Krönika: Vem stör du dig på ute till sjöss?

Pratar man vattenskoter med någon som varit ute och kört, antingen själv eller med familjen, berättas historier om hur underbart roligt det är. Men pratar man vattenskoter med någon som bor eller har sommarhus där det buskörs är det precis tvärtom. Då kan man få höra att folk hatar både skotrar och förare ur djupet av sina hjärtan.

Seglare upplever den totala friheten till havs, ­oberoende av bränsle med vinden som vän. Och på andra sidan finns ett gäng som retar sig på snobbiga seglar­typer som tror att de är lite fiiinare än andra och att de äger farlederna och inte väjer för någon.

Motorbåtsåkare ska vi inte tala om. De älskar sina mullrande motorer och att kunna bränna fram i full fart och nå Sandhamn i ett nafs. Avskydda av alla som seglar, paddlar, fiskar, åker liten motorbåt, fågelskådare, naturvänner, skärgårdsbor och vänner av allmän ordning.

Till viss del kan jag förstå irritationen. Jag stör mig på husbygget utanför mitt sovrumsfönster klockan sju på morgonen, trots att jag vet att det behövs fler bostäder. Gärna fler bostäder, men inte på min bakgård, som uttrycket lyder.

Enklast vore ifall alla på sjön visade hänsyn. Körde försiktigt, minskade svallet, lämnade företräde och var snälla och vänliga. Men det ligger i människans natur att ibland skita i andra. Det bästa tipset är att säga ifrån. Stör du dig på någon, säg till. Oftast blir den som stört generad, ber om ursäkt och slutar härja. Mer sällsynt är det en hänsynslös skitstövel. Då får du skälla ut personen i fråga, stänga fönstret och sätta i öronpropparna.