I det här läget kan det vara bra att ha några extra par ögon i form av radar och AIS. Foto: iStock

Artiklar

Så mycket nytta har du av radar och AIS

Praktiskt Båtägande har tittat närmare på några bra sätt att vara säker på att både kunna se och synas när det blir nedsatt sikt.

Text: Praktiskt Båtägande • 2017-03-31 Uppdaterad 2021-06-10

 Även om tanken hos besättningen kanske inte är att ge sig ut i dålig sikt, så råkar de flesta någon gång ut för dimma eller något annat som gör att sikten sätts ner. Nedsatt sikt definieras i sjövägsreglerna som “situationer då sikten begränsas av dimma, dis, snöfall, hårt regn, sandstorm eller liknande anledning”. Nu är väl inte sandstormar så vanligt förekommande på våra breddgrader, men allt det andra går ju att råka ut för. Och då gäller det som sagt att både kunna se och synas. 

“Radarreflektor” är det säkert många som tänker då, och en reflektor hänger regelmässigt i många masttoppar. Problemet med den lösningen att en båt med reflektor bara syns för de båtar som har radar, som har den på och där någon dessutom tittar på den. 

Ett test i Praktiskt Båtägande för några år sedan visade också att radarreflektorn bara gör att båten syns marginellt bättre. Förutom träbåtar som kan ge ett dåligt eko syns de flesta båtar på en modern radar helt utan reflektor. Allra bäst effekt blir det med seglen uppe och helst ska de dessutom vara lite fuktiga, optimalt för dimmiga förhållanden med andra ord.

Appar med fördröjning

Finns det då inget bra sätt att synas i nedsatt sikt förutom lanternor och att höras med ett långt signalljud varannan minut för motordrivna farkoster? Den allt vanligare lösningen stavas AIS, vilket står för Automatic Identification System. En liten mojäng monterad ombord som sänder ut det så kallade MMSI-numret (Maritime Mobile Service Identity), vilket kan liknas vid ett maritimt telefonnummer. Numret är knutet till båten och medger att den som tar emot signalen i sin egen mottagare kan se båtlängd, bredd, namn, kurs och fart. MMSI-nummer fås efter ansökan till Post- och telestyrelsen. 

Mottagaren är i allmänhet kopplad till en navigator och en båtsymbol dyker upp på skärmen. Symbolerna är dock beroende av hur tillverkaren av den specifika utrustningen valt att tolka dem. Snikmodellen av systemet är att bara ha en mottagare för att hålla koll på fartyg med sändare runt omkring. En ännu sniknare modell är att använda någon av de tjänster som sänder ut signalerna via internet. Det finns både gratistjänster och dyra appar. 

Problemet är bara att en vanlig AIS ser vad som händer runt omkring i realtid, medan en webbapplikation ska ta vägen via en server någonstans med risk för fördröjning, och utan internet blir det heller ingen mottagning. Men som sagt, hur bra systemet än blir så syns bara de som är utrustade med AIS-sändare. För all del är en stor del av den kommersiella trafiken skyldig att ha sändare, och många som inte är skyldiga har det ändå, men det går inte att lita på att alla har det. Även vissa sjömärken utrustas med AIS-sändare.

Kolla bildspelet nedan för en liten inblick i radarns och AISens värld

Så mycket nytta har du av radar och AIS

001

På den här radarbilden ligger vi still, båtsymbolen i mitten på bilden. Land syns tydligt runt omkring och avspeglas i olika färger beroende på vilket eko det ger. Akter om oss, nere i bilden, syns ett fartyg som tack vare att vi lagt en så kallad svans på det ses passera akter om oss.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTI7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjdmNTZmNWQyMjI0NzI0NGZlYTlhY2I2MDNkM2I5YmViOTI4MzA2YjYiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

002

På den här bilden syns två ekon styrbord om oss. Eftersom de inte avger några svansar och vi ligger still går det att utgå från att det är prickar eller stillaliggande båtar.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTM7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjlmZDI2OGJlZDQ4NDYxZGExMjJmMGEyNTUyNmZiOWFiMzg1M2FhY2EiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

003

Här har vi lagt en “vakthundszon” 10 sjömil för om oss på väg till Visby. Radarn larmar om något kommer innanför den zonen. AIS-målen utanför Visby syns tydligt, men ekona runt omkring oss är inte utrustade med AIS, så enda sättet att se dem är med radarn.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTQ7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjVhNDlmZmRlMGQ5YTMyZWU2YjI3MzczOGEwNzkzYTU5ZmNjN2E1MmEiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

004

Inställningsmöjligheterna i en modern plotter är nästan oändliga! Fartyg farligt nära visas i ilsket rött och det går att lägga kursstreck så att det syns vart de är på väg.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTU7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjFhYWE3M2MwZDcxZTEzYWJhMWQxYWIwNGIwZWYyYTcyMDU1MTZjMGUiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

005

Med ett kursstreck på ett AIS-mål är det enkelt att se om fartyget kommer att tangera ens egen kurs eller inte.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTY7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjJjOTIwMzc1YTg5MjUxMjc0ZmEzZGFiYjIxODRlZWM3YWI3OWIzOTMiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

006

Det är bara att välja när larmet ska slå till för när ett fartyg med AIS kommer in i riskzonen. Faran ligger i att slappna av för mycket. Fartyg utan AIS kommer inte att aktivera larmet. Då krävs en radar som ser även sådana mål.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTc7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjI1NWZlZmVkYWI5ZjdhMTMwN2Q3NmEwYzdlNjQ1ZmQ3ZTg1MzdkYTgiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

007

Genom att klicka på symbolen ses närmsta passageavstånd, 0,37 sjömil, att detta kommer att inträffa om knappt 9 minuter och att fartyget håller 39 grader och gör 9,4 knop.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTg7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjAyZGUxMWNkNzcwMmIyYTNmNWQ0ZTlmNmZhMGIzNjgyMTk4ZGEyZmYiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

008

På plottern går det att ange alla parametrar för när larmet ska gå, när något kommer inom radartäckningen eller när det dyker upp som AIS-mål.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMTk7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjNmYjM5NGFhZWY2OTA0YzZlODE0NTc5YTBmZjAwNjQxN2RkMzczM2EiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

009

Är AIS-mottagaren kopplad till plottern går det att få upp en varning om ett mål utrustat med sändare kommer innanför den inställda gränsen. Det är kanske mest användbart på öppet vatten, där varningen kan dyka upp långt innan målet kan ses med blotta ögat.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMjA7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6ImNjMDcxNjc0YjcyZDY2OTU2YTQxMzdlNDAwNzRiMWFhM2I3ODEzMGIiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

010

Ett tryck på skärmen ger ytterligare information såsom anropssignal och, för yrkessjöfarten, destination. Anropssignalen dyker också upp, och är plottern tillräckligt avancerad och kopplad till en vhf går det att automatiskt anropa fartyget. Det kan vara bra i de riktigt trängda lägena då en omedelbar väjningsinsats krävs.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMjE7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6ImFlMzNkOGJmZjdkNjM4YjhkNGEwZDU1NThhNjdhYTM0YTlmZmM5Y2YiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

011

Farliga AIS-mål listas på skärmen och genom en enkel knapptryckning går det att se var de befinner sig på sjökortet. På samma sätt går det att se om några vänner med AIS befinner sig inom täckningsområdet.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMjI7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjBiNDNhMjIwNzk3MTJjZWE4ZDJjZDljNTE5MGY1YmJiNmIxMjJkNzUiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

012

Med radarbilden lagd ovanpå sjökortsbilden, så kallad radar overlay, går det lätt att se om det dyker upp mål som inte motsvaras av objekt på sjökortet. AIS-målen dyker även de upp. Landet om styrbord ger ett tydligt eko precis där sjökortsbilden finns, landet om babord är dock ännu för långt bort, eller för lågt, för att ge ett klart eko.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMjM7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6ImYyOTkwZmJjN2FmMDY1NjRjNDgyOTBlNGY1Y2RiZWViZTRkZGVkZWQiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

013

Ibland blir det riktigt trångt bland AIS-målen, som här i Stockholms hamn. Problemet är dock ganska enkelt löst genom att zooma in mer. Då kommer AIS-symbolerna att separeras tydligare.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMjQ7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6IjE5MmNjMWE5OTQwODQ3OWU5OGUxNWNhNWY3MDIzYjNjYTAwMjllYjEiO30=

Visa mer info

Så mycket nytta har du av radar och AIS

014

Här har Raymarine i det här fallet gjort det enkelt för oss. Symbolen visar att det är ett yrkesfartyg genom AIS-symbolen, och genom att vi lagt svansar på radarn syns klart vilket håll den är på väg åt. Ingen åtgärd krävs av oss i det här läget. Ett tryck på knappen hade visat att det var en skärgårdsbåt på väg till Drottningholms slott i Mälaren.

Original 1300×731 – öppna i nytt fönster
Direktlänk https://d2ihp3fq52ho68.cloudfront.net/YTo2OntzOjI6ImlkIjtpOjE0MDAyMjU7czoxOiJ3IjtpOjEzMDA7czoxOiJoIjtpOjczMTtzOjE6ImMiO2k6MDtzOjE6InMiO2k6MDtzOjE6ImsiO3M6NDA6ImYyY2E3NzBjYTY3NTAxNzMyM2Y2YjlhOWZmZDM5NmMwZWRjZTMxMDQiO30=

Visa mer info

Koll på kompisar

AIS utnyttjar två vhf-radiokanaler, där informationen sänds ut i korta “datapaket” i väl-
definierade och synkroniserade tidsintervall från två sekunder upp till tio sekunder, beroende på fartygets hastighet och manövrer. Med längre intervall sänds information om fartygets storlek, typ av last och destination. Alla fartyg inom räckvidden kan ta emot informationen via sin egen AIS-utrustning. Informationen tas också emot i land genom Sjöfartsverkets nät av AIS-basstationer.

Kan man då lita på att alltid synas på andras AIS-mottagare? Faktiskt är ett av problemen med att så många nu skaffat sändare att det kan bli lite trångt på den mottagande skärmen. Vi har pratat både med en skeppare på en stor Finlandsfärja, som erkände att han ibland var tvungen att filtrera bort en del AIS-mål, och skepparen på en Vaxholmsbåt i Stockholm skärgård, som sa att han alltid hade systemet på. Sjölagen stipulerar nämligen att alla till buds stående medel för att undvika kolli-
sion ska användas, varför egentligen varken AIS eller radar får stängas av. om det finns ombord! Bägge befälhavarna var dock helt överens om att systemet var alldeles utmärkt, eftersom det visar vad som finns bakom öar dit inte radarn når. 

Något som inte ska underskattas, och där de internetanknutna sakerna fungerar riktigt bra, är det som populärt kallas för “social boating”, det vill säga att hålla koll på var båtkompisarna befinner sig. Omvänt kan det vara bra att kunna stänga av sin AIS för att få vara ifred eller för att inte vem som helst ska kunna följa ens färder på internet! Genom gratisappar på nätet går det ju att få fram resrutt, kurs och fart det senaste dygnet för alla med sändare. Den som skryter om 8 knop på havet kan skändligen avslöjas med att ha gått i fyra knop inomskärs …

Enklare med radar

Återstår då bekymret med att se dem som inte har AIS installerad ombord. Radarn är ett utmärkt hjälpmedel, och borta är sedan länge den gröna skärmen man fick titta på genom en strut. Moderna radaranläggningar är oftast hopbyggda med plottern och går alltså att läsa av i fullt dagsljus.  

Den som gick en radarkurs så sent som för tio år sedan fick lära sig att plotta båtarna på skärmen med hjälp av en liten plastskiva, och radarn skulle noga ställas in med avseende på störande reflexer från vågor och regn. Dessutom beskrevs radarn som rent bedrövlig på närmre avstånd än cirka 60 meter. Radarn var inget som bara slogs på i all hast när den som bäst behövdes, uppvärmningstiden kunde vara en och en halv minut. Dock var det ingen som ville ha den på för jämnan, den drog ohemult mycket ström. 

En modern radar ger bild så fort den slås på, färgerna visar vilken typ av mål som syns och den justerar automatiskt bort störningar. Störningarna går även att sköta manuellt, risken är annars att automatiken tar bort en och annan småbåt. Strömförbrukningen hos en ny radar är tämligen försumbar och det går att plotta målen enkelt på skärmen. Dessutom är närgränsen betydligt bättre, även mål helt nära inpå den egna båten syns förträffligt. AIS-symbolerna som vi nämnde här ovan går utmärkt bra att lägga ut på radarbilden. Likaså går det att lägga radarbilden ovanpå sjökortsplottern, så kallad radar overlay. Allt som syns och inte finns på plotterbilden från sjökortet kan då antas vara ett farligt radarmål. Bägge systemen, radar och AIS, har varningssystem så de går att ställa in så att de larmar om något kommer obehagligt nära.

 

AIS bästa lösningen

Ska det hela bli riktigt enkelt skaffas en radar som bara behöver en strömförsörjningssladd, och bilden kan sedan överföras trådlöst till en läsplatta. Vissa mer avancerade funktioner får man då räkna bort, men det är en billig och enkel lösning. En radar kostar annars mellan 10 000 och 25 000 kronor. Problemet när det ska köpas radar liksom andra tillbehör kan mest härledas till NMEA, den standard som gör att olika tillbehör ska kunna prata med varandra. Köper man en ny mobiltelefon tar man för givet att den ska kunna kommunicera med informationssystemet i bilen, och det fungerar för det allra mesta. Tyvärr ligger båtbranschen långt efter här, det är inte alls säkert att en radar från ett fabrikat är kompatibel med en plotter från ett annat. NMEA finns i två olika varianter, 0183 och 2000, men inte ens när produkter väljs från samma variant är det en garanti för att det ska fungera. Lösningen blir att köpa en radar från samma tillverkare som det befintliga navigationssystemet kommer från, alternativt att byta ut allt på en och samma gång. AIS-transpondern är lite enklare, de flesta passar till alla system. 

Rådet för att se och synas i nedsatt sikt blir alltså först och främst att skaffa en mottagare för AIS, då kommer du i alla fall att se alla större fartyg. I praktiken har även många mindre kommersiella fartyg och en stor mängd fritidsbåtar systemet installerat. För att även synas är en sändare nödvändig. En nyare radar med alla funktioner gör det möjligt att se alla andra mål.  

 

Här är de 8 bästa navigationsapparna för surfplattan och mobilen

TV: Han ska segla över Atlanten – med 1 meter lång båt

Här är senaste nytt från Navico


Text: Praktiskt Båtägande • 2017-03-31
ArtiklarpraktisktbatagandeBåttillbehörNavigationPraktiskt BåtägandeTeknik
Scroll to Top