Det finns enkla alternativ och åtgärder för att minska sitt båtlivs miljöpåverkan, menar Lina Petersson, sakkunnig i miljöfrågor vid Transportstyrelsen // Foto:

Artiklar

Kolväte värre miljöproblem än koldioxid

Fritidsbåtars motorer släpper varje år ut 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväte. Det sistnämnda är enligt Transportstyrelsen det större problemet.

Text: Joakim Hermansson • 2021-03-26 Uppdaterad 2021-06-09

 

Knappt 1 500 båtägare hörsammade nyligen Transportstyrelsens uppmaning att svara på frågor om sina båtar, deras motorer, hur mycket de körs och på vilket bränsle. Utifrån svaren räknade Transportstyrelsen sedan fram att de svenska fritidsbåtarna varje år släpper ut 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

För Lina Petersson, sakkunnig i sjöfartens miljöfrågor på Transportstyrelsen, var det viktigt att få pålitligare statistik att luta sig emot i arbetet, än de mer osäkra uppgifter som florerat de senaste åren.

– Det har varit alltför mycket gissningar runt fritidsbåtarnas utsläpp, och siffror vi inte kunnat verifiera, men nu har vi betydligt mer att gå på än tidigare, säger hon.

 

I klimatdebatten har begrepp som flygskam och köttskam förts fram, men även om fritidsbåtarnas utsläpp förstås också påverkar klimatet verkar det inte vara riktigt lika befogat att känna någon större båtskam. I alla fall inte ur klimatperspektiv.

Sveriges totala koldioxidutsläpp 2018 utgjorde enligt Naturvårdsverket 51,8 miljoner ton. Sett i det perspektivet, släpper alltså fritidsbåtarna endast ut 0,34 procent av landets totala utsläpp.

– Det stora problemet är kanske inte att båtlivet har stor klimatpåverkan, då det inte är några stora mängder koldioxid. Det större problemet är föroreningarna i vattnet, menar Lina Petersson.

Undersökningen visar att gamla tvåtaktsmotorer med förgasare utan insprutningsteknik är de riktiga miljöbovarna. Trots att just den motortypen bara utgör 18 procent av fritidsbåtarnas totala antal motorer orsakar de nästan två tredjedelar av båtarnas alla kolväteutsläpp.

– Med dessa gamla förgasarmotorer går en tredjedel av bränslet oförbränt rakt ut i vattnet, så ur den aspekten vore egentligen det bästa att helt sluta använda sådana motorer, tycker Lina Petersson, samtidigt som hon inte vill ta ordet förbud i sin mun.

Genombrott för "viktlös" energilagring

 

– Nej, men vi föreslår gärna alternativ. Vill man inte investera i en nyare motor med bättre teknik kanske man åtminstone kan välja ett bränsle som inte är lika skadligt som vanlig bensin. Alkylatbensin är en renare form av bensin som ger mindre utsläpp, tipsar hon.

– Och för den som tankar diesel rekommenderar vi så hög inblandning av HVO som möjligt. Svenska Volvo Penta är bara en av de motortillverkare som godkänt HVO-bränsle för alla sina motorer.

HVO är en förkortning av det engelska “hydrogena- ted vegetable oil”, en typ av biodiesel som tillverkas av förnybara råvaror och som kemiskt är nästintill identisk med fossil diesel.

En annan synpunkt är att flertalet fritidsbåtar ofta rör sig i samma känsliga vattenområden, såsom grunda vikar, och att man därför inte kan räkna med att utsläppen späds ut i exempelvis hela Östersjön eller i hela Skagerrak.

Lina Petersson vill därför lyfta fram en ganska enkel åtgärd som inte bara skulle kunna vara effektiv för att hålla nere båtlivets utsläpp, utan också är positiv för båtägare genom att bidra till att bränslekassan räcker längre.

– Kör smartare och hitta det körsätt där din båt drar som minst bränsle, uppmanar hon.

PRENUMERERA PÅ PRAKTISKT BÅTÄGANDE

BESTÄLL HÄR

Stockholm testar världens snabbaste elektriska fartyg


Text: Joakim Hermansson • 2021-03-26
ArtiklarpraktisktbatagandeMiljöMotorbåtTransportstyrelsen
Scroll to Top