Det finns många 80-talsbåtar som fortfarande har bra vind i seglen och är köpvärda. Vi tipsar om några av dem här nedan. Foto: Thomas G Hyrén/Martin Leisborn/Joakim Hermansson/Lars Ericsson/Johan Cooke

Artiklar

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet

Här får du expertråd på vägen mot ett bra köp av några klassiska segelbåtar från 80-talet. Vi tipsar om båtar i prisklasser från 200 000–500 000 kronor. Men vi bjuder också på ett par lyxigare klassiker med priser från 500 000–1 000 000 kronor.

Text: Praktiskt Båtägande • 2017-10-02 Uppdaterad 2024-03-13
Här får du expertråd på vägen mot ett bra köp av några klassiska segelbåtar från 80-talet. Vi tipsar om båtar i prisklasser från 200 000–500 000 kronor. Men vi bjuder också på ett par lyxigare klassiker med priser från 500 000–1 000 000 kronor.

Visst har de sina brister, men med ålderns rätt. Men med rätt kunskaper kring båtarnas fördelar och nackdelar kan man plocka russinen ur kakan bland klassiska 80-talsbåtar. Här får du bra tips på vägen mot ett bra köp av några klassiska modeller.

Denna sida: Hallberg Rassy 352
Sidan 2: Maxi 999
Sidan 3: Najad 343
Sidan 4: Albin Alpha
Sidan 5: Sweden Yachts C 34
Sidan 6: Omega 34
Sidan 7: Mamba 33

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Hallberg Rassy 352. Foto: Martin Leisborn

Hallberg Rassy 352  (1978-1991) (PB 2015-3)

När Hallberg-Rassy presenterade modellen 1978 beskrevs den som “Båten med framtid”, något som man nu med facit i hand kan intyga stämde, då den byggdes ända fram till 1991. Den blev, med mer än 800 tillverkade båtar, en av varvets populäraste modeller. Båten står fortfarande högt – både på mångas önskelista och i pris på marknaden.

– Vi ville göra en ersättare till Rasmus, för vi kände att dess tid i stort sett var över, förklarar Christoph Rassy för Praktiskt Båtägande. HR 38:an, med dess design med halvlång köl, låg överbyggnad och relativt höga fribord, vilket blev möjligt med den blå randen, hade redan blivit en succé och då tänkte vi att vi gör en liknande, fast runt 35 fot lång.

Resultatet blev en bred och tung båt med halvlång köl, vilket innebär att kölen tar slut en bit framför rodret, som är fristående från kölen men har stöd av en skeg. Hallberg-Rassy 352 är omtyckt för sin komfortabla inredning med genomgång under däck till akterruffen, en kraftig motor, behagliga seglingsegenskaper och fina linjer. Den är inte det givna förstahandsvalet om man vill segla om alla andra båtar i skärgården, men kanske om man vill segla långt och samtidigt ha det tryggt och säkert.

Interiör

 HR 352 har ett brett och relativt högt skrov, vilket märks när man går ner i ruffen. Det är gott om plats för att vara en 35-fotare och man går rak även om man är uppåt 1,88 meter lång. Direkt styrbord om rufftrappan finns ett praktiskt och bekvämt pentry. Om babord finns navigationsplats och instrumentpanel.

Både pentry och navigationsplats har även varsitt fönster i skrovsidan. Längre förut följer salongen med motstående soffor, varav den om babord är L-formad. Fortsatt förut finns toalett med dusch och skrovfönster på babordssidan samt garderob och ännu ett fönster om styrbord, innan man kommer fram till förpiken, stor nog att rymma två fullängdskojer och förvaringshyllor med luckor – men inga ljusinsläpp i skrovsidorna. 

Akterruffen är HR 352:ans bästa sovrum med en dubbelkoj om styrbord och en enkelkoj mittemot. Ett skrovfönster på vardera sidan ljusar upp miljön. 

Motorn är placerad under sittbrunnen och man kommer åt den från babordssidan, med en öppning stor nog att krypa in i motorrummet, och från framsidan om man tar bort nedgångstrappan. 

Efter ett besök ombord på en HR 352 står det klart att det allra bästa med modellen kanske just är de invändiga utrymmena. Det är rymligt och samtidigt trivsamt.

Exteriör

Stabilitet och styrka kan beskriva det mesta i 352:ans konstruktion. Skrovet är gjort i sprutat enkellaminat med stringers och skotten är plastade på båda sidor. Även riggen och det mesta annat är stabilt, en del närmast överdimensionerat och därmed väldigt starkt. Men det är inte klumpigt, utan andas fortfarande stil.

Hur seglar då långkölade HR 352? Tester genom åren säger att den seglar väl, är lugn, styv och balanserad men topptung och har rätt mycket avdrift. Det är inte havets snabbaste 35-fotare och inte den som går högst i vind. Men den seglar för den skull inte dåligt.

– Den kryssar hyfsat bra och man kan släppa rodret utan att den svänger direkt, men bästa bogarna är nog halvvind och slör. Fast det är tungt att skota focken, så det behövs lite kraft i armarna, säger Bosse Bergström, som tillsammans med frun Bibbi Björnerot äger en HR 352 från 1985.

Trettiosex år har nu gått sedan HR 352 lanserades. Vad tänker Christoph Rassy om sin skapelse när han ser den så här i “backspegeln”?
– Det är en enastående, underbar sjöbåt. Inte så snabb, men balanserad och man får känslan av att sitta i en betydligt större båt. Möjligtvis skulle jag gett den ytterligare lite högre fribord, men annars är den väldigt bra.

 

Så säger Besiktningsmannen William Bekking om Hallberg Rassy 352 (mars 2015)

 William Bekking har över 5 500 besiktigade båtar i sitt protokoll, bland dem otaliga HR 352.

– Se upp med teakdäcket! är det första Bekking utbrister när båttypen förs på tal. Nästan alla 352:or som jag besiktigat har vatteninträngning under teakdäcket in i sandwichkonstruktionen. Detta är alarmerande!

Det snygga teakdäcket har alltså en baksida, eller ska man säga en undersida. När nåten, eller pluggarna över skruvarna, i däcket efter ett antal år släpper så tränger regn- och havsvatten in under teaken, ner i plasten och in i sandwichkonstruktionen. 

– Hundratals skruvhål och ett dåligt underarbete förorsakar detta. Många teakdäck måste bara rivas bort och ersättas med nytt, och underliggande plastdäck måste torkas. Många gånger har distansmaterialet i sandwichen blivit mosigt och ruttnat, vilket ger mögelproblem i båten, förklarar William. Att reparera ett teakdäck kostar flera hundratusen kronor. Problemet återkommer i 352:or och beror på att man bara tätade skruvhålen, utan tätningsmassa mellan plast och teakdäck. Nu för tiden spacklar man alltid med tätningsmassa hela vägen över däcket, men det gjordes inte förr.

Att torka ett sandwichdäck sker genom att man skär upp plasten och låter innandömet torka, något som tar ordentligt med tid och kräver förvaring inomhus, helst i varmhall. Att upptäcka problemet kan dock vara svårt för en lekman.

När det gäller kölen så anser Bekking att det i grunden är en bra konstruktion, som även är godkänd av Lloyds. 

– Men har du en så pass gammal båt så har den sannolikt varit på grund ett antal gånger. Det som händer med inplastade kölar är att glasfiberlaminatet spricker och det tränger in vatten mellan plasten och själva kölen, vilket orsakar delaminering. Sådan delaminering är farlig för båten, eftersom hållfastheten för hela kölen minskar.

Idag tillverkas de flesta båtar med utanpåliggande köl, inte inplastad. Även Hallberg-Rassys modernare båtar har det. 

Mastkonstruktionen, med mastfoten på rufftaket, har också svagheter. Mastfundamentet på vissa 352:or har spruckit efter hård segling till havs. En svårstängd förpiksdörr kan skvallra om detta.

– Det är viktigt att kolla dörren till förpiken, att den går att stänga. Och det ska kontrolleras när båten är riggad, annars kanske det inte går att upptäcka om masten inte belastar rufftaket, säger Bekking och tillägger att liknande problem med teakdäck och mastfundament även finns på HR 38 och HR 312.

– Annars är det bra sjöbåtar, underbara att segla, sjövärdiga båtar om de är oskadade. Ska man segla långt, till exempel till Karibien, så är det fantastiska båtar. Konceptet är helt okej. Det är åldern helt enkelt man får tänka på och eventuella grundstötningar de haft under åren.

Text: Martin Leisborn

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Begagnatpriser per mars 2015.
Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Maxi 999. Foto: Thomas G Hyrén

Maxi 999 (1985-2011)

När Maxi 999 lanserades 1985 rådde goda tider i båtbranschen. Maxi ledde ligan med en stadig ström av nya, rymliga och snygga båtar ritade av Pelle Petterson. Framgångarna för Maxi höll i sig ända till 1990, då riskkapitalister fick verksamheten att kapsejsa. 

Året därpå ryckte bröderna Lars och Hans Wiklund in. De hade fart på sitt Nimbusvarv, men kände för Maxi och Pelle P, och köpte rättigheterna. Deras första drag blev att förse 999 med badbrygga, rutramar i aluminium, vita skott och gröna dynor invändigt. Samtidigt ändrades namnet till Maxi 1000. 

Till 2001 modifierades båten igen. Och nu rejält. Aktern blev bredare, förskeppet smalare, stäven rakare, ratt blev standard och namnet ändrades till Maxi 1050. Det blev en toppbåt – kanske Pelle P:s absolut bästa – men tyvärr dyr.

Sedan köptes Maxi av expansionssugna Najad, som ville bredda sig. I Henån lyxades båten till ytterligare och döptes om på nytt. Nu till Maxi 1060. Satsningen bar sig inte och 2011 gick Najadvarvet i konkurs. Där och då, efter 26 år och ungefär 900 byggda båtar om de totalt sju olika versionerna ska räknas in, tog sagan om Maxi 999 slut. 

Maxi 999 står idag (december 2014) i cirka 350 000–450 000 kronor. Som högst låg 999:an år 2006 på 550 000–600 000 kronor.

Interiör

Pentryt i 999 har djupa utdragslådor under diskbänken, dubbla diskhoar, överskåp för förvaring av torrskaffning och ugn. Ugn utan gnisttändning och stång. Laminat på bänken, tunn isolering på kylfacket, överfalsade diskhoar och smala kranar var normalt förr.

På sin tid var toaletten på Maxi 999 en av de största, plus att den hade ståhöjd. Stolen står långskepps, en fördel när den måste användas under gång. Med mycket trä är det opraktiskt att duscha och urtaget i basinredet gör att vattnet försvinner in i balkarna. 

Kartbord var ett måste när Maxi 999 lanserades även om det innebar att stolen blev liten och bordet kort. Låga kantlister ansågs räcka för att hålla sjökort och bestick på plats när båten kränger. Durkarna må vara lite slitna, men ytskiktet kan räcka för slipning och lackning.

Layouten i Maxi 999 var den bästa som gick att få 1985. Salongen sköts framåt för att dels få in toaletten vid nedgången, dels få en akterkabin med ståhöjd och dörr. Det leder till att man sitter högt och trångt runt bordet. Kojerna i förpiken är rejält smala föröver. Bästa sovutrymmet är akterkojen.

Salong à la 1980-tal innebär basinrede i plast, överskåp i massivt trä, rejäla hörnstolpar, böjlimmade kantlister, ruffsidor i tunt teakfaner, takmattor i vinyl och durkar i nåtad teak. Maststöttan hamnade mitt i salongsbordet. 

Motorinstallationen under nedgångstrappan innebär att man enkelt når oljefilter, bränslepump och impeller. Ljudisolering med matta utan stänkskydd och osurrade batterier i motorrummet följer ofta med 80-talsbåtar.

Exteriör

Sittbrunnen i Maxi 999 har bra mått och spjärn samt ett praktiskt avstånd mellan mantåg och sittbrunnskant. Även vinscharna sitter väl till för gast och rorsman. För segling är 999:ans sittbrunn förträfflig. Nackdelen är den centralt placerade skotbalken, som är i vägen. 999:an saknar också öppning i aktern, som är vanlig på moderna båtar. I fören sticker pulpit ut, vilket försvårar äntring den vägen.

På Maxi 999 kan byggkvaliteten diskuteras, eftersom skrovet byggdes upp i sprutat enkellaminat, med billig ortopolyester och huggna glasfibermattor. Rationellt och billigt, men med följden att det blev ett laminat med mer plast än glas. Och det var, och är, inte att anse som god kvalitet.

Basinredet ordnar stadga och bottenstyrkan ska komma från massiva tvärbalkar och genom att kölen sitter bultad i ett urtag i botten. Trots det kan botten spricka bakom kölen. Vatten i basinrede och bottenstockar förekommer också. Lika dåligt, och snålt, var det att använda rör till roderaxeln. Maxi 999:or ska ha ny roderaxel, annars väntar haveri.

När Maxi 999 sjösattes var partialrigg redan trend och den har enkla svepta spridare. Masten står på rufftaket, dels för att spara pengar, dels för att få en tät genomföring.

Maxi har normalhög rigg med stort storsegel och självslående fock och 999 gör bra fart med stor och fock.

Maxi 999 har ganska tung gång, ligger i vattnet, rör sig makligt, men överrumplar inte rorsman, utan styr i byar. Att den är tung att hålla hindrar inte att den ändå känns trygg och trevlig att segla. Överbalansen syftar till kontakt och kontroll. Baksidan är stora påkänningar på roderaxeln som kan böjas av trycket – och knäckas. 

Text: Curt Gelin

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Priser per december 2014.
Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Najad 343. Foto: Joakim Hermansson

Najad 343 (1981-1989) (PB 2017-1)

Najad 343 överraskar med stora och väldisponerade utrymmen under däck, men hon kräver en hel del vind för att segla på ordentligt. Finish och finess får man på köpet.

Interiör 

Finaste Orustlook och utrymmen utöver det vanliga erbjuds i denna välsnickrade men lite murriga 34-fotare från Najadvarvets glansdagar. 

 Nedgångstrappans fyra steg är ganska branta, men väl nere slås man av att Najad 343 är väldigt rymlig för att vara en 34-fotare från 1980-talet. Alla de sju personer som har kojplatser ombord får ledigt plats runt det uppfällbara salongsbordet, som omges av en L-soffa om babord och en rak soffa på styrbordssidan. Båda omvandlas när ryggstödet fälls upp till fina fullängdskojer med sängkläder som snabbt kan rullas ut och iordningställas för god sömn.

Även om de klassiskt eleganta mahognysnickerierna här och där har bleknat med åren, så finns den skandinaviska charmen kvar. I jämförelse med moderna båtar är dock ljusinsläppen generellt både för få och för små.

Navbordet är vänt så att man sitter i salongssoffan med ryggen mot färdriktningen och navigerar, men det funkar fint. 

Omedelbart om babord vid nedgångstrappan hittar vi ett funktionellt pentry med tvålågig spis med ugn och dubbla hoar. Pentryt sträcker sig vidare med arbetsbänk och avställningsytor genom passagen till akterkabinen. En lucka i bänken döljer den väl tilltagna kylboxen,

Trots att båtens förhöjda akterdäck ger en extra rymlig akterkabin, så saknar den riktig ståhöjd. En generös dubbelkoj på styrbordssidan, med en fin enkelkoj mittemot, ger emellertid tre besättningsmedlemmar möjlighet att sova bekvämt. 

I båtens andra ände bor två personer bekvämt i den rymliga förpiken, som har dubbla garderober med gott om plats för hela semesterpackningen. Dubbelkojen är dock i spetsigaste laget och det är oundvikligt att man sparkar en del på varandra när två vuxna sover tillsammans där framme.

Toaletten är stor nog och har avlopp förberett för att också kunna få en dusch installerad, men det känns lite onödigt då det redan finns duschmöjlighet uppe i sittbrunnen. 

Exteriör

Najad 343-ägarna Gunnar Gussgard och Marit Eeg är särskilt nöjda med seglingsegenskaperna, även om Najad 343 inte är någon utpräglad snabbseglare:

– Nej, den är ingen skarpseglare och går inte väldigt högt på kryssen, men vi har ju inte heller skaffat en regattabåt. Vi semesterseglar och ska ingenstans på tid, skrattar Gussgard.

– I lättvind är båten för tung och har för liten segelyta, men i gengäld tål den mycket vind. Med två rev i storen och halvt inrullad genua i 12–15 sekundmeters vind seglar vi minst lika fort som många moderna båtar. Att rulla in genuan mindre än till hälften fungerar däremot inte så bra, förklarar han vidare, och poängterar att sittbrunnen håller sig mycket torr i de flesta väder.

 Det förhöjda akterdäcket på Najad 343 ger ett lite annorlunda utseende, och innebär också att sittbrunnen blir extra högt belägen. Här uppe sitter man tryggt och säkert i alla väder, i skydd av den typiska vindrutan och de höga sargerna:

– Sittbrunnen håller sig mycket torr, trots att den är belägen längre fram än i båtar med aktersittbrunn, intygar Gunnar Gussgard.

Stuvfacket under styrbords sittbrunnsbänk rymmer såväl installationer som förtöjningstampar, fendrar och en hel fullängdslevang. Sittbrunnen är tillräckligt smal för att man vid kraftig krängning ska kunna ta spjärn med fötterna mot bänken mittemot, en funktion som saknas på många moderna båtar med alltför breda sittbrunnar.

Mastheadriggen med ett spridarpar står på däck, och med vantinfästningarna inte helt ut i skrovsidan krävs det att man lutar sig en aning inåt för att kunna passera.
– Å andra sidan känns det väldigt tryggt på läsidan när båten kränger en del, poängterar Gussgard.

Fall och trimlinor är dock inte dragna till sittbrunnen, utan justeras uppe på däck med hjälp av vinschar och knapar nära mastfoten. Det fungerar visserligen fint, men är inte lika tryggt och säkert som det skulle vara att ha hela paketet draget till sittbrunnen.

 Så säger besiktningsmannen Bengt Arvidsson om Najad 343 (januari 2017)

 Najad 343 är en populär modell som vi byggde i ett trettiotal exemplar per år i början av 1980-talet, när jag själv arbetade på Najadvarvet. 343:an är en härlig cruisingbåt som gärna vill ha lite hårdare vind, mycket trygg och stabil, med hög hållfasthet och en enkel standardrigg utan konstigheter. En gång råkade jag av misstag ta bort all stöttning runt en Najad 343, men båten stod kvar bara på främsta kölspetsen helt utan pallning, så jag tycker den är väldigt välbalanserad och stadig.

Najad 343 är byggd i handupplagt enkellaminat i skrovet, medan däcket är en sandwichkonstruktion med Divinycell som distansmaterial. Som på alla andra båtar med skruvade teakdäck kan man också få problem med vatteninträngning. 

Hur länge det dröjer varierar med hur väl teaken sköts och med exponeringen för solljus och nederbörd. Om det tillåts tränga in tillräckligt mycket vatten i däckskonstruktionen kan frostsprängning ge skador, men det ruttnar aldrig som ett däck med balsaträ som distansmaterial kan göra.

Ingjuten holdingtank

Järnkölen på Najad 343 är inplastad och ligger ingjuten i skrovet, så den måste lagas ordentligt om man smäller på och skadar plastskiktet. Rostfria 15 millimeters dubbar för mantågsstöttorna sitter ingjutna i relingen, och ett av de vanligaste felen på båten är att när man bänder, trycker och drar i stöttorna så kan en bula bildas på utsidan av skrovet. Då måste man ta loss fotlisten av teak, gjuta fast dubben igen och sedan göra en gelcoatlagning ovanför den röda randen på skrovets utsida. Den reparationen är både krånglig och dyr att göra, men nödvändig. I nederkant av vindrutan kan hörnen få korrosionsskador i skarvarna, där det då läcker in vatten. 

En del exemplar av Najad 343 har en holdingtank som ligger fastplastad i botten av bänkkistan. Tanken är rostfri, men det har visat sig att den ändå kan rosta sönder och läcka, främst i fogarna, där det ofta samlas saltavlagringar som till sist äter sig igenom materialet både inifrån och utifrån. Kolla därför fogarna noga. Roderhylsan av inplastad brons eller mässing är ett annat känsligt ställe där det kan bli ett stort glapp och börja läcka om den släpper. Jag har sett roderhylsor som lossnat och vridits med runt, men att hålla fettkoppen insmord med fett förhindrar sådana problem.

Till sist måste motorn förstås hållas efter med service och vanlig skötsel. Avgaskrökarnas undersida är ett utsatt ställe som ofta rostar sönder, och avgaskrökarna behöver därför bytas ett antal gånger under varje motors livstid. Kolla också utgående propelleraxellager, så att det inte är för stort glapp där.

Text: Joakim Hermansson

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Priser per januari 2017.
Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Albin Alpha. Foto: Johan Cooke

Albin Alpha (1985-1993) (PB 2017-7)

Utmärkta seglingsegenskaper och smart planlösning till ett vettigt pris. Albin Alpha förenar det bästa av sina föregångsmodeller. Bäst lämpad är båten för en familj med två mindre barn.

– Albin Cumulus utmärkta skrov användes för att konstruera Alphan. För att få längre vattenlinje och en snabbare båt kom akterpartiet från Nova och Delta. I stället för Cumulus utanpåliggande roder konstruerades
Alphan med ett innanpåliggande roder och en hjärtstock. Vinsten blev stabilare roderkonstruktion, säger Ville Söderberg på Albinhallen i Södertälje.     

Masten blev högre och genomgående istället för att stå på däck.  Och de exteriöra förbättringarna gjorde Alphan till en vassare seglare än Cumulus. 

Därtill fick Albin Alpha en smartare disposition i inredningen än Cumulus. Det blev tre avdelningar i Alphan: en stor akterkabin, salong och förpik, att jämföra med två i Cumulus. Maximal höjd på toan skapades genom att den flyttades akterut och placerades babord om nedgångstrappan mitt emot pentryt. 

– Från 1989 fick Albin Alpha två extra öppningsbara fönster på varje sida i överbyggnaden. Tryckvatten och trädurk i salongen blev standard. Året därpå utrustades Albin Alpha med en infälld badplattform i akterspegeln.

– Hon är riktigt snabb för att vara en familjeseglare. Men när det blåser över åtta meter per sekund märks det att hon är överriggad. Då är det bättre att reva, konstaterar Stefan Lindström, som äger en Albin Alpha tillsammans med frun Katharina.

Interiör

En genomtänkt inredning gör att fyra personer ryms utan besvärande trängsel i 29-fotaren.

 Fyra trappsteg ner i Alphans ruff är utrymmena välutnyttjade. Och svängrummet duger utmärkt för en familj, om de yngre barnen inte är fler än två.  Ståhöjden i salongen är hyfsade 1,80 meter.  

Utefter salongens babordssida finns en L-soffa, medan styrbordssidan rymmer en två-sitssoffa och ett klaffbord med flaskförvaring. Den genomgående masten står framför bordet. Långpentryt akter om tvåsitssoffan består av en tvålågig gasolspis med ugn, dubbla diskhoar, kylbox och förvaringsskåp för köks-attiraljer. Praktiska förvaringsskåp, som täcks av skjutluckor, finns under skarndäcket utefter pentrysektionen.

Basinredningen är av plast, med en hel del teak på skott, dörrar och lister. Teakinredningen håller hög finish.

– Akterkojen går under sittbrunnen och är den bästa sovplatsen. Den är bred och nästan 1,90 meter lång. Här inne får två vuxna och ett litet barn plats, konstaterar Katharina Lindström. 

Det stängbara toautrymmet finns på babordssidan.  Ljusinsläppet från de två långsmala ventilerna är inte lika bra som i de nyare modellerna i serien, då Albin Alpha utrustades med extra fönster på varje sida i överbyggnaden.

Någon durkyta för fötterna inne i förpiken finns inte, utan bakkanterna av dynorna är placerade intill ingången till huvudskottet.  Avskildheten mellan ingången till salongen och förpiken består av en skjutdörr. Ett stort plus för viktfördelningen ombord är att vattentanken är installerad under V-kojen.

Exteriör

Sittbrunnen bjuder inte på något dansgolv, men duger utmärkt för att vara en 29-fotare. Två spikraka tofter på var sin sida av sargkanterna, men de är tämligen låga för besättningens ryggar.  Nedanför styrbordssidans toft finns ett stort stuvfack, medan styrbordssidans sargkant bjuder på ett handskfack.

Rorkulten fälls rakt upp för att skapa svängrum i sittbrunnen efter förtöjning. På den teakbeklädda durken är det en enkel match att montera fast ett sittbrunnsbord där fem personer får plats att spisa.  

Att seglingsegenskaperna står i centrum syns tydligt ombord. Den långa storskot-skenan är inte i vägen för fötterna, utan är placerad föröver i brunnen. Storskotsvinscharna på sargkanterna hindrar inte besättningen, som kan sitta bra där under segling. Genuans långskeppsledade skotskenor på skarndäcken löper långt akteröver för att man ska kunna skota gynnsamt. Och så kan rorsman välja att använda rullgenua eller den självslående focken.

Hela 14,5 meter sticker masten med bakåtsvepta spridare upp över havet. Originalmotorn på Albin Alpha – encylindrig Yanmar på 9 hästkrafter – är en känd svaghet hos Alpha-ägarna. Det håller Stefan Lindström med om.  
– Motorn är tillfredsställande i normala väderförhållanden. Men vid kraftig motsjö och hård vind är den klen. Då är det bättre att segla, säger han.

Några Alphaägare menar därtill att röst-järnsinfästningarna är för klena och bör förstärkas. Stefan har däremot inte haft några problem med röstjärnen. 

Akter om den 1,65 meters järnkölen finns en rak axel.  Alphans skrov är sprutat enkellaminat och däcket är uppbyggt i sandwichkonstruktion med divinycell som distansmaterial.  Precis som andra Norlinmodeller har Albin Alpha tillräckligt med deplacement för modellen.

Så säger besiktningsmannen Conny Zetterberg om Albin Alpha (juli 2017)

Utmärkt seglare. Bra byggkvalitet. Men elsystemet och rodret kan vara modellens akilleshäl. Det är båtbesiktningsmannen Conny Zetterbergs första omdöme om Albin Alpha. 

– Kvaliteten på Albin Alpha är ur besiktningsperspektiv jämförbar med konstruktören Peter Norlins andra segelbåtar från den tiden, framför allt Cumulus, Delta och Nova, säger han. 

Albin Alpha, som byggdes mellan 1985 och 1993, har prima seglingsegenskaper, betonar han. Modellen har fint driv och är framför allt en bra lättvindsbåt. Båten är byggd i enkellaminat och har bultade skott. Kölinfästningens konstruktion har i regel bättre förutsättningar att sprida krafterna från en grundstötning än många andra båtar i storleksklassen.  

– Albin Alpha är optimal för förstagångsköpare som prioriterar segling med bra boendeutrymmen. Om en spekulant väljer ett exemplar i fint skick får hon eller han mycket segelbåt för pengarna, säger Conny Zetterberg.

Många anser, enligt Conny, att inredningen är för spontan och att Alphans svaghet är det ursprungliga elsystemet. 

– Du ska sträva efter ett exemplar med ett utbytt elsystem med kablar som är professionellt dragna och buntade. Du bör vara extra noga med att kika på rodret, menar Conny. Det kan ha kommit in vatten i rodret via hjärtstocken, vilket kan leda till att rodret spricker när det blir kallt ute.

Även om kölinfästningen i Alpha är bra ska kölen och mycket annat förstås undersökas.  

–  För att upptäcka en dålig reparation eller en befintlig skada efter en grundstötning ska du granska båten på land. Det kan finnas sprickor mellan kölficka och skrov. Känn på rodret. Roderaxeln kan ha fått en smäll. Kontrollera även röstjärnen på däcket, säger Conny Zetterberg. 

Många fritidsbåtar med originalmotorer fram till tidigt 1990-tal lever på övertid. Be att få se kvitton på service, utbytta motordelar och arbetskostnader.

– Om originalmotorn i Alphan inte är utbytt eller om någon större motorrenovering inte har genomförts bör du pruta om säljarens annonspris inte skulle vara anpassat efter det, säger Conny Zetterberg. 

Som potentiell köpare ska du kontrollera alla vattenslangar och genomföringar ombord, menar han. Har båten passerat 20-årsstrecket har slangarna blivit stenhårda om de inte är bytta. Genomfö-ringarna kan läcka.

 

 

 

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Priser per juli 2017.
Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Sweden Yachts C 34. Foto: Thomas G Hyrén

Sweden Yachts C 34 (1976-1986) (PB 2014-7)

Sweden Boats rivstartade i sina lokaler i Stenungsund genom att förvärva en redan färdig båt, trekvartstonnaren Comfort 34, från Comfortbåtar i Arvika. Båten var ritad av Kenneth Albinsson, som även är upphovsman till bland andra Comfort 26, 30 och 32 samt Comfortina 32.

När Sweden Boats, sedermera Sweden Yachts, produktion kom i gång 1977 var båtens namn bytt till C 34. Utöver namnbytet fick C 34 nytt roder, ny överbyggnad och två helt nya inredningsalternativ.

Interiör

Under Stenungsund-eran gick C 34 att beställa i två olika inredningsutföranden: Cruising och Cruising/racing. Den förstnämnda, med dubbelkoj i aktern, längsgående pentry och U-soffa i salongen, toalett framför huvudskottet och förpik, var ett verk av Jens Östmanns penna.    

– Många ansåg att min lösning var både ‘osjömannamässig’ och väldigt okonventionell. Och ‘så kunde man inte ha det’, sades det. Men folket ville ha det, säger Jens som konstaterar att lejonparten av de drygt 300 C34:or som tillverkades var i detta utförande.

Racingvarianten var mer traditionellt disponerad med ett pentry i vinkel och soffor på bägge sidor av salongen.

– Utan att förhäva oss så vill jag påstå att det blev ett kvalitetsmässigt lyft när Sweden Yachts tog över C 34 från Comfortbåtar. Varvsägaren Sven Enoch var väldigt envis med att det skulle vara riktig lack, riktiga grejer och absolut inga, som han kallade det, sockerlådsinteriörer. Utan det skulle vara rundade hörn och snyggt, prydligt och ordenligt överallt, säger Jens.  

De första åren var C 34 den enda modellen i varvets portfölj. Uppföljaren, C 41, som lanserades 1981 blev startskottet för ett mångårigt samarbete mellan Peter Norlin och Jens Östmann, där Norlin ritade skroven medan Östmann fortsatte rita inredningar och överbyggnader. Duon stod bakom samtliga Sweden Yachts-modeller, utom en 80-fotare, fram till Sweden Yachts konkurs hösten 2009.

I utrymmet mellan förpik och salong finns en förhållandevis rymlig toalett, en garderob och ett “linneskåp” med trådbackar för förvaring. Jämfört med moderna båtar är möjligheterna att stänga varje enskilt utrymme begränsad. På plussidan upplevs båten, tillsammans med den rymliga salongen, som stor för sina 34 fot. 

Runt det fastmonterade bordet, sänk- och bäddbart för två, ryms utan problem lika många personer (sex) som båten har kojplatser. Att bordet är placerat aningen åt babord gör att ett par “besättnings-hen” kan samsas vid spisen utan att fullständigt blockera mittgången. Pentryt, med gasolspis med ugn, dubbla hoar och en djup kylbox, har tillräckligt med lådor, fack och hyllor för att svälja alla köksprylar. 

Exteriör

 När Comfort 34 fick sin form i mitten på 1970-talet sneglade många konstruktörer på IOR-reglementet för att få till linjer som på nutida seglarspråk uttyds som “sweet”. Det betyder smal för- och akter, med en rejäl bredd midskepps.

Skrovet är uppbyggt i sprutat enkellaminat medan däcket är ett sandwichlaminat med balsaträ som distansmaterial. Balsa i kombination med teakdäck, som blev standard när Sweden Yachts övertog tillverkningen av Comfort 34, bör beaktas av den hugade C 34-spekulanten.

Upp på däck måste man då och då under segling. På C 34 saknas nymodigheter som neddragna fall och trimfunktioner. Men med väl tilltagna vinschar på masten är det inga problem att hissa storseglet.

– Vinscharna sitter bra till. Storskotet sitter så bra som det går – i den här sittbrunnen. Seglar man själv går det fint att använda spinnakervinscharna till genuan, det är rejäla, treväxlade vinschar, säger C 34-ägaren Johan Öberg. 

Utrymmet mellan ratt och sarg är inte det bredaste. Å andra sidan är den trånga passagen priset att betala om rorsman ska ha en sportslig chans att nå ratten från sargen.

När vår systertidning Båtnytt testade båten 1978 ansåg testpatrullen att “34:an har fint driv på kryss, är precis lagom lovgirig och behagligt lätt att segla tack vare den fina balansen”. 

Så här 35 år senare ser inte Magnus och Johan någon anledning att omvärdera det omdömet. Tvärtom anser de att det är en fin seglingskänsla i båten. Att den går stadigt och är väl balanserad. På kryss tar båten bra höjd utan att tappa nämnvärt i fart. 

Segelplanet är tidstypiskt, högt och smalt, med en genua som nästan är dubbelt så stor som storseglet. Det finns dock exempel på C 34:or som monterat självslående fock. Enligt Johan är vinscharna väl tilltagna, vilket gör hemtagandet mindre krävande än man kan tro. Båten är förhållandeis styv och tål rätt hårda vindar innan det behöver revas.

Så säger besiktningsmannen Conny Zetterberg om Sweden Yachts C 34 (juli 2014)

Innan första frågan formulerats påpekar båtbesiktigaren Conny Zetterberg att det är stor skillnad mellan den Arvika-byggda Comfort 34 och inkarnationen från Stenungsund döpt till Sweden Yachts C 34. 

– Man ska inte jämföra de här bägge båtarna över huvud taget egentligen, tycker jag. Det är två skilda världar, där nästan alla Comfort 34 var självbyggda, så där vill jag inte ens kommentera kvalitet och så vidare. Alltså, plastmässigt var Comfort 34:orna otroligt välbyggda. Men sedan har jag sett riktiga skräckexempel bland färdigställda båtar. 

Med tiden fick Sweden Yachts i Stenungsund ett relativt gott rykte när det gäller finish och kvalitet. C 34, som var varvets förs-ta båt, lever inte riktigt upp till samma höga standard som senare års produktion, konstaterar Conny. 

Över lag anser han att C34:an är välbyggd med få kända fel, i alla fall som får anses modellrelaterade. Med ett undantag. Teakdäcken.

– De är en katastrof! Jag har inte träffat på någon Sweden Yachts – 34, 41 eller någon annan av deras äldre båtmodeller – där teakdäcket inte har varit skitdåligt. Dessutom är det balsasandwich under, vilket gör att det blir gigantiska kostnader för att fixa till det. 

– Jag tror att jag har besiktigat tre eller fyra båtar och däcket var en katastrof på alla fyra. Förr var folk livrädda för böldpest och trodde att det var lika med en dödsdom för båten. Så är det inte, det går att ta hand om. Men kostnaden för att byta ett teakdäck går inte att försvara, säger Conny som uppskattar prislappen för att låta ett varv åtgärda ett förbrukat teakdäck till minst 200 000–250 000 kronor.

På 1970-talet hjälpte Conny Zetterberg en god vän att färdigställa en Comfort 34. De seglade båten en del tillsammans och Conny minns den som en habil seglare. Som en konsekvens av den breda skrovformen släppte rodret om båten pressades för hårt. 

– Sedan kan man ha synpunkter på alla båtar från 70-talet som har 75 procent av segelytan i genuan och 25 i storen. Hur kul är det att segla en sådan båt? Det kräver dessutom styrka. Nu gäller inte detta specifikt Sweden Yachts C34, säger Conny, som i övrigt inte har några negativa omdömen om båtmodellen. 

Med den genomgående tvivelaktiga kvaliteten på Sweden Yachts C34:ans teakdäck anser Conny Zetterberg att priset för en båt i normalskick bör ligga i spannet 250 000 –300 000 kronor. Ett välskött objekt, löpande uppdaterat, kan motivera ett högre pris.

Text: Thomas G Hyrén 

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Priser per juli 2014.
Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Omega 34. Foto: Johan Cooke

Omega 34 (1980-1986)

De flesta begagnade Omega 34 i finare skick behövde inte annonseras ut. Istället var det ofta båtgrannarna som slog till. Så var det fram till för några år sedan. Även om prislapparna på Omega – precis som på många andra begagnatbåtar – är betydligt lägre numera är modellen fortfarande en efterfrågad snabbseglare – i alla fall de som är i gott skick.

Interiör

 Inne rymmer Omegan hela sex fullängdskojer. Två i förpiken, två i salongen och två i akterkojen. Aktersalongen är avskild men inte stängbar. Och aktersalongens passage kan upplevas som för snäv för stela personer. 

Salongen rymmer ett stort klaffbord med plats för sex personer. Utefter sofforna finns överskåp med skjutluckor. Den genomgående masten går inte igenom bordet, utan reser sig intill väggen föröver. Ljusinsläppet i salongen kommer främst från fyra ventiler som döljer sig bakom vita gardiner.  

Toaletten är inte avskild åt ena sidan.
Istället ligger toautrymmet mellan salongen och förpiken. Lösningen är lite tveksam på en så pass stor båt, fast det funkar. En dörr mot salongen och en mot förpiken skapar avskiljbarhet.

Skåp, luckor, fronter och skott i inredningen består av mycket träslag som teak. Ståhöjden i salongen är god: 1,85 meter.

Kökssektionen innehåller en tvålågig gasolspis med ugn, dubbel diskho, kastrullskåp och separat kyl och frys. Men den stora salongen finns på bekostnad av att pentryt blir litet. Pentryt känns inklämt intill nedgångstrappan om babord. Framför allt märks det på att avställningsytorna är få. 

En tröst är att praktiska inbyggda draglådor, för till exempel bestickförvaring, finns i nedgångstrappan.

För att komma åt den renoverade Yanmar-motorn får man lyfta bort trappans lådmodul. I motorrummet gäller det att ha smidiga fingrar för att komma åt att byta reservdelar.  

Exteriör

 Det höga SRS-talet på 1,163 skvallrar om att Omegan seglar snabbt för att vara en 34-fots familjecruiser. Och det syns att konstruktörerna har tänkt till för att premiera segling. Sittbrunnen är rymlig och djup. Rorkulten skapar också fria ytor.

Rorsman eller gastar sitter bekvämt, även på sargkanterna.  Fall och skotlinor är dragna till sittbrunnen. Skotskenan är inte heller den i vägen. 

Med den höga partialriggen, som sticker upp 15,50 meter över vattenlinjen, kommer seglen åt de bästa vindarna däruppe. Och med självslående fock slipper rorsman eller gasten skota och vinscha i slagen.

Fördelen med järnkölen, som bara sticker 1,55 meter, är att Omega 34-ägarna kan smita in i betydligt fler grunda naturhamnar än andra seglare med djupare kölar. Nackdelen är större avdrift på kryss, och ökad risk för lovgirighet. En kort köl ger även lägre vikt än en djup köl, vilket också bidrar till att det blir tuffare för 34:an att stå emot friska vindar. 

I sin konstruktion är Omega 34 uppbyggd i sprutat enkellaminat med skotten och kojerna som uppstyvning. Kölen är nedbyggd utan balkar. Tåligheten mot grundstötning uppges ändå vara bra genom att kölen är bred och långsträckt, uppger vår systertidning Båtnytt.

 Så säger Besiktningsmannen Conny Zetterberg om Omega 33 (november 2015)

 Omega 34 är i grunden en välbyggd båt med fina seglingsegenskaper. Modellen ligger i en prisklass som många har råd med. Därtill är det en utmärkt segelbåt för en liten familj som börjat med segling. Det säger båtbesiktningsmannen Conny Zetterberg. 

– Omega 34 är lättseglad. Tack vare att modellen är utrustad med en 7/8-delsrigg är det mindre försegel att hantera ombord. På grund av att kölen sticker 1,55 meter kan rorsman smita in i de flesta naturhamnar, säger han. 

Men Conny Zetterberg vill ändå hissa en varningsflagga för att skicken varierar oerhört mycket mellan olika exemplar på begagnatmarknaden. Och 34:or byggda på varvet på Orust håller generellt högre kvalitet än de byggda i Örnsköldsvik. Självbyggen håller också sämre kvalitet.

 – För inte så länge sedan granskade jag tre Omega 34:or. I den besiktningsrundan var alla tre vanskötta. Den ena hade dåligt utförda elinstallationer, och den andra hade defekt bottenkonstruktion. Den tredje hade läckage i propelleraxelröret, säger Conny. 

Just det sistnämnda – det trasiga propelleraxelröret – kan tyvärr förekomma alltför ofta i Omega 34. Om det problemet är en realitet behöver man anlita ett varv som får byta röret och plasta om det på skrovbotten.  

Om du är spekulant på en Omega 34 bör även riggen inspekteras noga. I princip alla 34:or utrustades med master av det franska fabrikatet Isomat. 

– Isomat var på sin tid en populär aluminiummast vars delar svetsades ihop. Om det förekommer sprickor i svetsningen är det mycket svårt att svetsa om. Då kan man behöva byta mast, säger Conny. 

I jämförelse med moderna 34-fotare tycker han att Omegan är trång, framför allt i akterruffen.  

Han understryker att han genom åren har besiktigat många fina Omega 34, då tidigare ägare varit noggranna med skötseln. 

– Det finns alltid köpare för fräscha uppdaterade Omega 34 och andra äldre begagnade båtar. Men är båtarna i dåligt skick är det svårt att sälja dem, säger han. 

En Omega 34 i godkänt skick har numera ett marknadsvärde på omkring 200 000– 250 000 kronor. De fräschaste och mest uppdaterade exemplaren med nyare motor har ett värde på omkring 300 000 till 350 000 kronor.

Text: Johan Cooke

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Begagnatpriser per november 2015.
Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Mamba 33. Foto: Lars Ericsson

Mamba 33 1985-1989 (PB 2015-1)

Mesta möjliga utrymme för pengarna är en passande omskrivning för Mamba 33. Här går det att stuva in allt som en stor familj vill ha med sig på semestern utan att snubbla över saker. 

Mambafamiljen är stor med fem olika modeller plus ett antal varianter. Men trots att Mamba finns i många olika utföranden har båtarna mycket gemensamt. Exempelvis är samtliga båtar, från minstingen Mamba 29 till storasyster Mamba 35, byggda av BK Marin i Forshaga.

Alla modeller har fått stor volym, träinredning och trygga seglingsegenskaper för att attrahera familjer med höga komfortkrav. Den modell som sticker ut lite är Mamba 35, som har en annorlunda design med slankare skrov.

Totalt har omkring 700 olika Mambabåtar byggts. 29:an och 31:an är störst sett till antalet byggda båtar, medan 33:an och 35:an är nyast. I mitten av 1980-talet gjorde 33:an entré med stor invändig volym, träinredning och ett L-format, framåtvänt pentry.

Interiör

Nedgångstrappan är brant, vilket ger gott om plats runt pentryt som är placerat direkt om styrbord. Samtidigt finns det golvutrymme kvar mot navigationsbordet mitt emot pentryt. Pentryt är L-format och här finns dubbla diskhoar, spis med ugn, kylskåp och gott om stuvfack.

Dubbelkojen under sittbrunnen och en stor förpik gör att föräldrar och barn kan ha var sin rymlig sovkoj utan att salongen behöver bäddas. Men även i salongen finns två fullstora kojer om det skulle behövas.

Salongsbordet och sofforna bildar en skön och avskärmad plats med gott om svängrum. Ruffen är visserligen djup, men det vita taket och takluckan gör att det ändå blir ljust. Salongen har traditionellt upplägg men med extra breda soffor längs skrovsidorna. Sittbrunnsbordet har en fällskiva för passage till förpiken.

Toaletten är placerad i gången mellan salongen och förpiken. Eftersom skrovet både är brett och har ganska höga fribord är det förhållandevis gott om plats. Mitt emot toaletten ryms två garderober. Förpiken har stuvhyllor och en stor däckslucka som ger ett fint ljusinsläpp.

Exteriör

Mamban kan fortfarande hävda sig bra som familjebåt. Volymen kommer sig av ett skrov som är både högt och brett med bibehållen bredd långt fram. Samtidigt är båten proportionerligt byggd, vilket gör att den känns modern i stilen trots att det är en 1980-talskonstruktion.

Mamba 33 brukar beskrivas som en trygg familjeseglare. Däcket med stora och plana ytor stämmer väl in på den beskrivningen. Här står man stadigt. Ytor finns det även i sittbrunnen, som har fin längd på sittbrunnsbänkarna och ett stort och härligt utrymme under den väl tilltagna sprayhooden. Bekväma sarger ger rorsman fri sikt även om många personer vistas i sittbrunnen och på däck.

Mamba 33 har, som många båtmodeller från samma tid, ett relativt litet storsegel och en ordentlig genua. 

Familjen Scherman i Kramfors äger en Mamba 33 och seglade från början med den medföljande genuan. Men nu har man monterat skotskena för självslående försegel, en “glider” med stående lattor. Det har även blivit ett peke för att få bra driv med gennaker.

– Kombinationen fungerar väldigt bra för oss. Det är bekvämt med självslående försegel på kryssen, men i lättvind driver det aningen bättre med en genua. Gennaker på peke tycker jag själv blev ett stort lyft. Vi seglar ofta med den. Det blir rolig segling utan att vara krångligt.

Aktern är något hopdragen och på akterspegeln sitter en badplattform och en badstege. Här har Göran inför årets säsong monterat en dävert för att få med sig gummijollen på ett smidigt sätt.

Sprayhooden bytte han ut mot en lägre variant för några år sedan. Den förra var lite för hög, vilket gjorde att när storseglet skotades hårt tryckte bommen mot sprayhoodbågen vilket nötte på tyget.

Den inombordare som satt i Mamba 33:orna från början var en Yanmar-diesel, oftast på 18 hk. Många exemplar har kvar originalmotorn, och det behöver inte vara någon nackdel. De håller länge förutsatt att de servas löpande. I Carolina sitter originalmotorn kvar och Schermans har inte haft några problem. Detsamma gäller dieselvärmaren, som tickar och går utan bekymmer:

 – Jag förstår inte hur det går till. De här värmarna ska ju gå sönder, men den här går felfritt år efter år, säger Göran som kommer att fortsätta sin rutin att köra igång värmaren två till tre gånger varje vinter. Kanske är det precis vad som behövs?

Så säger besiktningsmannen Conny Zetterberg om Mamba 33

 Conny Zetterberg har stött på de flesta av Mambamodellerna under sina år som besiktningsman. Han anser att Mambabåtarna är typiska för 1980-talet då de flesta byggdes, med undantag för Mamba 36 som har en modernare design.

– De är mörka invändigt. Det är som att gå ner i en källare med mörkt trä överallt. Lamporna måste vara tända även mitt på dagen för att det ska bli något ljus, säger Conny och konstaterar att det var så båtar skulle se ut på den tiden. (Han älskade själv sin mörka teakinredning.) Även seglingsmässigt tycker Conny att Mamba beter sig ungefär som andra 1980-talsbåtar som byggdes efter IOR-regeln och är breda på mitten och tunnare i aktern. 

 Vad gäller själva konstruktionen är Mambabåtarna välbyggda. Undervattenskroppen är rejäl med ordentliga bottenstockar som har bra höjd.

– De har inga strukturella problem utan är förhållandevis välbyggda. Finns det problem är det troligen någon kan-själv-gubbe som har varit i farten.

 Inombordaren är inget att oroa sig över, enligt Conny. Det sitter en Yanmar i de flesta modeller och så länge de inte rostat sönder kan de gå hur länge som helst. Det är riktigt bra motorer. Inte heller däcket i sandwichkonstruktion har några speciella brister.

 Något som Conny har lagt märke till är att de exemplar som har längsgående pent-ry ligger snett i vattnet. Det visar sig extra tydligt i samband med lyft. 

– Mambas modeller med långpentry beter sig på samma vis som Bavarior, de ligger så gott som alltid snett i vattnet.

Conny tror att det beror på att det längsgående pentryt är mycket tyngre än inredningen med soffor eller kojer på motsatta sidan i ruffen. På de mindre modellerna blir obalansen extra tydlig.

 På det stora hela anser Conny att Mambabåtarna ligger i en prisklass där de börjar bli riktigt prisvärda. Han tycker att det är lite konstigt att nya båtspekulanter inte visar mer intresse för de här båtarna utan oftare väljer nyproducerat. På nära håll har han sett hur kvaliteten i nybyggda båtar inte ökar utan snarare blir allt sämre. Många nya båtar går över huvud taget inte att laga efter en grundstötning, de blir helt förstörda.

– Visst är det lite mer jobb med en begagnad båt än en ny, men glöm inte bort de välbyggda 1980-talsbåtarna. Den som hittar rätt exemplar får en stor, förhållandevis välbyggd och mycket prisvärd båt.

Text: Jessika Ericsson 

 

 

 

 

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet
Priser per januari 2015.

Lista: Fem köpvärda segelbåtar från 70-talet

Läs mer från vårt historiska arkiv från 1963 och framåt!

Den här artikeln är en del av vårt premiummaterial. Du betalar snabbt och enkelt med Swish eller kort. Sedan får du tillgång till artikeln via en länk som vi skickar till din mejladress.


Text: Praktiskt Båtägande • 2017-10-02
ArtiklarpraktisktbatagandeAlbin AlphaBåtklassikerbegagnatKöpguiderNajad 343Omega 34Segelbåt
Scroll to Top