Akvedukten i Håverud är sammanfogad med 33 000 plåtnitar och den stora publikmagneten längs kanalen. Samtliga bilder: Jerker Norlander

Artiklar

Därför ska du åka över den unika akvedukten

Behovet av svenska furor som gruvstöttor i engelska gruvor skyndade på bygget av Dalslands kanal. Nu, 150 år senare kan man glida lugnt genom Dalslandsskogarna med så väl motor- som segelbåt och njuta av ett stycke svensk kultur- och industrihistoria – med akvedukten i Håverud som kronan på verket.

Text: Jerker Norlander • 2016-08-16 Uppdaterad 2021-06-09

Lilla Upperuds sluss blir vårt insteg till kanal­världen och en bra plats att träna slussning. Här finns inga busslaster med publik och det går an att göra bort sig. Slussvakten kastar ner en smal tamp, vi tar emot och lägger den som ett omvänt S runt knapen på fördäck, precis som hon säger. Sakta fylls vattnet på och vi stiger värdigt uppåt. En lucka öppnas och snart en till och nu forsar vattnet ner i bassängen. Vi tar så sakta hem på tamparna och lagom fort är vi fem meter upp och inne i kanalsystemet. 

Slussportarna är elmanövrerade och benämns enkla, det är rena svängdörrarna. Från ett fönster tittar kanaldirektören Benny Ruus ut och ger tummen upp för ännu en godkänd slussning. Vi har 24 slussar kvar men känner oss redan som lite veteraner på kanalen efter bara två slussar.

Det är tillståndet på Vänern som bestämmer trafiken i kanalen. Idag har vi slussen för oss själva. Det har blåst på Vänern så nu ligger båtfolket kvar i Vänersborg och inväntar bättre väder. Sedan brakar det loss och då kommer alla på en gång. Då kan det bli väntetider och trångt i slussarna.

Runt 2 500 fritidsbåtar slussas upp och ner i kanalen som de delar med 7 000 kanoter och fem passagerarbåtar. Snart närmar vi oss Håverud med akvedukten, glass och lunch på Brasseriet. 

 

Därför ska du åka över den unika akvedukten
I 15 år har Per-Erik haft sitt eget gym vid slussen i Buterud. Det här ger mig mer motion än något annat, säger han. Buteruds sluss är en av de två slussar som fortfarande öppnas för hand.
Därför ska du åka över den unika akvedukten
Håverud med akvedukten är kanalens knutpunkt. Här möts bilar, tåg och båtar i en tredimensionell korsning. Nils Ericsons lösning att låta båtarna gå i en plåtränna över forsen var genial.
Därför ska du åka över den unika akvedukten
Tre slussar behövs för att lyfta båtarna 7, 5 meter från Lelångens vattenyta upp till sjön Foxen. Med rätt vind och finlir går det att segla rätt in i slussbassängen.

Håverud är kanalens livliga knutpunkt och vi lägger till vid en väntbrygga. Glashyttan är igång och i det gamla pappersbruket ligger Dalsland Center med konsert- och utställningshall. Uppe i backen ligger Kanalmuseet. Efter lunch blir det slussning inför publik och vi fotograferas från alla vinklar. 

Mängder av besökare tittar på när vi välkammade ­intar slussen. Vattnet forsar ur slussluckorna och vi stiger. För­tampen som ett omvänt S i knapen, precis som vi lärt oss, och det går galant. En brandgul rälsbuss passerar högt ovanför oss och på tecken från slussvakten glider vi ut på ett kulturarv. Akvedukten. Nils Ericsons mästerverk.

Att förena Dalslands sjöar med en kanal var det ingen som hade synpunkter på, men en ränna över forsen i ­Håverud var man mer skeptisk till. Nils Ericson hade byggt om Trollhättans kanal, Stockholms sluss och Saima kanal. En plåtränna, sammanfogad av 33 000 rejäla plåtnitar, blev hans lösning på problemet. Detta var 1868 och så stort att självaste kung Carl XV kom i ångaren Laxen för att inviga.

Det var en konstruktion av högsta kvalitet och någon renovering blev inte aktuell förrän efter 100 år. Men då stötte man på patrull.

 

Därför ska du åka över den unika akvedukten
I Snäcke kanal har Gunilla och Bo byggt ett litet lekland för familjer som väntar på slussning.
Därför ska du åka över den unika akvedukten
I kanalen samsas fritidsbåtar och kanoter. Det hörs många olika språk från besättningarna och stämningen är god.

– Då fick vi problem, berättar Benny Ruus. Vi vårdar ju ett kulturarv och akvedukten är K-märkt. Plåtarna skulle bytas på gammalt vis. Men var fanns det folk som kunde detta nu? Till slut fick vi kontakt med Götaverken och en kamratklubb av gamla varvsarbetare som kunde hantverket efter år av plåtnitade skrov på varvet.

Idyllen möter i Buterud. Det är en av två slussar i systemet som fortfarande vevas för hand. En gångstig leder upp till Buteruds klack, som bjuder på en imponerande utsikt över det dalslänska vattenlandskapet. Otto ­Hesselbom ­hette dalslandskonstnären som gick upp på bergen och målade Dalsland från ovan. Kanske satt han även på Buteruds klack med sitt staffli.

Det är många före oss som har använt Dalslands sjöar för att resa. I sjön Råvarpen, vid Tisselskog, ligger Dalslands största hällristningsområde med mängder av figurer som knackades in av folk för några tusen år sedan. Bra brygga och det är bara ett femtiotal meter upp till hällarna som har allt från akrobater till ormar. Helt nära finns ett ­litet rart museum där hällristningarna förklaras. ­Pedagogiska modeller berättar om folket som bodde här.

Liten plats med världsrykte. I fabriken vid slusstrappan i Mustadfors tillverkas hästskosöm som säljs över hela världen. Hästarna i Indien lär vara en av de största konsumenterna och allt är superhemligt. Fabriken är mer ­tillsluten än ett Pentagon och ett studiebesök i väntan på slussningen är inte att tänka på.

Mera öppet är det på konst- och designskolan Steneby uppe i backen. Det är en högskoleanläggning som har ett lika gott rykte som hästskosömmen. Här finns en konsthall och i designaffären säljer eleverna sina alster. Det är tre kvinnor som sköter slussarna i Mustadfors. Silje och Sanna är nybörjare medan Rebecca gör sin andra säsong. Att jobba vid kanalen är enormt eftertraktat och slussvakterna anställs efter en timslång anställningsintervju hos kanaldirektören. Social förmåga är en god egenskap för att bli slussvakt.

– De är vårt ansikte utåt, säger Benny Ruus. 

Nålsögat för Dalslands kanal heter sluss nr 14. Slussen är nerlagd men fortfarande är 4,05 meter den bredd som hela kanalen har fått rätta sig efter även om de andra slussarna är bredare. Slussarna klarar båtar med 1,80 i djupgående och det ska mätas i sötvatten.

Gunnar har skött slussen i Långbron i många år. Förr skötte han även järnvägsbron, men det får han inte göra längre.

– Det kommer en man i bil och sköter bron när ett tåg ska passera. Han kostar tusen kronor i timmen så vi ­kallar honom för tusingen, skrattar Gunnar. Laxsjön tar över ­efter slussningen hos Gunnar i Långbron. På en udde i sjön ligger bländvita Baldersnäs, en av Dalslands vackra ­herrgårdar. Träpatronerna byggde och nu finns här både spa, engelsk trädgård och en lantgård med djur från ­farfars fars tid. Herrgårdsrestaurangen håller högsta klass och ­nässelsoppan ska man bara inte missa.

De vackraste slussarna har inga namn. Bakom en anonym siffra ligger 18:e slussen i en blommande idyll norr om Billingsfors och vid 19 och 20 har slussvaktarparet skaffat får.

Efter 19 slussar ligger Bengtsfors gästhamn med nära till allt. Centralt. Några steg upp på kajen och man kommer rätt in i samhället med affärer, restauranger, Systembolag och Halmens Hus på Majberget.

Efter sakta färd på den lummiga kanalen ändrar sig nu landskapet dramatiskt. Lelången är stor som ett innanhav och kan till och med vresa till sig. Men det är lättnavigerat och inte många prickar att hålla ordning på. Längs stränderna finns fina och lättillgängliga naturhamnar utan ­någon trängsel. Det är lugnt i Dalsland. 

I Gustafsfors gästhamn hittar vi familjen Nilsson från Brastad, utanför Lysekil. Det är tredje gången de går Dalslands kanal och de lyfte båten på lastbil i Lysekil och ­sjösatte i Ed.

– Det är roligt med slussarna och så är det ­mycket ­lugnare här än på kusten i juli, säger Henrik Nilsson. Gästhamnarna håller hög klass och det är lätt att hitta fina ­naturhamnar där man kan ta sig en abborre.

Det är Marie som basar i Lennartsfors. Hon tar hjälp av tre slussar för att lyfta oss 7,5 meter upp till sjön Foxen. Det är hennes andra säsong i Lennartsfors, men det blir fler, känns det som. 

– Å till vintern… ?

– Har inte tänkt så långt än, men jag är rätt bra på yoga, så jag kanske kan rycka igång Lennartsfors med yogakurser, funderar hon.

Vid Töcksfors, längst i norr, infinner sig lätt en släng av beslutsångest. Vända och gå tillbaka eller via lastbil från Nössemark fortsätta resan ut i salthavet från norska ­Halden? Båda alternativen kan rekommenderas.

Häng med i Praktiskt Båtägandes slusskola

Svenska högarna – längst ut i Stockholms skärgård

Guide: Bada bastu i Stockholms skärgård

Quiz: Vad kan du om filmen Göta kanal?


Text: Jerker Norlander • 2016-08-16
ArtiklarLivetOmbordKanaler
Scroll to Top