Giftmålet är på väg att infrias

Snart inga fler giftiga båtskrov i Mälaren

Giftmålet är på väg att infrias
Stockholms stads mål är att alla giftiga båtbottenfärger ska bort från fritidsbåtarna i Mälaren. Målet är på väg att infrias // Foto: Johan Holmdahl

 

Allt fler kommuner ställer krav på att fritidsbåtarna ska vara fria från giftiga bottenfärger.

Stockholms stad med 46 båtklubbar, de flesta i Mälaren och några i Saltsjön/Östersjön, har på sig ledartröjan i Sverige.

– Förvisso målas inte båtarna längre med giftiga bottenfärger, men många skrov är sedan tidigare målade med otillåtna biocidfärger. Gifterna påverkar vattenlevande organismer. Mälaren är därtill en vattentäkt, säger Peter Brådenmark, enhetschef vid miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Projektet startade 2016. Miljöförvaltningens mål var att alla fritidsbåtar med hemmahamn i Mälaren skulle vara biocidfärgsfria 2020. Biociden motverkar påväxt av alger och havstulpaner på båtskrov, men bekämpningsmedlet i biocidfärgen – metaller som koppar, zink eller i värsta fall tenn (TBT) – är giftigt. Samtliga båtklubbar plus några varvföreningar informerades om projektet. 

Det finns i princip inga båtbottenfärger som är godkända i Mälaren eller andra insjöar. Nytt är biocidfria silikonfärger för skrov. Men silikon "sprids" och kan göra det mycket svårt för till exempel polyester att fastna under en lagning ombord // Foto: Johan Holmdahl

 

Miljöförvaltningen påpekade att klubbarna och föreningarna skulle ta fram utfasningplaner för påmålade biocidfärger. På uppdrag av staden mätte företaget Happy Boat kostnadsfritt halterna av olika metaller på totalt 5 800 båtskrov i staden.

Vid mätningen riktas ett instrument mot båtens botten, där halten av koppar, zink, bly och tenn mäts i mikrogram per kvadratcentimeter (μg/cm2). Båtbotten delades in i åtta mätpunkter. Efter genomförd mätning överlämnades en rapport med samtliga mätningar till varje båtklubb.

Under mätperioden tog miljöförvaltningen fram egna rekommenderade referensvärden för metallerna i biocidfärgerna. Tanken var att värdena skulle vara till hjälp för båtklubbarna när de sanerade. Referensvärdena för till exempel tenn är 100 μg/cm2 och för koppar 1 000 μg/cm2. Båtar med halter som överskrider dessa värden bör saneras snarast.

– I takt med att båtskroven mättes började allt fler båtklubbar ta fram utfasningsplaner av biocidfärger. Med tiden klarade därför allt fler referensvärdena, säger Peter Brådenmark.

 

Vid starten 2016 hade över 60 procent av de undersökta båtskroven kopparhalter som översteg referensvärdet, och 20 procent hade färg med en tennhalt som överskred referensvärdet. År 2019 hade halten av både koppar och tenn på de båtar som mättes sjunkit till hälften.

Parallellt deltar staden i samverkansprojektet "Skrovmålet" som arbetar för en bättre havsmiljö. Projektet drivs av Transportstyrelsen tillsammans med elva andra myndigheter. Miljöförvaltningen i Stockholms stad väntar nu på att Skrovmålet lägger fast nationella riktvärden istället för de rekommenderade referensvärdena.

Många båtklubbar ville rolla på spärrfärg istället för att till exempel skrapa eller blästra bort biocidhaltiga färger. Det största problemet med spärrfärg, enligt Peter, är på gamla båtbottnar, påmålade med tennbaserade färger som förbjöds redan 1989. Förutom att tenn är giftigt för vattenlevande organismer är metallen även hälsovådlig för människor.

– TBT-färgen kapslas förvisso in av spärrfärgen. Men så fort färgen krackelerar eller nöts av kan tenn spridas i alla fall. Därför tycker vi att spärrfärg är en dålig lösning, säger Peter.

 

Målet att alla medlemmar i Stockholms båtklubbar skulle ha sanerat båtarna 2020 uppnåddes aldrig.

– Men alla båtklubbar vid Mälaren har påbörjat utfasningen. Några är färdiga, bland annat Årstadals båt- klubb och Årsta gårds båtsällskap, berättar Peter.

Stockholms stad använder inte vite som påtryckningsmedel om någon klubb inte blir klar till ett visst datum eller om ett båtskrov överstiger gränsvärdena för metallerna.

– Vi för istället en dialog med klubbarna om deras utfasningsarbeten, säger Peter.

I år fortsätter Miljöförvaltningen sin tillsyn av båtklubbarna med fokus på när de beräknas bli klara med utfasningen. I tillsynen ingår även allt från blästring till avfallshantering.

– Vi är medvetna om att klubbarnas båtbestånd förändras över tid. Men miljöförvaltningen kommer inte att mäta igen, i varje fall inte gratis.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!