När propeller möter sten

När propeller möter sten

"Kling-kling-kling-kling". Jag minns fortfarande med obehag ljudet som uppstod när aktersnurran på redaktionens båt högg i sten. Nu behöver den naggade propellern åtgärdas. Köpa nytt eller renovera? Stål eller aluminium? Så många val!

Den motor som sedan förra säsongen hänger på vår tjänstebåts akterspegel är en Yamaha F50 av årsmodell 2010. Hitintills har vi förlitat oss på den av Yamaha originalmonterade standardpropellern i aluminium. En propeller som enklast kan sammanfattas i ett ord: Kompromiss.
– Ja, det är det, det är för att hålla nere kostnaden givetvis. Men det är en medveten kompromiss. Den här motorn är byggd för att den ska funka överallt på hela klotet. Den ska vara lagom bra. Tillräckligt bra för att köparen, kunden, ska vara nöjd, säger Fredrik Ljungdahl.
Men genom att göra ett aktivt val av propeller går det att påverka faktorer som bränsleekonomi, acceleration och toppfart. Dock är det näst intill omöjligt att finna en propeller som är bra på allt. Utan det gäller att prioritera, bestämma vilken av dessa egenskaper som är viktigast.
För att få hjälp att sortera fram rätt prioritering har PB träffat två experter på området: Fredrik Ljungdahl, delägare i Propellertrim, och Göran Henckel, delägare i Drev.se.
Det finns en rad faktorer som påverkar en propellers prestanda. Den viktigaste – och samtidigt lättaste att påverka – är stigningen. Stigningen (pitch på engelska) anger den teoretiska sträcka som propellern förflyttar sig när den roterar ett varv. Diametern går också att påverka – men inte i samma grad, då drevets eller riggens konstruktion utgör en begränsning. En ekvation har alltid minst två variabler. Så också denna. Teori och praktik. Med hjälp av olika tabeller och fakta som diameter och stigning på propellern, varvtal på motorn och riggens/drevets utväxling går det att räkna fram vilket resultat ett byte ger. Eller i alla fall förväntas ge.
– Sedan kommer allt det här att variera beroende på vilken årstid det är, hur varmt det är, om det är söt- eller saltvatten, om det är med- eller motvind och så vidare. Det är ofta det största problemet när folk provar olika propellrar på sina båtar, att det sker vid olika tillfällen. Egentligen, för att få ett rättvist resultat, bör det ske vid exakt samma tillfälle. Annars är resultaten helt ovidkommande, säger Göran Henckel.
Testas bäst på båten
Även om det finns svårigheter att övervinna vid ett test påpekar Fredrik Ljungdahl att det endast är när propellern sitter på båten som det går att få ett svar på hur den verkligen fungerar. Allt annat är gissningar – om än kvalificerade. Till syvende och sist handlar det de facto om att handfast prova vad som faktiskt fungerar i praktiken på den egna båten.
– Så måste det bli. Även om vi har hållit på med det här sedan Adam var länsman så vet inte vi heller. Det är så många olika parametrar. Vikt är en sak och sedan spelar konditionen på motorn, hissningen på motorn och viktfördelningen i båten in. Och sedan har du Svarte Petter – och det är att kunden kanske har en bild, en idé, när han kommer till oss för att köpa en propeller. Sedan när han provar den här upptäcker han att visst, den uppfyller hans första önskemål, men han upptäcker samtidigt att: "Det var ju faktiskt inte det här jag ville." Eller att det kostar på för mycket: "Båten gör 50 knop som jag ville, men jag kan inte ha min fru med mig." Och då kanske det är roligare att åka i 47 knop med frun än att åka i 50 ensam, säger Fredrik Ljungdahl.
För att hitta rätt propeller för vår båt och våra behov finns det en rad frågor som vi bör kunna besvara. Bland annat:
Hur högt hissad sitter motorn?
Upplevs det som att nuvarande propeller tappar greppet?
Varvar motorn rätt?
Hur är gångläget på båten?
En enkel tumregel för motorns placering på akterspegeln är att riggens kavitationsplatta ska vara i höjd med båtens botten. Höjden kan komma att ändras beroende på om vi väljer en propeller tillverkad i aluminium eller en i rostfritt stål. Generellt sett greppar stål bättre i vattnet, vilket innebär att motorn kan hissas en tum eller två. Tre eller fyra blad påverkar också motormontaget.  
– Fyra blad ger bättre grepp. Du får bättre acceleration och därmed går båten snabbare upp i plan. Du får en bättre styrförmåga både i låg och i hög fart. Ofta kan du trimma ut motorn mer också utan att propellern tappar greppet och det ger ju
högre fart. Eftersom greppet är bättre kan du hissa motorn hög-re – en till två tum – vilket gör att en mindre del av växelhuset är i vattnet. Det ger mindre motstånd och det ger störst fartökning. Det är ju bara att sticka ned handen i vattnet och se vilket motstånd det ger, säger Göran Henckel.  
Dock finns ännu inga fyrbladiga propellrar på marknaden som är anpassade till vår Yamaha F50. För vår motor verkar valmöjligheterna krympa allt mer för att till sist inskränka sig till två: aluminium eller stål.
Den största fördelen med aluminium är att det är ett förhållandevis billigt material. Nackdelen är att metallen är korrosionsbenägen. Förr eller senare skavs färgen av från propellern och den börjar korrodera. Och i förlängningen, när det börjar försvinna material, så påverkas propellerns egenskaper negativt.
– Fördelen med aluminium är att det är en billig propeller. Det ger en hyfsad prestanda, i många fall ger aluminium tillräckligt bra prestanda, skulle jag vilja säga. Och om olyckan är framme så är det propellern som går åt fanders. Risken att axeln kroknar är avsevärt mycket mindre, säger Fredrik Ljungdahl.  
Göran Henckel anser att en propeller i rostfritt stål har så pass många fördelar att de allra flesta båtägare vinner på ett byte. Men det finns nackdelar också.
– Den är tåligare, den korroderar inte. Så livslängden blir mycket längre. Stål är mycket lättare att laga. Går du på i lägre hastighet är det ingen skillnad, men i högre hastighet är det risk att det blir större skador på propelleraxeln, det är lättare att kröka den med en rostfri propeller. Å andra sidan, med hög-re fart spelar det ingen roll, för då slår du oftast sönder växelhuset.
Bättre prestanda
Fredrik Ljungdahl framhåller bättre prestanda som stålets främsta egenskap. Men påpekar att det kräver lite mer insats för att dra maximal fördel av den.
– Stål ger bättre prestanda. Men kanske inte enbart genom att byta propeller rakt av. En stålpropeller har ofta lite andra egenskaper och sedan har den lite bättre grepp. Och det kommer i de flesta fall att kräva att motorn hissas lite grand för att få ökad prestanda. Hur mycket man vinner i fart, det är så individuellt att det är svårt att säga. Men någonstans mellan två och fyra knop är ganska vanligt.
Är det då värt att lägga den mellanskillnad – på ett par tusenlappar – som tarvas för att uppgradera till stål från aluminium?
– Jag skulle säga så här. Du måste ställa dig lite frågor: Är jag nöjd med nuvarande prestanda? Om båten gör 38 knop säg, och du kanske kan få upp den i 40 med en propeller i stål – är det värt de extra tusenlapparna? Hur pass intresserad är jag? Hur mycket kör jag? Kan jag motivera det med att jag sparar lite bränsle? Eller är det så att jag måste köra för många timmar för att spara ihop till den här propellern, om det är det som är det primära, funderar Fredrik Ljungdahl.
– Om du vet med dig att du kör mycket båt eller kör långa sträckor, då tycker jag att det kan vara idé att skaffa en stålpropp. Men om du är ute någon lördag då och då och fiskar eller badar lite och inte är intresserad av de här sista två–tre knopen, eller kanske inte åker så mycket vattenskidor och är i behov av det där sista greppet, då kommer du aldrig att spara in kostnaden bränsleledes. Det är min personliga uppfattning att då skulle jag vara nöjd med en propeller i aluminium. För det finns aluminiumpropellrar idag som ger väldigt bra prestanda.     
Vi har för avsikt att testa de propellrar som Propellertrim och Drev.se föreslår i artikeln. Resultatet kommer att presenteras i kommande nummer av Praktiskt Båtägande.