Ungdomarna som lotsas in i båtlivet

Snittåldern på sjön är relativt hög. Räknar vi bort småbarn som följer med sina föräldrar är det nästan bara vi medelålders som har egen båt och därmed egen tillgång till allt det fina som den svenska skärgården erbjuder. När barnen är små älskar de att följa med, men när de blivit ungdomar lockar det mer med kompisar på land, dataspel och annat.

I Göteborg har en grupp ungdomar bestämt sig för att ändra på det. Det är Frida Jonasson som med stöd av mamma och Kryssarklubben leder det hela. Målet är inte att ta fram en ny generation tävlingsseglare, utan snarare en ny grupp livsnjutare. Kryssarklubben kallar det “VUP” – västkustens ungdomsprojekt, och det är här vi hittar dessa nya cruisingungdomar.

När vi besöker båthamnen på Tångudden finns här två IF-båtar, som är ungdomsgruppens objekt i år. I och med coronapandemin och dess begränsningar på folksamlingar, och de sociala avstånd som följer i dess spår, är inte alla deltagare här samtidigt.

Men vi träffar Frida, Cathrin och Simon. Frida berättar om verksamheten:

– Jag har alltid varit rätt intresserad av segling och har seglat med familjen på skutor och småbåtar. Men aldrig med andra i min ålder, för nöjes skull i sådana här båtar. När jag kollade upp det visade det sig att inget sådant fanns i någon förening. Men sedan kom mamma med idén och jag nappade direkt.

Mamma Cathrin, som under många år själv har seglat med familj och barn, berättar att tanken uppstod när många av seglarkompisarna började säga att ungdomarna inte längre vill följa med på sjön.

– Så jag tänkte att hur ska vi få ungdomarna intresserade av båtliv? Och fler av dem ut på havet? För det är ju helt fantastiskt. Det finns många ungdomar som håller på med tävlingssegling, och då är det bara tävling och sen är de nöjda, de vill inte vara ute på havet mer. Sen finns dem som seglar skutor, och det är ju bra på sitt sätt. Men hela mellantinget, cruising, att bara njuta av båtlivet, det finns liksom ingenting av det för ungdomar. Det var väl det som gjorde att det här projektet kom igång.

Cathrin gav förslaget till Frida och även till Kryssarklubben som efter lite bearbetning tyckte att det lät bra. Det resulterade i ett femårsprojekt som sedan ska utvärderas. Gänget är nu inne på tredje säsongen. Men det blir ingen segling utan någon båt, så det måste också ordnas.

– Vi satte ut en annons om projektet och fick då köpa in en IF-båt och låna en annan. Det har varit väldigt bra, för tidvis har vi varit tolv personer, och det är svårt att knö in i en enda båt, säger Cathrin.

Sagt och gjort, projektet kom igång, och nu finns en grupp unga cruisingentusiaster i Göteborg.

Åldern är mellan 18 och 25 år. Frida, som leder gruppen, är själv 22 år och har förarintyg, kustskepparexamen samt vhf- certifikat och kanalintyg. Hon berättar mer om hur verksamheten ser ut i praktiken:

– På sommarhalvåret träffas vi en gång i veckan, varje torsdag. Om man är ny gör vi en säkerhetsgenomgång först och sen seglar vi ut. Vi förklarar detta med sjökort, sjömärken etcetera, och alla är på lite olika kunskapsnivå. Vid seglingarna gör vi strandhugg på öar i närheten, till exempel Älvsborgs fästning, vi fikar, grillar. Efteråt har vi samling i klubbstugan med te och kakor där vi sammanfattar det hela och pratar igenom vad vi vill göra nästa gång. På vintern träffas vi bara vissa helger då vi fixar iordning båten.

IF-båtarna som används behöver inte vara i toppskick från början, utan det är en del av projektet, att fixa till dem.

– Alla lär sig sköta båten, ta hand om den, masta på och av, segla, aktiv säkerhet och även navigation. Det är ju ett projekt för att få fler ungdomar att bli intresserade av att segla och skaffa egna båtar och att få ut lite fler av dem på havet. För av dem som seglar nu är det mest den äldre generationen man stöter på, så det hade ju varit kul om man såg fler ungdomar när man seglar, berättar Frida.

Den tekniska utrustningen ombord består i huvudsak av sjökort, kompass och en navigationsapp i mobilen. Men målet är att planera och segla med grundläggande och traditionella navigationsredskap för att del- tagarna ska lära sig att känna igen öar, utprickning och annat med egna ögon.

Efter bara två säsonger är det kanske lite tidigt att med bestämdhet avgöra hur projektet kommer att falla ut. Men det finns goda tecken på fortsatt intresse och utveckling av cruisingkonceptet.

– Efter den andra sommaren med detta i Sverige hyrde jag och fyra andra deltagare en båt i Kroatien. Vi seglade runt där i en vecka. Det var väldigt roligt, och vi vågade tänja lite på gränserna och provade även nattsegling.

Deltagarna växer med sina uppgifter och vågar efter hand segla mer på egen hand. Men det största syftet är inte att segla utomlands, utan här hemma i våra skärgårdar.

– Jag tycker att det roligaste med det hela är att träffa alla människor, man får goda relationer. Det händer ju hela tiden något på havet så man bygger ju upp en lite annorlunda relation än vad man gör normalt i sko- lan eller på stan. Men deltagarna kan även hyra båten och dra ut med någon kompis, om de vill. Det är faktiskt öppet för alla som har ungdomar som är intresserade, dock behöver de ha förarbevis för att kunna låna båten själv. Förarbeviset är också en tanke att alla ungdomar som är med i VUP ska ha, något som Kryssarklubben hjälper till med.

Det är inte bara fråga om båtfix, gemensamma seglingar och samvaro. Som grädde på moset kan båtarna de renoverar en dag bli deras egna.

– Vi erbjuder även medlemmarna att sedan få köpa båtarna. De blir ju riktigt fina efter att vi fixat dem ett par år, och då behöver vi nya båtar att börja om med. Det ger känslan av att “det kanske kommer att bli min egen båt”. När den tiden kommer har de redan blivit bekanta med båten och seglingen och kan fortsätta på egen hand.

Det är väldigt sällan något gott kommer utan svårigheter på vägen, och så har det även varit för cruising- ungdomarna i Göteborg. En utmaning har varit att hitta nya medlemmar.

– I början gick de lätt att hitta, och så kom det lite fler, kompisars kompisar och liknande. Men sen har det varit typ samma personer, berättar Frida.

– Det kan ju vara knepigt för vissa att ta sig hit, efter skola eller jobb. Men klockan 18 har gått bra. De köper med sig lite vårrullar från thairestaurangen här intill och äter under tiden de grejar. Vi hade även planerat att de skulle ha en veckosegling i somras, men den ställdes in. Det var många som hade skolarbete och sluttentor då, så vi blev inte så många, och det blev bara en helgsegling, säger Cathrin.

I en tid då många ungdomar föredrar att spela dataspel hemma kan det självklart vara en utmaning att istället intressera dem för båtliv. Frida har dock sin bild klar:

– Det är klart att dataspel hemma också är kul, men så kommer sommaren med så himla bra väder, och då vill man ju ut och göra nånting. Men det finns egentligen inte så jättemycket för ungdomar att göra ute. Men att åka ut i skärgården är ju alltid mysigt, till en ö där det inte är så mycket folk. Vi är ungdomar, och att bada och grilla, det är grejer som ungdomar gillar. Att bara ha det gott med sina kompisar, ta det lugnt, men inte vara hemma och spela dataspel.

Då är cruisinglivet ganska perfekt!