Gasen i båten

Det finns olika sätt att få liv i spisen ombord på en fritidsbåt. Fotogen var vanligt förr, men idag är diesel- och fotogenkök ganska ovanliga. Istället är det sprit eller gasol som gäller ombord, och av de två är det trots allt gasen som är det dominerande alternativet. Förutom att gasol värmer upp maten kan den driva både kylskåpet och båtens värmare. Ska man segla långt är dessutom sprit ombord på båtar, för att elda köket med, ett helt okänt alternativ.

Gasol ombord förtjänar ett helt eget kapitel när det gäller säkerheten. Få saker kan vara så lömska som gas. Här nöjer vi oss med att konstatera att det inte bara är att slänga in några flaskor och köra. Installationen måste vara korrekt och väl underhållen och kontrollerad.

När gasen i flaskorna väl tar slut måste man fylla på dem med ny fräsch gas, och det är då intrigen börjar tätna. Så länge man seglar i svenska vatten är problemen försumbara, men så snart man seglar över till Finland börjar det hända saker och om turen går vidare ut i världen så är förvirringen total. Typen av flaskor och ventiler varierar mellan i stort sett alla länder i hela världen.

I exempelvis Wasahamnens gästhamn på Djurgården i Stockholm samlas fritidsbåtar från i stort sett hela världen, och där har också problemen med alla olika gasolflaskor blivit uppenbara. För att uppfylla gästernas behov har man ordnat en lösning som innebär att en lastbil hämtar alla udda flaskor en gång i veckan och kör iväg dem till en fyllningscentral i Upplands Väsby norr om staden.

Jag följer lastbilarnas spår och hamnar till slut hos Nybroplans Express AB, som i princip består av ett litet kontor och en stor väl inhägnad plan. Lastbilarna lossar och lastar och planen fylls av många olika flaskor &

– Det pratas mycket om likriktning inom EU, men tyvärr tror jag inte att det finns någon enkel lösning på det här problemet. Flaskorna kommer att fortsätta att variera.

Det här säger Ulf Wallin, som äger företaget. Han bör veta vad han pratar om, det finns nog inte en enda typ av gasolflaska han inte sett genom åren. Exakt hur många sorter som finns över hela världen är svårt att exakt veta, men det kan handla om hundratals olika flaskor och ventiler. Ibland är skillnaderna små, men det räcker ju för att saker och ting inte ska fungera. En av de grundläggande orsakerna till att gasflaskorna ser olika ut när man rör sig längs longituderna på vår jord är att olika gaser fungerar olika bra beroende på temperatur. På våra breddgrader är det propan som gäller, men i takt med att det blir varmare längre söderut så är det butan som dominerar. Orsaken är rent kemisk, nämligen att exempelvis butan förlorar sin förmåga att förgasas vid sjunkande temperaturer. Gasen är ju trots allt i vätskeform i flaskan, och det är just gasolens förmåga att övergå från flytande form till gas som är den eftertraktade egenskapen.

Förutom att flaskorna varierar ser också ventiler och kopplingar olika ut. Ibland gängas ventilen på plats och ibland ”klickas” den dit. Det finns olika adaptrar att köpa, men det är troligen ingen vattentät lösning. Förr eller senare stöter man på en typ av flaska som inte fungerar. Dessutom går det inte att byta in och bli av med de gamla flaskorna. Ulf Wallins råd är istället att gå direkt på källan.

– Är man lite full i fan kan man hitta en fyllnadsstation efter vägen. På en sådan station kan de oftast hjälpa dig oavsett vilken flaska du än har.

Hemligheten är att på en ordentlig fyllnadsstation spelar det egentligen ingen roll hur din ventil ser ut. När man fyller flaskorna tar man helt enkelt en stor gummihandske som pressas mot flaskan samtidigt som gasen trycks in.

Av: Text och foto Philip Pereira dos Reis