Praktiskt Båtägande

Vinterkoll: Håller batterierna en säsong till?

Batterier är både kostsamma och färskvara. Ta reda på om dina dyrgripar håller några år till eller om det är dags att byta.

Vinterkoll: Håller batterierna en säsong till?
Det finns sätt att kontrollera hur det står till med batterierna på båten och när det är dags att byta // Foto: Martin Leisborn

 

Nästan alla båtar har ett 12-voltsystem med batterier, även segelbåtar. Vissa har fler än ett och andra har flera stycken på olika ställen. Motorn behöver ett startbatteri. Lampor, usb-uttag, värmare och annat kopplas på förbrukningsbatteriet eller dess bank av flera sammankopplade enheter.

Finns dessutom bogpropeller har den troligtvis sitt eget batteri i fören. Sammantaget kan batterierna vara en stor investering, och då vill du förstås att de ska hålla så länge som möjligt. Att skicka dem till återvinningen i onödan är både dyrt och miljöovänligt. Men om du å andra sidan behåller dem för länge kanske du en dag inte får igång båtmotorn, eller så funkar inte kylen ombord.

Därför gäller det att veta hur det egentligen står till med batterierna, och det finns flera sätt att ta reda på det. Ett är att använda en voltmeter för att mäta spänningen. Problemet med det är bara att spänningen i sig inte säger så mycket mer än hur laddat batteriet är. En snabb avläsning av antalet volt säger just inget alls om batteriets hälsa.

En avläsning idag och en annan imorgon utan att ladda batteriet däremellan kan ge lite mer, för det kan indikera hur väl batteriet behåller spänningen. Att mäta spänningen före och efter en belastning kan också vara intressant, men svårbedömt för en lekman.

I handeln finns flera olika modeller och fabrikat av batteriövervakningsinstrument att installera i båten. De övervakar och indikerar laddning, förbrukning, totalförbrukning och batteristatus, vilket är till stor hjälp under båtsemestern, eftersom det mycket bättre än en voltmeter visar hur mycket kapacitet i amperetimmar batteriet har kvar.

Men de visar inte om batteriet är friskt eller inte.

En äldre metod är att mäta syradensiteten med en syraprovare. Den kostar bara några tior. Nackdelen med det är dels att de flesta batterier nuförtiden är "underhållsfria", det vill säga förseglade, och det går inte att komma åt syran, dels mäter de bara densiteten i elektrolyten, vilket visar laddstatus.

Men det säger inte allt. En fördel med syraprovare är möjligheten att testa varje cell var för sig, men bara i ett batteri med fri syra där varje cell är åtkomlig. Det funkar alltså varken med moderna GEL-, AGM- eller med litiumbatterier. Med kunskap och erfarenhet kan en voltmätare och en syraprovare i kombination vara bra verktyg.

 

 

En syraprovare kostar inte mer än cirka 30 kronor // Foto: Martin Leisborn

 

Det går även att använda en belastningsprovare som med en hög belastning visar batteriets prestanda. De har funnits i många år, kostar några hundralappar och finns i både analoga och digitala utföranden. Nackdelen med dem är dels att de sliter på batterierna, dels att de kräver kunskap och erfarenhet för att utläsa resultaten.

En modern och bekväm metod är att använda en batterianalysator. Dessa apparater mäter inte bara spän- ningen, utan skickar en puls genom batteriet som mäter dess induktans, det inre motståndet. Vissa utsätter även batteriet för belastning under några millisekunder. Med dessa mätmetoder och analysatorns program skonas batteriet, batterihälsan beräknas noggrant och ger en mycket bättre och mer lättförståelig rapport om batteriets status.

I professionella laboratorier finns ytterligare metoder som är ännu mer rättvisande. Men för oss båtägare är det troligtvis mest realistiskt att införskaffa en batterianalysator. De säljs i handeln i olika prisklasser, från några hundralappar upp till tiotusentals kronor.

Detta föranleder frågor: Hur bra är de? Är de lättanvända? Vad är skillnaden mellan de olika modellerna?

Batterier och dess märkning är något som måste tas med i beräkningen innan vi börjar. Den vanligaste ty- pen av batterier som används i fritidsbåtar är fortfarande blysyra. Ny teknik med litium-järnfosfat och andra sammansättningar kommer starkt, men är fortfarande mycket dyrare, och dem berör vi inte i denna artikel.

Blysyrabatterier finns i huvudsakligen tre olika grupper: standard med flytande syra, gel med syran i gelé- form samt AGM där syran är bunden i en glasfibermatta. Alla dessa kan testas i de flesta batterianalysatorer.

Det du behöver veta om batteriet för att analysatorn ska göra en korrekt bedömning är, förutom batterity- pen, ett värde som kallas CCA. Det betyder Cold crank amps (köldstartström) och betecknar batteriets förmåga att leverera ström vid minus 18 grader. Men för att ytterligare komplicera det hela finns det olika normer på hur begreppet definieras, och de olika standarderna heter SAE, EN, EN2, IEC och DIN. Europastandarden (EN) är den vanligaste.

Så det är viktigt att kolla vilken märkning som anges på batteriet och att knappa in det angivna CCA-värdet med rätt standard i analysatorn, annars blir beräkningen felaktig. Dessutom finns på marina batterier märkningen Marine cranking amps (MCA), vilket är samma som CCA fast mätt vid noll grader.

För att det ska bli korrekt ska batteriet även vila minst 24 timmar innan mätningen görs, för att överskottsspänning (även kallad ytspänning) ska hinna lägga sig.

Sedan är det bara att köra igång.

 

Batterianalysatorer finns även i ännu mer avancerade former, som här en Fluke BT510 för drygt 30 000 kronor // Foto: Martin Leisborn

 

Batterianalysatorer finns, som sagt, i olika prisklasser. Det som skiljer dem åt, förutom priset, är noggrannheten, mätmetoderna och funktionerna. Apparaterna i det billigare segmentet är troligtvis tänkta mer för en­ kelt hemmabruk. Det saknas skrivarfunktioner, det är enklare beräkningar och så vidare. Vissa har även funk­tioner för mätning av startmotorfunktion och genera­torns laddförmåga.

Maskinerna i de högre prisklasserna har troligen mer avancerad teknik och riktar sig till dem som jobbar med detta, som använder verktyget oftare och som behöver testa ett större spektrum av batterier och dessutom ha skrivare för att kunna spara informa­tionen eller lämna den vidare till en kund.

Innan du går till butiken och köper en analysator kan det vara bra att tänka på följande faktorer: Är det mest standardbatterier du ska mäta så funkar båda prisklas­serna relativt lika. Testar du väldigt små eller stora batte­rier, eller både blysyra och litium, är en mer avancerad modell bättre kvalificerad. Ju bättre kvalitet på testaren, desto mer sofistikerade är dess testmetoder, och desto säkrare är resultatet.

Kolla även vilka spänningsnivåer den klarar och vilka standarder som testaren klarar av. Det är även bra att komma ihåg att samtliga batteri­analysatorer bara ger en ungefärlig bild av batteriets hälsa – en bra fingervisning om hur läget är. De är inte till för att definiera batteriernas exakta kapacitet, för det krävs betydligt mer omfattande laboratorietester.

Upprepade tester med Pro-analysatorn visar att förbrukningsbatteriet babord närmar sig slutet av sitt liv. Även efter "rekond" orkade inte dess CCA upp till mer än 405 A (EN) // Foto: Martin Leisborn

Startbatteriets mätresultat efter en veckas uppehåll är närmast identiskt med det första // Foto: Martin Leisborn

 

Dags att se hur det funkar det i praktiken. Vi fick låna två olika batterianalysatorer och en batteriladdare av CTEK, en av de ledande tillverkarna av batteriladdare på marknaden. De skickade en CTEK Battery Analyzer, som i handeln kostar runt tusenlappen och en CTEK Pro Battery Tester som går loss på 9 000 kronor.

Med dessa fina verktyg bar det av till min segelbåt för test av de befintliga batterierna. Som bakgrund kan näm­nas att samtliga batterier inköptes i början av 2015 och allt­ så har varit i bruk under fem säsonger. Förbrukningsban­ken består av två parallellkopplade likadana 80 Ah batte­rier från Tudor med CCA-­värde på EN 510 A. De har varit bra, men förra säsongen vägrade kylen att starta ibland när batterierna inte var helt fulladdade, vilket fick mig att fun­dera på hur de mår. Startbatteriet är från Varta och har klassificeringen 75 Ah och angivet CCA-­värde på EN 650 A.

Samtliga batterier mättes var för sig. Båda testarna mäter först spänning och gav på den fronten alltid samma resultat. Vid själva batterianalysen gick värdena dock isär lite grann. Startbatteriet med det angivna 650 A fick re­sultatet 567 A på promodellen och 575 A på den billigare. Kapaciteten hade alltså sjunkit något med åren, men båda testarna visade ändå "bra batteri" samt att det behöver laddas.

Goda nyheter alltså, batteriet blir kvar ett tag till. På förbrukningssidan blev det intressantare och lite förvillande. Vid detta tillfälle hade batterierna nyligen haft underhållsladdning från solcell och visade 13,5 V spänning. Förbrukningsbatteri babords CCA­-värde upp­ mättes till 437 A respektive 450 A på de två apparaterna, och båda sa att batteriet var bra, trots att det egentligen är angett som 510 A. Liknande resultat gavs för förbruk­ningsbatteri styrbord.

Jag kopplade nu ur all laddning och lät batterierna vila drygt ett dygn och testade igen. På den billigare testaren fick båda batterierna nu resultatet 13,0 V och ett CCA på 450 A och omdömet "bra batteri", men enligt promodellen hade babord minskat till 429 A och styr­bord till 436 A. Babord fick nu domen "byt batteri", med­an styrbord fortfarande var "bra batteri".

Ganska dåliga nyheter alltså, speciellt för babords del.

 

Det kan vara svårt att veta när det är dags att byta ut batteriet, men med hjälp av en batterianalys kan du få svaret // Foto: Martin Leisborn

 

Efter ytterligare en dags vila hade babords batteri sjunkit vidare till 12,8 V och 425 A på lilla testaren och 426 A på promodellen, fortfarande med godkänt på den lilla men underkänt på Pro.

Jag satte nu detta batteri på CTEK-laddarens rekonditioneringsprogram. Efter drygt en timme var det klart och batteriet fick genomgå ytterligare ett test, nu med resultatet att spänningen gått upp till 14,2 V, men att CCA sjunkit vidare till ynka 405 A. Babords batteri verkar alltså vara slut.

Frågan var nu varför den lilla testaren visar "bra batteri" medan den stora säger att det bör bytas ut.

Ett test till med den lilla skulle det bli, fast nu anger vi CCA till 525 A (EN). Den hoppar nämligen i steg om 25 A, och tidigare hade jag valt att ange 500 A som kändes närmast batteriernas angivna 510 A. Nu blev det annat ljud i skällan. Det förnyade testet gav resultatet "byt batteri" på båda förbrukningsbatterierna. Det verkar alltså som att det är det uppmätta resultatet i förhållande till batteriets angivna värde som avgör om det godkänns eller döms ut.

CTEK:s produktexperter kontaktades, och de förklarade att resultaten klart visar att babordsbatteriet har åld- rats och tappat mycket av sin kapacitet. Skillnaderna i mätresultaten är relativt små och ger en bra indikation på batteriernas tillstånd. Även styrbordsbatteriet har tappat kapacitet, men inte lika mycket.

Att apparaterna säger "bra batteri" respektive "byt batteri" är en rekommendation. Det ska kommas ihåg att även ett batteri som tappat mycket av sin CCA-kapacitet mycket väl kan fungera bra i några år till för att driva lampor och annat som inte är så känsligt, men för kylens kompressor och startmotor som kräver mycket effekt kanske de inte längre är brukbara.

Saken är klar, jag har förstått. Analysatorerna gjorde sitt jobb. Startbatteriet funkar i några år till, medan förbrukningsbanken är sliten och på gränsen till uttjänt. Det blir upp till mig att bestämma vad jag vill göra, antingen byta batterier eller ha kvar dem ett tag till och acceptera behovet av att ladda oftare. Men nu blir det ett informerat val.

Fotnot. Texten är tidigare publicerad i Nya Praktiskt Båtägande 2020/12

Klicka på bilderna nedan för att få dem i större format.

Ja
2
0
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!