RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr

Kiels historia rymmer inte bara militära marina aktiviteter. Längs Kieler Förde (Kielfjorden) finns ett stort antal hamnar, båtklubbar och roddklubbar. Det är alltid aktivitet ute på vattnet. Kielfjorden är ingen egentlig fjord utan en 17 kilometer lång vik bildad vid senaste istiden. Storleken och det mycket skyddade vattnet gör platsen perfekt för vattenaktiviteter – det kan ju blåsa ganska mycket utan att det blir besvärande sjö här. Det är väl där- för ingen slump att man valt att lägga två olympiska seg- lingar i Kiel – vid OS i Berlin 1936 utgick seglingstävlingarna från Düsternbrook och för OS i München 1972 byggde man en helt ny anläggning i Schilksee med stor hamn och förläggningar för deltagarna.

Den första organiserade seglingstävlingen gick av stapeln 1882 med 20 båtar och start från Düsternbrook. Arrangemanget låg i tiden, så seglingstävlingen i Kiel blev ett populärt årligt event.

Tävlingarna fick ytterligare publicitet 1889 genom att kejsar Wilhelm II deltog i seglingarna.

Efter tio år hade antalet båtar ökat till hundra, och 1894 använde man begreppet Kieler Woche för första gången, troligen inspirerade av Cowes Week i England. Kejsar Wilhelm II hade deltagit i dessa seglingar i Eng- land under några år med sin berömda Meteor och ville ha något liknande i Kiel. Kieler Woche fick ytterligare publicitet 1895 när Kaiser Wilhelm-kanal öppnades i samband med seglingarna. Under 1900-talet utvecklades seglingarna alltmer, men med två tråkiga avbrott för första och andra världskriget. Engelsmännen genomförde dock en egen Kiel Week i augusti 1945 tillsammans med sina allierade. Tyskar var inte välkomna, utan det var först 1948 som Kieler Woche återuppstod.

I centrala Kiel är det Holstenstraße mellan det stora varuhuset Karstadt och Sankt-Nikolai-Kirche som är det stora shoppingstråket, men om det är tråkigt väder går det bussar till Citti Markt – ett stort shoppingcenter en liten bit utanför staden. För de mer historiskt intresserade finns det gott om museer och monument, men det mest kulturella här är Kieler Sprotte – rökt skarpsill. Missa inte denna kulinariska upplevelse. Det finns även snaps med samma namn. De passar tillsammans. Och språket då? Tyska är givetvis enklast, men det funkar med engelska.

Det snabbaste och enklaste sättet att komma ut på Nordsjön, antingen för att segla utsidan eller Staande Mastroute i Nederländerna är att ta den grävda genvägen mellan Kiel (Holtenau) och Brunsbüttel vid Elbe. Sträckan är knappt 100 kilometer (54 sjömil). Det är inte tillåtet att segla på kanalen, men man får ta hjälp av seglen om man samtidigt har motorn igång – glöm då inte dagersignalen i sejnfallet (svart kon med spetsen nedåt)!

Hela Kielkanalen, inklusive slussningarna, går att göra på en lång dag, men det finns platser att stanna på längs vägen. Vanligast är att man övernattar i Brunsbüttel för att kunna gå ut till Cuxhafen nästa morgon vid lämpligt tidvatten. Brunsbüttel är också ett bra ställe att bunkra på.

Avgiften för Kielkanalen betalas i Holtenau. Tilläggningen är inte helt enkel i slussarna, eftersom flytbryggorna ligger nästan i vattenbrynet – sätt fendrarna så lågt som möjligt. Utanför högsäsongen är det vanligt att man slussar med yrkestrafiken. Det gäller då att ta det försiktigt både in och ut ur slussen. Under högsäsong används ofta de äldre, mindre slussarna.

Själva kanalresan är ganska tråkig, men det krävs noggrann uppmärksamhet på de stora fartyg som passerar. Håll därför ut så långt mot kanten som möjligt utan att störa metarna och titta ofta akterut. Det är svårt att höra när de stora fraktfartygen kör ifatt dig.

När du slussar ut i Elbe börjar äventyret på riktigt, oavsett vart den tänkta färden går. Har du planerat rätt kan du dra ordentlig nytta av tidvattnet – 10 till 12 knop över grund är inte ovanligt – och resan ut till Cuxhafen går fort.

Text och Foto: Jonas Arvidsson

Fotnot. Texten är tidigare publicerad i Nya Praktiskt Båtägande 2021/1