Praktiskt Båtägande

Så här mycket kostar det att ha båt

I och med pandemin höjdes begagnatpriserna – men det går fortfarande att hitta prisvärda exemplar.

Så här mycket kostar det att ha båt
Naturligtvis skiljer sig kostnaderna markant åt, beroende på båttyp, skick, storlek och användningsområde // Foto: Martin Leisborn

 

När Sverige på 60- och 70-talen blev ett av världens ledande fritidsbåtsländer växte tillverkningsindustrin explosionsartat. Nya båtföretag ploppade upp landets alla hörn.

Med svenska folkets nedärvda passion för livet i naturen, kombinerat med den tidens välfyllda plånböcker och fem veckors industrisemester fylldes Sveriges farvatten av glada familjer med badande barn, alla sammanpackade i små, söta fritidsbåtar som dignade av sovsäckar, spritkök och medhavda grillar, ofta åtföljda av en Optimistjolle på släp.

I juli var skärgården full, i alla väder, och detsamma gällde under alla övriga helger på sommarhalvåret. Det hela blev en folkrörelse som satte ljuva spår och sköna minnen i både föräldrar och barn, barn som nu är vuxna och kanske vill ha egen båt, och föräldrar som nu är äldre och vill byta upp sig till något större och modernare, alternativt till något mer lättskött.

Sedan kom åttiotalet med en helt annan ekonomi och en marknad som redan var näst intill mättad med båtar. För att inte tala om nittiotalets kris och kraftiga nedgång i båttillverkningen. Många båttillverkare gick i konkurs, vissa flera gånger. Sedan dess har båtindustrin fortsatt trevande och i en betydligt blygsammare takt än de glada årtiondena dessförinnan.

Att plastbåtarna som gjordes från sextiotalet och framåt visade sig vara mycket bättre och hållbarare än vad många trott – och därför inte ruttnat bort, som de gamla träbåtarna gjorde efter några decennier – gör att vi idag ser nästan alla båtar fortfarande guppande i hamnarna, men med åldrande ägare.

Plastskroven är fortfarande bra och sjödugliga, men designen är gammaldags. Överbyggnaden är i gott skick, men det är trist ljus och sliten inredning i ruffen. Masten är som ny, men seglen är gamla och motorn är slut. Men det är inget större fel på båten i sig.

 

De gamla dyrgriparna har sjunkit i värde, behöver kanske renoveras och säljs för en spottstyver. Så den som vill ha en bra båt billigt har världens lättaste uppgift. Men saken blir en helt annan om köparen vill ha något mer modernt, med fräsch utrustning. Även här sjunker dock värdet relativt snabbt när båten inte längre är splitter ny. Farhågorna gäller hållbarheten.

Är de lika tåliga som de gamla hårdhudade klassikerna?

Tunnare, lättare skrov och allt kortare fenköl ger mer fart, men hur är det med hållbarheten?

Och är dagens supersnabba motorbåtar, med toppfarter över 50 knop, lika behagliga som de gamla tunga åken? Båtkonstruktörerna har självklart studerat och lärt sig mycket från tidigare decenniers modeller. Så hur mycket bättre är de nya båtarna jämfört med de gamla?

Frågorna är många och svaren likaså. En sak är i alla fall säker: En begagnad båt kan vara både bra och billig, och en ny kan vara dyr men väldigt, väldigt bra.

 

Om det är relativt lätt att skaffa båt, är det desto svårare att skaffa båtplats. Om det inte är en mindre, trailbar båt du förvarar hemma i trädgården, behöver de flesta båtar en plats i sjön, där den kan förtöjas säkert i alla väder.

Helst ska båtplatsen även vara hyfsat stöldsäkrad. Men Sverige har ont om hamnar för dessa små fartyg. Rent geografiskt går det inte att anlägga en hamn var som helst, och lagen om strandskydd försvårar ytterligare. Marken är dyr och att bygga en hamn, med vågbrytare, pir, bryggor och andra faciliteter, är också otroligt kostsamt. Därför är hamnarna få och följden blir att din båt kanske inte får plats.

Ett bra tips är därför att utan vidare dröjsmål sätta upp dig på väntelista. Och den kan vara lång. Hos Gre- fab, Göteborgs kommunala fritidsbåtshamnar, är väntetiden någonstans mellan ett och tjugo år, beroende på vilken hamn det gäller. I Stockholms allmänna hamnar gäller fyra till tio år, och situationen är likartad på många andra orter.

Ta alltså snarast en kölapp!

Det finns naturligtvis även privatägda hamnar och marinor som har andra system, där det kan vara möjligt med byten ochandrahandshyrormedmycketkortarevarsel.

 

Kostnaden för båtplats måste tas med i beräkningen. Båten behöver dels en plats i vattnet på sommaren, dels en på land under vintern. Många hamnar har paketpris för båtplats, upptagning och sjösättning samt diverse andra tjänster som kan behövas. Men räkna med att det kostar några tusenlappar om året. I Göteborg är ett vanligt pris för en 30-fots segelbåt runt 6 000 kronor för sommarplatsen vid bryggan och lika mycket för vinterplats på land, inklusive upptagning och sjösättning. För en 40-fotare blir det några tusenlappar till per säsong, vilket ger en årskostnad på mellan 10 000 och 20 000 kronor för bara båtplatsen.

De allra flesta fritidsbåtshamnar har även någon form av vaktgång för båtägarna, ofta en eller två nätter om året, då varje hyrestagare förväntas patrullera området.

Försäkring:

Beloppet ligger oftast på mellan en tu- senlapp och några tusen om året, och med grundläggande navigationsutbildning minskar det ofta något. Kolla med olika försäkringsbolag vad som gäller för just din båt, platsen där den förvaras och användningen.

Underhåll:

En stor båt kostar mer eftersom det går åt mer bottenfärg, vax och andra behandlingar. En stor båt har ofta större, grövre och dyrare vinschar, tampar, förtöjningsutrustning och annat som slits och går sönder, så kostnaderna ökar i förhållande till båtens storlek. En stor, kraftfull motor kräver också mer olja, dyrare filter och andra reservdelar som ska bytas varje år. Här springer tusenlapparna lätt iväg. Men även segelbåtar och mindre motorbåtar måste räkna med minst ett par tusen i underhåll per år.

 

Driftskostnad:

Det är skillnad mellan motor- och segelbåt. Eftersom den senare tar sig fram gratis och natur- vänligt hur långt som helst med vindens hjälp är det inte ovanligt att klara sig på en tank diesel på hela semestern, eller rentav hela säsongen. Segelbåtar för motor och långsamgående motorbåtar drar inte så mycket, medan en stor, tung och snabbgående motorbåt måste tanka fullt ofta och mycket.

Bara bränslekostnaden kan då sluta på rätt många tusen kronor för en semester i skärgården, eller uppåt 20000–30000 för en längre resa.

Dock är det inte bara bränsle som går åt. Gästhamnsavgifter tillkommer också, med vanliga priser på 200– 300 kronor per natt, eller mer för en större båt och ännu mer i vissa populära hamnar. Som tur är har vi många fina naturhamnar längs våra kuster där det inte kostar en enda krona att lägga till över natten, bara det finns plats och vatten under kölen.

Naturligtvis skiljer sig kostnaderna markant åt, bland annat beroende på båttyp, skick, storlek och användningsområde, så se detta som en fingervisning. Men klart är att båtliv är ett mycket prisvärt sommarnöje!

Funderar på att skaffa min första båt i år.
Ja
12
15
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!