Praktiskt Båtägande

Så skrovsanerade Årstadals båtklubb

Årstadals båtklubb i Mälaren sanerade sina båtar flera år innan det blev ett krav på att göra det.
Båtklubben vet vilka metoder som fungerar bäst för att få bort gamla bottenfärger och skydda skroven på ett miljövänligt sätt

Så skrovsanerade Årstadals båtklubb
När styrelsen i Årstadals båtklubb i Mälaren fick reda på att kraven skulle skärpas satte man igång med arbetet att informera medlemmarna // Foto: Årstadals båtklubb

 

När slipbasen Thomas Lindefors 2015 bytte hemmahamn från Brunnsviken till Årstadals båtklubb i Mälaren, båda i Stockholms stad, blev han en av eldsjälarna i ett miljöprojekt för att sanera klubbens 80 båtar.

– Vi i styrelsen fick antydningar om att Stockholms stad inom en snar framtid skulle kräva att alla båtklubbar i Mälaren skulle bli tvungna att sanera båtskroven. Därför var det bäst sätta igång direkt, säger Thomas.

I miljöprojektet kallat "Sanera båtbottnar" började styrelsen informera klubbmedlemmarna om att båtskrov måste bli fria från biocidfärger. Det gäller alla båtar som har sommarhamn i Mälaren. För andra, som har båten utanför Mälaren under båtsäsongen, är det frivilligt.

– De flesta var positiva, men några var oroade för att det skulle bli både dyrt och omständligt, säger Thomas Lindefors. Nästan alla båtar i klubben är av plast och omkring 25 fot långa; bara ett fåtal är uppemot 35 fot.

Två saneringsalternativ erbjöds:

– Varje båtägare kunde själv sanera skrovet med en professionell slipmaskin med dammsugare som klubben införskaffade och lånade ut. Sandpapper och dammsugarpåsar till maskinen fick de köpa själva. Det andra alternativet var att ta hjälp av ett företag, anlitat av oss, för att blästra båtarna på plats på ett miljömässigt godtagbart sätt, berättar Thomas Lindefors.

 

Före höstupptagningen 2016 placerades presenningar under samtliga båtar som skulle saneras, och de båtar som skulle blästras täcktes in noggrant.

– Då kostade en blästring av en 30-fotare ungefär 5 000 kronor. Jag är glad att vi var tidigt ute med saneringen. Blästring på plats kostar idag mångdubbelt. Vi hade 2016 samma miljömässiga krav som man har idag, men utan anmälningsplikt och myndigheternas byråkrati, säger Thomas och fortsätter:

– För något år sedan transporterade en klubbmedlem sin motorbåt på släp efter sin bil för att få skrovet blästrat hos ett företag söder om Stockholm. Det blev dyrt, ungefär 30 000 kronor gick det loss på, säger han.

 

Thomas, som själv är kunnig när det gäller skrovbehandlingar, rekommenderade att alla på båtklubben efter saneringen skulle använda produkten böldspärr FS 023. Det är en lösningsmedelsfri epoxi, utvecklad för att skydda polyesterskrov mot böldpest och vatteninträngning.

– Böldspärren ger en hård och blank yta som är helt vattentät. Detta gör att båtskrovet blir torrare för varje år som går. Det visar fuktmätningar som vi gjort på skroven, säger han.

Klubbens styrelse avråder bestämt från att använda spärrfärg. Den kan med tiden börja lossna om den är målad på gamla lager med giftig bottenfärg.

På uppdrag av Stockholms stad mätte ett företag år 2018 gifthalterna på skroven hos Årstadals båtklubb. Alla berörda båtar klarade stadens referensvärden.

– Nya medlemmar som har biocidfärger på skroven måste sanera dem före sjösättningen om de har sommarplats i Mälaren.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Mitt skrov uppfyller kraven?
Ja
6
2
Nej