LivetOmbord

Buster S, ystert men ömt

Att köra Buster S i det stundtals tuffa Medelhavet är en angenäm upplevelse. Bortsett från en ömmande bakdel.

Text: • 2003-10-31 Uppdaterad 2024-02-16

2003-11-01

Buster S, ystert men ömt

ATT SÄTTA SIG i ett 4,5 meters aluminiumskal i det upprörda Medelhavet brukar inte vara nådigt. Men redan efter ett par distansminuter begriper jag att det inte är någon tillfällighet att Busterfolket valt Medelhavet som tummelplats för journalister från hela Europa, inbjudna på en provtur med uppiggad Buster S.

DET FINNS två sätt att köra Buster S. man kan dra på så mycket det går. Då blir det stötigt, men inte värre än att man kommer dit man vill utan att bli dyngsur. Färden blir garanterat hoppig med en och annan luftsaltomortal följt av magplask. Drar man istället ner och jobbar aktivt med motorns fåtaliga hästkrafter bjuder båten upp till en behaglig dans. Den kan vara i timmar utan att man blir vare sig blöt eller orolig i magen. Buster S har ett deplacement som räcker till för att hålla bort den värsta ryksjön, samtidigt som vågorna klyvs av den hyfsat vassa stäven. Därmed inte sagt att förarplatsen är den allra bästa. I högre farter blir den snabbt obekväm. Komforten som bjuds är den ordinarie Busterlösningen med platta, hårda säten, utan tillstymmelse till stoppning eller avlastning som ryggstöd. Man får hålla hårt både i ratten och pulpeten för att kunna sitta kvar på plats. Bättre fast stoppning, tack. Båtens image och fartresurser mår bra av det. Passagerarna har ingen ratt, men väl ett bra räcke att hålla i. En bra säkerhetsdetalj som borde vara standard på alla mindre öppna båtar.

Buster S, ystert men ömt

Buster S klarar trots sin ringa längd grov sjö riktigt bra. Visserligen blir hoppen höga och magplasken hägftiga, men färden blir torrskodd,  inte minst viktigt. Passagerarna drabbas dock av ömmande bakpartier.

STYRPULPET ÄR märkligt nog ett tillval. Att sitta på aktertoften med 25-hästaren i näven är näst intill en omöjlighet – dessutom ett hån mot båtens fina balans och sjövärdighet. Man ska sitta närmare mitten och ge båten de extra kilona föröver. Då tar den vågorna bäst, och föraren får bra balans på ekipaget och  därmed bäst kontroll över båtens rörelser. Stuv finns under tofterna. Inte stora men det rymmer det nödvändigaste. Tanken spänns fast under aktertoften där den sitter tryggt. 

SAMMANFATTNING: Har du den minsta tanke på att köpa en ny snurrebåt i fyra-fem-metersklassen bör  du prova Buster S. Den tål nämligen det mesta som man inom rimlighetens gräns kan utsätta en båt i den här storleksklassen för.

Buster S, ystert men ömt

Text: • 2003-10-31
LivetOmbordTestarkivMotorbåtStyrpulpetVi Båtägare
Scroll to Top