150898.jpg

Artiklar

Så sätter du bilmotorn i båten

Roger Wibom slängde ut sin gamla dieselmotor för att istället montera en bilmotor i sin norska snipa. Det är inget som vem som helst bör ge sig på, men det finns många tusenlappar att tjäna.

Text: Redaktionen • 2014-11-04 Uppdaterad 2024-01-25

Lyckoruset är på topp när Roger Wibom ska vrida om startnyckeln i sin norska snipa, en Enes 25. Det är en varm majdag och dags för en premiärtur efter sjösättning i sjön Sommen. Åtskilliga månaders slit med att konvertera en bilmotor i snipan är över, tänker Roger. I snipan finns nu en VW 1,9 TDI, en fyra cylinders dieselmotor med turbo på 90 hästkrafter som tidigare varit monterad i en Volkswagen Caddy, årsmodell 2003.

Men iskalla svettdroppar rinner över Roger Wiboms panna när den nya motorn vägrar starta. Rogers fru Ulla utbrister: “Varför skulle du envisas med att byta motor, den gamla fungerade så bra.”

– I och med att snipan fått en modern dieselmotor så styrs allt genom motorns databox. Boxen, som ska sitta i en bil, väntade på olika datasignaler, allt från att kopplingspedalen skulle vara nedtrampad till indikationer från krockkudden. Men eftersom det inte kom några kända signaler vägrade motorn starta, säger Roger Wibom.

Spärrad databox

Roger monterade bort databoxen och åkte till Atteviks, som är återförsäljare för Volkswagen. Där genomfördes en felsökning på boxen, och man kunde konstatera att boxen hade spärrat sig själv. Boxen accepterade inte de nya strömkabelinkopplingar som Roger hade gjort.

– Det var en mardröm. Jag tänkte att jag tagit mig vatten över huvudet. Om vi inte kunde fixa databoxen var allt jobb förgäves, säger Roger när Praktiskt Båtägande möter honom i en stor hall i Tranås där han vinterförvarar sin snipa.

Det löste sig till slut. Men vi tar först historien från början. År 2000 köpte Roger Wibom sin begagnade norska snipa, Enes 25 årsmodell 1979. Varje sommar har Roger och Ulla åkt runt i den närbelägna och vackra skogssjön Sommen på gränsen mellan Småland och Östergötland. Sommen har ett rikt båtliv med omkring 250 öar.

Under de första vinterhalvåren fixade Roger inredningen. Han rev ut i princip allt, eftersom snipan strax innan köpet hade legat helt under vatten någon vecka. Därtill behövde den gamla 70-talsinredningen en rejäl ansiktslyftning.

Roger köpte även ny spis, kylskåp och septiktank. Totalt spenderades 100 000 kronor på renoveringen.

För några år sedan växte tanken fram att byta ut snipans dieselmotor, en 3-cylindrig Volvo Penta MD 17 36 hk. Men prislappen för att köpa en ny dieselmotor avskräckte, motorn utom installationsarbetet skulle kosta uppåt 140 000 kronor.

Krockskadad bil

Sensommaren 2007 fick Roger Wibom kontakt med Ove på Hårds Bildemontering (LAGA) i Linköping. Där hade man just fått in en Volkswagen Caddy som var krockad baktill, fast front och motor var helt okej. Motorn hade bara gått strax under 10 000 mil.

– Jag tog kontakt med den tidigare Caddy-ägaren som berättade att bilens motor gick perfekt. Jag kom överens med Ove om att få köpa motorn komplett för 9 000 kronor. I priset fick jag med startmotor, generator och alla övriga tillbehör som slangar och elkablar, säger Roger.

Innan Roger köpte motorn kollade han óm det fanns andra delar som behövdes för att lyckas med konverteringen. Han gjorde även en kalkyl över vad hela konverteringen skulle kosta. Därefter transporterades motorn till hallen, och Roger kunde börja demontera insugnings- och avgasrör.

– Då kollade jag med den tidigare ägaren om kamremmen var bytt, vilket den inte var. Så då passade jag på att montera dit en ny. I övrigt gjorde jag inte något åt själva motorn, säger Roger.

Efter att motorn tvättats av monterades en kombinerad avgas- och värmeväxlare som han köpte ny hos Union Motor, vilka är specialister på att tillverka delar för marinkonvertering.

Hjälp med svarvning

Därefter kunde insugningsröret återmonteras. De modifieringar som behövde göras på insugningssidan var att Roger dels monterade bort ERG-enheten, dels spjället. Därefter kom ett av de svåraste momenten – att få svänghjulet att passa optimalt ihop med backslaget. Lyckligt-vis fick Roger hjälp av Ulf Norrena som arbetar på en verkstad vägg i vägg med båten.

Originaladaptern som sitter på backslaget måste bultas fast på motorns svänghjul och då är det mycket viktigt att allt blir ordentligt centrerat. Avståndet mellan svänghjul och backslag måste också mätas upp. Roger fick göra distansbrickor så att måttet blev rätt. Ulf har också hjälpt till med allt svetsningsarbete.

– Jag hade redan ett backslag som jag ville använda. Har man inget backslag går det att köpa ett nytt Technodrive TMC 260 hos Göteborgsföretaget Union Motor. Med en monteringsadapter direkt på svänghjulet kostar det paketet cirka 11 500 kronor, säger Roger Wibom.

– Svänghjulskåpan köpte jag av Union Motor, som anpassade kåpan med hål och fästen så den skulle passa mitt backslag. Det passade perfekt, säger Roger.

Vattenpumpen, som var komplett med adapter för motorn, monterades direkt på vevaxeln.

Därefter var det klart för att sänka ner motorn i båten. Roger menar att det är viktigt att tänka på att den ryms i det gamla motorutrymmet både på bredden och höjden.

– För att motorn skulle passa hade jag dessförinnan tillverkat en trämodell av min befintliga motorbädd och testat den med motorn och motorfästen som jag tillverkat till den befintliga motorbädden, säger han.

Snipans båtvagn blev uppallad så att båten skulle få samma vinkel som vattenlinjen. Sedan sänktes motorn ner i båten med hjälp av en kran. Därefter användes vattenpass så att motorn skulle ligga ännu mer rätt i båten.

– Vissa efterjusteringer behövdes för att få den i våg. Det skedde genom att aluminiumplattor (5 och 3 millimeter) placerades under motorfästena, säger Roger.

Kom till användning

När motorn kom på plats kunde laddluftkylarens montering inledas. Då kom alla slangar som Roger fått med motorn till användning.

– Med lite trixande och kapande kunde jag använda originalslangarna så att systemet kunde kopplas ihop med insugningsdämpare/filter, avgas och övertrycket från turbon. På vattensidan började jag med att koppla ihop motorns kylsystem, säger han.

Från motorns termostatsida monterades en slang till värmeväxlaren på undersidan och vidare från utgången på motorn till värmeväxlarens ovansida. Här kompletterade Roger med en kylvattensslang med inbyggd spiral, inköpta på Biltema.

– På sjövattenssidan valde jag att dra vattenrören genom backslaget till laddluftkylaren vidare till sjövattenpumpens ingång. Därefter drogs rören från pumpens utgång till kylningen av värmeväxlare som avslutas på avgasröret.

Han fick även hjälp av en rörmokare att bocka till rör för sjövattenssystemet.

Motorns hjärna

Sedan var det dags för det elekt-riska arbetet, som Roger gjorde själv. Från Atteviks fick han med ett kopplingsschema till databoxen, som har hela 80 anslutningspunkter.

– Den här motorn med databoxen är betydligt mer avancerad än min gamla. Boxen är själva motorns hjärna för hur bränsle och luftflöde ska fördelas. Vissa strömkablar måste jag behålla medan andra, till exempel kab-lage för krockkudde och blinkers, klipptes av, säger Roger.

Strömkablar som fick lov att vara kvar i databoxen var kablaget för luftmassamätare och kablaget från utgången på laddluftkylaren, som går till en temperaturgivare. Ytterligare exempel på viktiga strömkablar till boxen var den från dieselpumpen.

När det gäller originaltemperaturmätaren på motorn fanns fyra kablar till boxen. Två av

kablarna gick till boxen medan de andra, som är tänkta att gå till en bils instrumentpanel, klipptes av. Roger skar även av andra kablar som inte hade någon funktion för båten.

De strömkablar som Roger kunde leda utanför boxen, direkt till instrumentpanelen, var kablar för vattentemp, oljetryck, oljelampa med signal och oljetemperatur.

En utmaning

– Efter att Atteviks konstaterat att boxen var spärrad fick jag tips att kontakta JD Engineering i Holland, som är specialiserade på trimning av bilar. Att konvertera boxen för en båtmotor hade man tidigare inte gjort. Men man tyckte det lät intressant och såg det som en utmaning, säger Roger.

Han skickade ner boxen med post till Holland. Efter tre veckor kom boxen omprogrammerad tillbaka. Boxen monterades in i båten och allt var klart för start. Motorn startade direkt, och i slutet av juni kunde Roger och Ulla fara ut på Sommen igen.

– Gasreglaget blev lite speciellt, då originalet på bilen är en elektronisk styrenhet som regleras via en vajer från gaspedalen till databoxen. Men jag kopplade ihop gasen med gasvajer på båtens originalgas och det fungerar bra.

För att lättare kunna komma åt motorn från ruffen har Roger sågat upp ett större hål bakom trappan.

Är det någon skillnad vid oljebyte?

– Med den nya motorn är det enklast att fylla på oljan genom oljesticksröret med hjälp av en plastratt med smal pip. När jag ska suga ut oljan, använder jag en 12 volts oljepump. Oljebyte vid backslaget gör jag i princip på samma sätt fast genom topppluggen.

Monterade bort spjället

Roger genomförde även en del förändringar efter den första båtsäsongen.

– När jag köpte motorn uppgav Atteviks att insugningsspjället skulle slå igen så att det inte skulle komma in luft i motorn. Efter sommarsäsongen upptäckte jag att spjället inte hade någon funktion alls. Därför monterade jag bort det. När jag åkte fortare med båten kom det en svag lukt av olja, säger han. Motorns originalventilation hade inte blivit inkopplad. Det löstes genom att ansluta ventilationen till insugningsröret.

Nu håller han även på med att bygga en ny batteribank i form av tre stycken 110 Ah, vilka kopplas ihop och ska ge tillräckligt med förbrukningsström i båten.

På avgaslimpan målade Roger först en vanlig motorfärg. Men efter den första säsongen hade kulören börjat flagna på grund av värmen. I vintras slipade han bort den färgen för att istället måla med en värmebeständig färg som tål 600 grader. Roger uppskattar att han hittills lagt ner omkring 80 arbetsdagar på projektet.

Nämn viktiga skillnader efter motorbytet!

– På grund av att den här motorn är 100 kilo lättare har snipans vattenlinje höjts med två centimeter. Den nya motorn är betydligt tystare och så har bränsleförbrukningen gått ner från fyra liter i timmen till ungefär tre i marschfart. Den förra motorn toppade 7 knop, den nya 12 knop.

Vidare behöver Roger inte använda någon handpump för luftningen av bränslesystemet eftersom det sker automatiskt. Med den nya flexibla kopplingen mellan backslag och propelleraxel minskar vibrationerna jämfört med tidigare.

Vem klarar av att motorkonvertera?

– Man bör tidigare ha monterat isär en motor. Det är viktigt att ha gott om tid och kolla att alla kringdelar finns att köpa innan man bestämmer sig, säger han.

Det här är inte ett projekt som vem som helst bör ge sig i kast med. Det finns pengar att tjäna, men det krävs en hel del kunnande och mycket tid för att ro det i hamn.

Av: Text Johan & Magnus Cooke Foto Roger Wibom

Projektet i korthet

Svårighetsgrad

  • Mycket svårt. Du bör ha bra kunskaper om moderna motorer och goda kontakter med expertis när det gäller programmering av databox och sammansättning av svänghjul med backslag.

Tidsåtgång

  • Projektet kräver mycket tid och tålamod.

Kostnader

  • 24 500 kr
  • + eventuella kompletteringar cirka 20 000 kr.

Enes 25

  • L.Ö.A.: 7,6 meter
  • Bredd: 2,9 meter
  • Tillverkningsår: 1979
  • Vikt: 2 500 kg
  • Tillverkare: Enes, Norge
  • Tidigare motor: MD 17 Volvo Penta från 1979
  • Cylindrar: 3
  • Varvtal: 2 600
  • Effekt: 36 hk
  • Vikt: 315 kg
  • Nuvarande motor: VW 1,9 TDI (tidigare monterad i en VW Caddy från 2003
  • Cylindrar: 4
  • Varvtal: 3 600
  • Effekt: 90 hk
  • Vikt: 210 kg

Text: Redaktionen • 2014-11-04
ArtiklarLivetOmbord
Scroll to Top