Så räddar sjöräddningens svävare liv

Isdubbar. Ska sitta högt runt halsen, utanför kläderna. I isdubbarna ska det sitta en visselpipa av plast – utan kula som kan frysa fast. Träna på hur du ska använda isdubbarna.

Flythjälp. Flytväst, räddningsväst eller torrdräkt är bäst men det fungerar även att ha en ryggsäck med ombyte i en vattentät påse. Ryggsäcken ska ha midjerem och helst grenband.

Räddningslina. Ibland måste du ha hjälp av en kamrat för att ta dig upp. Räddningslinan ska kunna flyta och ha en tyngd som gör att den går att kasta långt. Linan ska vara lättåtkomlig.

Ispik. Används för att bedöma isens bärighet och kvalitet. Ispiken ska kunna flyta och vara tyngre än till exempel en skidstav.

Mobiltelefon i vattentätt fodral. Om olyckan är framme ska du enkelt kunna kalla på hjälp. Lägg telefonen i en vattentät påse så att den inte blir blöt. Den som själv kan slå larm har störst chans att bli räddad.

Ombyte. Det är alltid bra att snabbt kunna få på sig torra kläder om olyckan varit framme. Se till att ha en vattentät påse där du förvarar kläderna.

Ha alltid sällskap på isen. Ta för vana att aldrig vara ensam när du är ute på isarna. Socialt blir det trevligare och dessutom kan man vända sig till kompisen för att få hjälp.

Håll avstånd till andra. Se till att alltid ha en rejäl säkerhetsmarginal till andra. Det minskar risken för att alla samtidigt går genom isen.

Försök hålla farten nere. Hög fart gör att du får svårare att upptäcka svag is. Dessutom gör farten att isen lättare går sönder. Även skaderisken minskar vid lägre fart.

• Se upp med tillflöden, frånflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. Här kan isen vara mycket svag.
• Vid broar, bryggor, vass och branta klippor kan isen vara försvagad.
• Var uppmärksam på ojämn isläggning, så kallade vindbrunnar.
• Vid råkar och båtrännor kan isen vara svagare.
• Ett snötäcke kan dölja svag is.
• Generellt sett är isen svagare i skärgårdar och hav än i insjöar. Saltet i vattnet gör isen bräcklig.

• Vänd tillbaka från där du kom. Där finns det is som bär. Försök behålla lugnet. 
• Ropa eller använd vissel-pipan för att påkalla hjälp.
• Ta loss isdubbarna. Behåll handskarna på och arbeta metodiskt.
• Kryp och åla långt upp på bärig is innan du reser dig.
• Är hjälp på väg, ligg still och spara krafter och värme.

• Larma 112 så tidigt som möjligt.
• Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kom.
• Försök ta med dig någonting till den nödställde, till exempel räddningslina, ispigg, livboj eller trädgren.
• Försök ta det lugnt. Det underlättar både för dig själv och den nödställde. Tänk på din egen säkerhet.
• Använd någon form av flythjälp och säkring bakåt om du ger dig ut på tunn is.
• Sträck aldrig fram din egen hand till den nödställde! Detta är regel nummer ett när du ska rädda någon ur vattnet.

En decimeter is kan vara mer hållbar än en meter is. Allt beror på vilken kvalité och struktur den har, säger Helge Skärlén, svävaransvarig på Sjöräddningssällskapet. Det går att läsa sig till en viss kunskap men det är först genom att använda den teoretiska kunskapen i praktiken som man kan ta nästa steg.

– Man blir aldrig fullärd. Is är nämligen ingen exakt vetenskap, men ju mer man vistas på isar, desto mer lär man sig känna igen tecknen. Helge Skärlén rekommenderar att ta hjälp av andra.

– Vill man till exempel åka långfärdsskridskor och är nybörjare ska man inte tveka att ta kontakt med en skridskoklubb.