Klassikern: Saga 29 HT är lättkörd och skön att sova i

För familjen Andersson har båt varit lika med Saga. 1989 köpte de en då ny Saga 27 som de hade i tio år. 1999 bytte de till en Saga 26 och fyra år senare var det dags igen, då föll valet på en Saga 29 HT.

– Vartefter vi har bytt båt har vi fått in det vi har saknat, säger Siv.

Men förutom att de gillar Sagas olika modeller så har faktiskt återförsäljaren spelat en roll i deras båtval. 

– Örjan på Oxbom är en bra kille att ha att göra med, allt har fungerat. Vi hade lite problem med backslaget, då pratade han med Volvo Penta som skickade ett nytt. Det kom han hit och monterade själv, säger Lars.

Nu är Siv och Lars på toppen av sin båtkarriär. Deras Saga 29 är modern och har de flesta bekvämligheter man kan tänkas behöva, som bogpropeller, ankarspel och gångvärme. De föll för den öppna ytan i sittbrunnen, där även pentryt finns. De gillar storleken på båten och så har den rätt motor, en Volvo Penta TAMD 41P-A med turbo och intercooler.

– Vi köpte Saga 29 när det var en ganska ny modell. Den fanns med skjutdörrar innan men det ville vi inte ha. Vi fick ritningarna på den här och gillade den, säger Siv.

– Det är också skönt med en helt ny båt, fortsätter hon. Man får bo in den själv, och får inga obehagliga överraskningar.

När de beställde båten valde de en grön linje på skrovet. Alla andra hade Sagans traditionella blåa färg, så de tyckte att det var kul att bryta av lite.

Skjutdörrar eller hardtop

Saga 29 började tillverkas som LS Coupé 1999. Den hade skjutdörrar ut mot akterdäck. Den slutade tillverkas 2004 då Saga 29 HT kom. Istället för skjutdörrar har den kapell över hela sittbrunnen, vilket skapar en större sällskapsyta under kapellet. Idar M. Refsnes på Saga Boats berättar om modellens tillkomst: 

– Denna båt har utvecklats till alla våra kunder som tidigare haft Saga 27, Saga 25 och Saga 26 och som ville ha ett större alternativ och möjlighet till längre säsong med den slutna modellen. Längtan efter något högre hastighet ingick också i utvecklingen. Erfarenheter från tidigare halvplanande båtar som Saga 7000 samt Saga 25 och 26 var väldigt viktiga, säger han.

Saga 29 fick en väldigt bra respons när den presenterades 1999. Cirka 50 båtar per säsong producerades fram till 2004 då den ersattes av Saga 315. 2004 kom även Saga 29 HT med kapell och större sittbrunn, som producerades fram till 2007. Den ersattes sedan av Saga 310.

Sittbrunnen är det bästa

Förut bodde Siv och Lars granne med båtklubben och då använde de båten en hel del. När de inte hade någon restid var det lättare att sticka ut en kväll. Dessutom var de ute flera veckor i sträck. Nu har de blivit äldre och använder den mer på helger och någon vecka. 

Underhållet tar ett par dagar i anspråk på våren och hösten. De föredrar att göra allt på land, när båten väl är i vattnet vill de bara ut på sjön och njuta.

På frågan om vad som är det bästa med båten har de en hel del att säga.

– Den är lättkörd, har bra utrymmen och är trevlig. Dessutom sover man bra, kojen är hela båtens bredd, säger Lars.

– Egentligen är det den här, säger Siv och sveper med handen runt sittbrunnen som vi sitter i.

I den stora U-soffan i sittbrunnen har de suttit åtta personer utan problem. Det är ljust och luftigt men samtidigt hemtrevligt och det är lätt att förstå Sivs förtjusning.

Besiktningsmannen: Den borde bli mer och mer populär

Saga 29 är utrustad med rak axel så man slipper drev, och dessutom är det lätt att puttra fram i 7–8 knop utan att båten blir slingrig. I den farten får man också en väldigt trevlig bränsleekonomi.

– Kör man de här stora motorerna lugnt så drar de inte så mycket. De sexcylindriga dieslarna går dessutom väldigt trevligt, säger Conny Zetterberg.

Nackdelen med rak axel är att båten kan bli svår att backa med. Då kan det vara en fördel att ha en bogpropeller monterad.

Överlag tycker Conny Zetterberg att Sagabåtarna är väldigt välbyggda och håller hög kvalitet.

– Skroven är verkligen sjövärdiga. Man ser på de norska båtarna att de bygger för en annan kust, de måste klara mer.

Han känner inte till att de skulle ha några särskilda fel som är typiska för modellen. Det här är dessutom relativt nya båtar, bara cirka femton år gamla. Allt hänger egentligen på hur de tidigare ägarna har skött sin båt.

– Femton år och kanske 1 000 timmar på motorn är ingenting för en båt om man har skött den, men har den körts hårt kan den vara helt sönderkörd på den tiden.

Därför gäller det att kolla samma saker som på alla begagnade båtar. Har motorn blivit regelbundet servad, vilka ingrepp har gjorts i elsystemet och är de rätt gjorda, vilka eftermonteringar har gjorts och finns det läckage där? Man måste också kontrollera skrovet så att det inte finns grundstötningsskador som har lagats på ett felaktigt sätt. Det kan även vara bra att kolla på status på dynor och kapell, då detta kan kosta en del pengar. Men det viktigaste, och absolut dyraste, är motorn. Så det gäller att verkligen undersöka att motorn är okej.