även för själva vinterturerna är det några saker att tänka på, såväl som att få fantastiska upplevelser. Skillnaden mellan vinter och sommar är framför allt temperaturen. Vad gäller vädret i övrigt är det som på sommaren, det kommer både soliga dagar och andra med nederbörd. Ibland blåser det småspik och andra dagar är det lugnt och idylliskt. Precis som på sommaren. Men det är kallare. Och regn kan ersättas med snö.

I Lysekils gästhamn är det lika vackert som på sommaren, men som i de flesta andra hamnar var dricksvattenkranarna avstängda. Den vänlige hamnkaptenen var dock nåbar och kom och vred på kranen för oss // Foto: Martin Leisborn

 

Precis som ordspråket säger finns det inget dåligt väder, bara dåliga kläder.

Jodå, det finns dåligt väder, speciellt på vintern, dagar då väldigt få människor skulle vilja vara på sjön. Men för de mer normala dagarna gäller absolut ordstävet, och för att hantera kylan behövs andra kläder än på sommaren. För vår del handlade det om att köpa in varsin flytoverall och bra allvädersstövlar. Någon extra mössa och några par vattentäta och varma handskar blev det också. Visserligen hade vi riktigt bra sjöställ sedan tidigare, och som vi alltid använder vid busväder de andra årstiderna, men de är bara skal, dessutom tvådelade, och på vintern när temperaturen kryper ner mot noll eller lägre räcker de inte för att kunna hålla väta och kyla ute. Flytoveraller har flera fördelar.

Dels att de täcker hela kroppen från hals till fotknölarna utan att släppa in kallluft i midjan, dels att de är vattentäta, dels att de har inbyggda flytelement runtom, vilket både isolerar mot kyla och ger flytkraft om man skulle drutta i. De är dock inte en ersättning för flytväst, för den ska också på utanpå overallen, helst med inbyggd sele. En annan fördel med overallen är att den fördröjer köldchocken för den som faller överbord. Vattnet sipprar då in långsamt genom dess öppningar och stannar dessutom kvar inuti utan att bytas ut, vilket medger att kroppen kan värma upp det några grader. En person med flytoverall kan alltså överleva betydligt längre i ett kallt hav än en som har vanliga kläder. Kanske kan den skillnaden vara avgörande i en skarp situation.

Det är lugnt i skärgården på vintern, även sälarna ser ut att vara mer avslappnade // Foto: Martin Leisborn

 

Allvädersstövlar är bra eftersom de både är vattentäta och varma. Den modell vi valde har dessutom vit sula som inte ger svarta ränder på däck, och gummit gav bra grepp även i minusgrader. Jag köpte två par arbetshandskar för vinter, båda från Biltema. Det ena paret är i ett speciellt material som ska göra det möjligt att använda en pekskärm. Det funkade dock inte med min plotters skärm, och de blev därför inte mycket använda. Det andra paret var latexdoppade, vilket skyddar mot mekanisk påverkan samt mot kyla. Framför allt ger de ett suveränt grepp om skot och andra linor som ska dras i.

De kom till god användning i stort sett hela tiden. Rekommenderas. Sist men inte minst blev det en mössa av öronlappsmodell från Jula. Den kostade bara 39:95, men räddade mina öron. Av någon anledning funkade inte min vanliga toppluva, den ville bara hoppa av huvudet. Men med möjligheten att knäppa under hakan stannade öronlappsmössan kvar och värmde skönt i den kalla motvinden. Kanske såg jag på håll ut som en ryss, för ett par gånger kom marinens stridsbåt 90 fram och kikade närmare på mig när jag passerade. De undrade nog vilken stolle som är ute och seglar fritidsbåt i februari med öronlappsmössa. Trots flytoverall är det inte att rekommendera att falla överbord inte på vintern.

Det ska med alla medel undvikas. Därför var vi noga med att alla ombord skulle ha sele och också vara fastspända, speciellt när det blåste och gungade lite extra. Lämpliga resmål är också en faktor att ta med i beräkningen vid vintersegling. Visserligen kan man ta sig vart som helst, precis som på sommaren, och dessutom välja bästa platsen. Men det är kallt, och troligtvis behövs lite extra värme i kajutan. Såvida båten inte är utrustad med ett ordentligt kraftpaket räcker kanske inte den vanliga diesel- eller fotogenvärmaren till för att skapa full värme ombord. 

// Foto: Martin Leisborn

 

På vår Ballad sitter en toppenbra Webasto med en effekt på 1 800 watt. Den startar alltid och räcker gott och väl till under fuktiga sommarkvällar och även kyliga vår- och höstnätter. Men när temperaturen närmar sig noll eller därunder mäktar den inte med. Vid –4 grader på natten, och med dörren till förpiken stängd, orkade temperaturen i salongen inte upp till mer än 13 grader under natten. Det blev nattmössa på. Då behövs elanslutning för att kunna sätta igång extra värme. För vår del har vi en värmefläkt med termostat och lägen på 1 000 W och 2 000 W. Dessutom har vi ett litet oljefyllt element på 500 W. När de drivs räcker värmen till gott och väl.

Problemet är bara att många gästhamnar stänger av elstolparna under vintern. Så kolla upp det i förväg, annars kan det bli kyligt i båten trots att ni ligger i gästhamn. På de flesta håll är även vattenkranarna stängda, och det kan vara problematiskt att få tag i dricksvatten. Vintern 2019/20 kom och gick, eller så gjorde den aldrig det. Faktum är att det råkade vara en av historiens varmaste vintrar. Vilken osis, just när vi skulle prova på extrem vintersegling. Det blev alltså inte så farligt kallt denna gång. Istället bjöd vintermånaderna på härliga turer som mer påminde om vår eller höst. Det var helt enkelt underbart, och skillnaden gentemot sommarsegling var inte så stor. I slutet av februari deklarerade SMHI officiellt att våren hade anlänt, utan att vintern ens på riktigt hade kommit. Men bara ett par dagar efter det kom kylan och inte en ersättning för flytväst, för den ska också på utanpå overallen, helst med inbyggd sele. 

Vissa broar, som i Soten- kanalen, har broöppning året runt, men inte alla. Kom ihåg att kolla upp det i förväg // Foto: Martin Leisborn

 

En annan fördel med overallen är att den fördröjer köldchocken för den som faller överbord. Vattnet sipprar då in långsamt genom dess öppningar och stannar dessutom kvar inuti utan att bytas ut, vilket medger att kroppen kan värma upp det några grader. En person med flytoverall kan alltså överleva betydligt längre i ett kallt hav än en som har vanliga kläder. Kanske kan den skillnaden vara avgörande i en skarp situation. Allvädersstövlar är bra eftersom de både är vattentäta och varma. Den modell vi valde har dessutom vit sula som inte ger svarta ränder på däck, och gummit gav bra grepp även i minusgrader. Jag köpte två par arbetshandskar för vinter, båda från Biltema. Det ena paret är i ett speciellt material som ska göra det möjligt att använda en pekskärm. Det funkade dock inte med min plotters skärm, och de blev därför inte mycket använda.

Det andra paret var latexdoppade, vilket skyddar mot mekanisk påverkan samt mot kyla. Framför allt ger de ett suveränt grepp om skot och andra linor som ska dras i. De kom till god användning i stort sett hela tiden. Rekommenderas. Sist men inte minst blev det en mössa av öronlappsmodell från Jula. Den kostade bara 39:95, men räddade mina öron. Av någon anledning funkade inte min vanliga toppluva, den ville bara hoppa av huvudet. Men med möjligheten att knäppa under hakan stannade öronlappsmössan kvar och värmde skönt i den kalla motvinden. Kanske såg jag på håll ut som en ryss, för ett par gånger kom marinens stridsbåt 90 fram och kikade närmare på mig när jag passerade. De undrade nog vilken stolle som är ute och seglar fritidsbåt i februari med öronlappsmössa. Trots flytoverall är det inte att rekommendera att falla överbord inte på vintern. Det ska med alla medel undvikas. Därför var vi noga med att alla ombord skulle ha sele och också vara fastspända, speciellt när det blåste och gungade lite extra. 

Vid -4 grader utomhus blev det i salongen som varmast 13,5 grader med vår 1800 W diesel- värmare // Foto: Martin Leisborn

 

Lämpliga resmål är också en faktor att ta med i beräkningen vid vintersegling. Visserligen kan man ta sig vart som helst, precis som på sommaren, och dessutom välja bästa platsen. Men det är kallt, och troligtvis behövs lite extra värme i kajutan. Såvida båten inte är utrustad med ett ordentligt kraftpaket räcker kanske inte den vanliga diesel- eller fotogenvärmaren till för att skapa full värme ombord. På vår Ballad sitter en toppenbra Webasto med en effekt på 1 800 watt. Den startar alltid och räcker gott och väl till under fuktiga sommarkvällar och även kyliga vår- och höstnätter. Men när temperaturen närmar sig noll eller därunder mäktar den inte med. Vid –4 grader på natten, och med dörren till förpiken stängd, orkade temperaturen i salongen inte upp till mer än 13 grader under natten. Det blev nattmössa på. Då behövs elanslutning för att kunna sätta igång extra värme. För vår del har vi en värmefläkt med termostat och lägen på 1 000 W och 2 000 W.

Dessutom har vi ett litet oljefyllt element på 500 W. När de drivs räcker värmen till gott och väl. Problemet är bara att många gästhamnar stänger av elstolparna under vintern. Så kolla upp det i förväg, annars kan det bli kyligt i båten trots att ni ligger i gästhamn. På de flesta håll är även vattenkranarna stängda, och det kan vara problematiskt att få tag i dricksvatten. Vintern 2019/20 kom och gick, eller så gjorde den aldrig det. Faktum är att det råkade vara en av historiens varmaste vintrar. Vilken osis, just när vi skulle prova på extrem vintersegling. Det blev alltså inte så farligt kallt denna gång. Istället bjöd vintermånaderna på härliga turer som mer påminde om vår eller höst. Det var helt enkelt underbart, och skillnaden gentemot sommarsegling var inte så stor. I slutet av februari deklarerade SMHI officiellt att våren hade anlänt, utan att vintern ens på riktigt hade kommit. Men bara ett par dagar efter det kom kylan och snön, åtminstone för en dag eller två. Som det brukar vara på våra breddgrader kom den sedan tillbaka igen vid några tillfällen, innan den riktiga våren slutligen anlände. Självklart gav vi oss ut och seglade även då.

Is och halkigt på däck // Foto: Martin Leisborn

 

Med de seglingar som vi gjorde, både med egen familj och gästande gastar, kan vi summera upplevelsen som helt fantastisk. Det känns nästan overkligt att färdas omkring i våra vackra skärgårdar på vintern. Känslan av att vara ensam ute, utan sommarträngseln, var härlig. Det var kallt, ibland bet det ordentligt i kinderna, men med våra overaller, stövlar och andra vinterkläder frös vi inte någon gång. Att efter några timmars segling komma fram till en naturhamn eller gästhamn och sedan få en varm glögg, det satt verkligen bra. En mindre behaglig sak vi märkte är att det blir mycket kondens i en båt på natten när alla sover och andas ut fuktig luft.

Längs fönsterkarmarna skapades därför rätt mycket vatten – som då och då droppade ner i inredningen, eller i ansiktet på en slumrande kapten. En sådan liten kalldusch i timmen kan vara lite lätt störande för nattsömnen. Att ha på både flytoverall och flytväst med sele är bra för säkerheten, men man blir ganska otymplig. Det är dessutom ofta riktigt halt på däck och på bryggor, så det gäller att ta sig fram försiktigt. Ett tips till vinterseglare på västkusten är Storön på Väderöarna.

Där finns en liten men trygg gästhamn med el, toa och dusch. På sommaren är det nästan omöjligt att få en plats i hamnen, men när vi var där var vi enda båten. Värdshuset på ön erbjuder god mat, vedeldad bastu och badtunna, samt havsbad just intill. Det blev korta dopp i havet för att sedan snabbt återvända till badtunnan med 35-gradigt vatten och sedan en god natts sömn i båten. Det var en minnesvärd upplevelse, som kändes nästan overklig. Säkert finns liknande destinationer på andra håll i våra farvatten. Så varför inte prova själv nästa vinter? Ostörda färder i vackra landskap väntar på dig.

Fotnot. Reportaget är tidigare publicerad i Praktiskt Båtägande 2020/11

I gästhamnen på Storön på Väderöarna är det ofta helt fullt med båtar på sommaren. Nu var det bara vi // Foto: Martin Leisborn

Ja
4
0
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!