Test: Rand 18 Picnic

Det är högsommarvärme i mitten av maj när vi testar Rand 18 Picnic i Nacka Strand. Perfekt väder för denna typ av båt, varmt, skönt, nästan vindstilla och en klockren dag att åka en långsam maklig tur i en knäpptyst elbåt. Vi tillbringar hela eftermiddagen i Djurgårdsbrunnskanalen, förbi kungliga slottet och runt större delen av Stockholms inlopp. Ändå har vi 65 procent kvar på batteriet när vi väl kommer tillbaka till kajen närmare fem timmar senare. Men till en början har vi svårt att komma iväg. Det är lätt att bli lite styv i korken när man testat hundratals båtar. När killen på bryggan säger åt oss att Rand 18 Picnic har rak axel och kan vara svår att manövrera när vi backar fnyser jag och kollegan Micke nästan förnärmat. Vi har minsann kört rak axel och haft snipa och ska nog kunna ta oss ur den lilla marinan. Sedan ägnar vi en bra stund med att köra läskigt nära miljonbåtar från Chris Craft och Azimut i marinan i Nacka Strand utan att lyckas ta oss ut. För Rand 18 Picnic vill verkligen inte svänga när vi backar. 

Fördelen med båten är att den är väldigt liten och lätt, så om du inte känner att prestigeförlusten blir för stor är det lätt att vrida upp båten i rätt riktning vid bryggan och backa rakt ut. Vi ger oss dock inte och lyckas så klart manövrera ut. Förklaringen till att båten beter sig som den gör är delvis att den har rak axel. Rodret bakom propellern får ingen större verkan när vattnet pressas framåt istället för bakåt mot rodret. Men det beror även på att Rand 18 är byggd för att passa flera olika motorer och farter. Vår båt är utrustad med en Torqeedo Cruise 4,0 och fyra batterier på sammanlagt 10,8 kWh. Men du kan även få den med en utombordare som går på el, eller bensinmotor på upp till 60 hästar. Det gör att Rand inte kan ha ett klassiskt snipskrov med en köl, utan är platt i botten mot aktern. I fören är den vass för att kunna klyva vågor, men det platta skrovet gör ändå båten känslig för vind och knepig att manövrera med inombordaren på el. Med en utombordare på el får du samma tysta, sköna känsla och bättre manöverbarhet, men tyvärr blir badbryggan i aktern inte lika rolig med en motor mitt på.

Personligen anser jag att finessen med Rand 18 Picnic försvinner om du slänger på 60 hästar och får en toppfart på över 25 knop. Då konkurrerar den med alla andra öppna båtar på drygt fem meter med en 60-hästare på, och då har den inte något särskilt att komma med. Men som en knäpptyst, eldriven glidare för lugna utflykter har den inte särskilt många konkurrenter och är desto mer unik. Och det är lätt att falla för detta koncept en solig dag som vår testdag. Vi börjar med att smyga ut till Fjäderholmarna, den lilla ön strax innan inloppet till Stockholm. Laddmätaren visar 99 procent när vi ger oss av. Vi glider fram så tyst till bensinbryggan att den stora hunden som vanligtvis kommer springande och hälsar inte ens märker att vi lägger till, utan vilar vidare i skuggan från bensinkiosken. Istället för att tanka bensin för en tusenlapp eller två som vi brukar, tankar vi varsin glass och en flaska vatten för 60 spänn. Sedan funderar vi på att åka till Gåshaga, men inser snabbt att de tre distansen som tar några minuter i en snabb motorbåt tar en halvtimme i sex knop. Så vi styr mot Djurgårdsbrunnskanalen istället. Och där är båten helt perfekt. Flanörer längs vattnet höjer på ögonbrynen och frågar vad det är för båt. Och vi hör vad de säger eftersom det enda ljudet är porlandet från vattnet bakom akterspegeln. Ingen motor som stör, jag tar en kort filmsnutt och kan höra koltrastsång istället för motorbuller när jag tittar på filmen senare på dagen. 

Vid det här laget har vi vant oss vid att det går långsamt. I början kändes den låga farten stressande, men nu njuter vi av det istället. Micke hoppar i vattnet för ett kallt dopp utanför Sjöhistoriska museet, innan vi fortsätter förbi Kungliga motorbåtsklubben och vidare mot slottet. Det enda vi saknar ombord är ett ryggstöd för föraren, det ligger kvar på land och finns att montera. I aktern finns en stor stuv som rymmer fyra rejäla fendrar och tre mellanstora väskor utan problem. Det enda du ska tänka på är att inte trycka bak saker mot rodret, för då kan prylarna hamna i vägen för styrningen som sitter längst bak i utrymmet. I fören finns ytterligare en stuv som sträcker sig bak i sofforna längs sidan. Den kommer du bara ned i via en lucka längst fram. Det gör det svårt att komma åt batterierna som sitter monterade längs sidan, långt in i stuven. På badplattformen finns den obligatoriska stegen snyggt infälld men lite svår att upptäcka. Fyra mugghållare sitter i bordet och en liten stereo finns på plats. 

Ett givet tillbehör är den stora soldynan som går att bygga i fören genom att sänka ned bordet. Under vår eftermiddagstur hinner vi aldrig att drabbas av någon räckviddsångest. Vi kör på för fullt under många sträckor och toppar drygt 6 knop. Trots det har vi över 70 procent kvar när vi vid slottet bestämmer oss för att åka tillbaka genom Saltsjön. Här går det svall från färjor och det har börjat blåsa. En våg lyckas stänka in, i övrigt håller vi oss torra. Men den helt öppna båten gör sig bäst vid stilla väder eftersom vindskyddet är obefintligt. Som mysbåt i sommarvärme är den däremot oöverträffad. Gott om plats, liten och behändig och helt tyst. Dessutom gör den låga farten att det aldrig blir obehagligt för passagerarna. Rand 18 Picnic susar fram med fyra litiumjonbatterier som låter dig åka en hel dag utan att behöva oroa dig för laddmöjligheter.

Mer info: Rand Boats