Niklas Eriksson har bärgat över 600 båtar

Niklas Eriksson har bärgat över 600 fritidsbåtar de senaste åren. Vi har tagit reda på hur du slipper bli hans kund.

Niklas Eriksson har bärgat över 600 båtar

Nu är det fyra tons lyftkraft runt skrovet, snart lyfter det!, ropar Niklas Eriksson uppmuntrande till de tiotalet sörjande på kajen, innan han försvinner ned i det skitiga hamnvattnet för att trä ännu en lyftande flytsäck runt skutan. I djupet skymtar förskeppet av det som för några timmar sedan var en renoverad klenod. Vad som hände vet ingen – men nu ligger den danska fiskeskutan här, på fyra meters djup utanför Beckholmen i Stockholm.

Under ytan kämpar Niklas Eriksson och kollegan Christoffer Källberg för att få skeppet flytande igen. Niklas Eriksson är dykare och bärgar fritidsbåtar i sitt företag Skärgårdsassistans. Över 600 stycken har han lyft upp från havets botten under de senaste åtta åren. Han har hittills aldrig misslyckats med en bärgning. Varje år drar han på sig tuberna ungefär 120 gånger och dyker för att rädda kabinbåtar, styrpulpetbåtar och träbåtar.

För de fl esta båtägare är förlisningen en chock – och då gäller det att vara en god psykolog och hålla stämningen uppe, även om det som nu bara är sju grader i vattnet. Att fritidsbåtar sjunker är vanligare än de flesta tror, förklarar Niklas när vi senare får en pratstund över en kopp värmande kaffe. Ett tusental går till botten varje år i Sverige, enligt Niklas. Men det är ytterst sällan i rasande storm på öppet hav som olyckorna händer, utan vid de egna Y-bommarna.

 

Förtöj med fören utåt

Av båtarna som Niklas plockar upp är 90 procent felfria och hade aldrig behövt sjunka. Problemet är enligt Niklas att vi i Sverige förtöjer fel: Vi envisas med att lägga stäven mot bryggan. Många tycker att det är enklare att köra in nosen mellan Y-bommarna än att backa in. Men om det blåser upp är det dumt att ha akterskeppet ut mot havet. Vågorna slår in över aktern eller tränger av ren kraft in genom självlänsen, även om denna har backventil. När tillräckligt mycket vatten läckt in tyngs båten ned och självlänsen hamnar under vattenytan och suger då in vatten i stället för att transportera ut det. När det gått så långt handlar det om minuter innan båten står på botten.

– Det fi nns en anledning till att amerikanerna lägger sig med fören utåt. Mitt råd till den som vill hålla båten flytande är att göra som de, säger Niklas. Just självlänsen är ett tveeggat svärd. Å ena sidan väldigt bra då den funkar, men å den andra känslig för skräp och löv. Några höstlöv som virvlar in i sittbrunnen kan lägga sig över självlänsen och täppa till den. Några dagars regn kan då räcka för att besegra den inbyggda flytkraften.

– Just höstlöv är en vanlig anledning till att båtar går ned. På hösten när träden fäller sina löv tittar folk dessutom sällan till båten, säger Niklas.

 

 

Ett liten spricka vid bogpropellern räckte för att sänka denna Segmo.

Renovera sansat

Även om bristande tillsyn och dåliga förtöjningsvanor sänker många båtar, finns det faktiskt felaktiga flytetyg som sjunker av sig själva. Särskilt efter långvariga renoveringar händer det att båten går till botten – trots att klenoden nu borde vara i nyskick. Niklas minns Bertram 25:an som fått nya, dyra dubbla V8:or som skulle höja farten med tio knop. Och snabbt gick det – nedåt.

– Ägaren och varvet glömde att båten blivit några hundra kilo tyngre. Så självlänsen hamnade bara en centimeter från vattenytan och vid minsta våg rann det in. Den sjönk som en sten!, säger Niklas.

Snopet? Visst, men inte jämfört med mannen som ville krama ut några extra knop ur sin Anytec – med en ny och några nummer för stor 350-hästare. Tyvärr glömde han kolla fribordshöjden i aktern efter montaget. Med två centimeters fribord sjönk ekipaget förstås så fort mannen gått från båtklubben.

– Om du byter motor på en äldre båt, tänk på att den är godkänd för en lättare tvåtaktare. Står det max 90 hästar, är det kanske samma vikt som 70 mycket tyngre fyrtaktshästar, säger Niklas.

Båtar kan också vara felaktigt konstruerade från början. Jag följer med Niklas på rundtur i hamnen där många undermåliga konstruktioner tydligen ligger förtöjda. Där jag ser en ståtlig engelsk daycruiser, ser Niklas en lågbyggd akter där vågor lätt sköljer över badbryggan och in i båten. Där jag ser en snabb hyttbåt ser Niklas för

lågt monterade luftintag där vattnet letar sig in under en höststorm.

Det finns bara ett enda välkänt båtmärke som Niklas inte bärgat, säger han: Storebro.

– De har ju höga fribord, även i aktern. Men sedan är de välbyggda också i allt från genomföringar till självlänsar, säger han.

 

 

Ägaren hade lagt till med aktern ut mot en blåsig
fjärd.

Låt den ligga

Om du kommer ned till bryggan och upptäcker att båten är borta och förtöjningarna pekar mot botten, vad ska du då göra? Regel nummer ett: Ta det lugnt. Det är troligt att du upptäcker olyckan under helgen och då ska du inte ta upp båten. Motorn måste konserveras inom fem timmar från att den bärgats för att inte korrodera i kontakt med syret i luften. Och på helgen är sällan verkstäderna öppna.

– Låt den ligga kvar tills du vet vad du ska göra med den! När du fixat med försäkring, bärgning och allting, då kan du ta upp den. I vattnet tar den inte mer skada, säger Niklas.

Att ringa till båtklubbens kranbilsförare och be honom komma på studs är troligen en dålig idé. Det går att lyfta en båt i sling, men en vattenfylld kabinbåt på tre ton är så tung att den kan brytas sönder av ett bryskt lyft av en oerfaren bärgare. Niklas använder tomma så kallade fl ytsäckar som han fäster i ett sling runt båten. Med tryckluft från extra dykartuber fyller han sedan säckarna, som till slut ger precis så mycket lyftkraft att båten sakta svävar mot ytan utan att ryckas sönder.

Bärgningen täcks för det mesta av försäkringen, så länge man tecknat en riktig båtförsäkring. Att inkludera båten i villaförsäkringen räcker inte. Numera tas de flesta båtar upp ur djupet av miljöskäl, men också av den enkla anledningen att försäkringsbolaget vill kolla orsaken till olyckan.

Niklas vill däremot inte bekräfta den gamla sanningen att många båtar oförklarligt havererar under lågkonjunktur.

– Vill man lura försäkringsbolaget är det dumt att sänka båten, för det kan ju kontrolleras. Jag tror att det är vanligare att ägarna låtsas att båten stulits i stället, säger Niklas.

Däremot kan det vara så att många ägare anmäler sina båtar som stulna när de i själva verket sjunkit, eftersom ägaren inte förstår att båten gått till botten. Han baserar teorin på att han vid ett antal Stockholmsmarinor, bland annat vid Fisksätra, hittat vrak på tio meters djup precis under Y-bommarna. Som om de sjunkit, lösgjort sig från de avslöjande förtöjningarna och sedan legat orörda under tiotals år, som museer över ett svunnet båtliv.

 

Det mesta bärgas

Förr i tiden togs sällan sjunkna båtar upp. Att sänka var ett enkelt sätt att bli av med båten. När Niklas tar dykbåten brukar han slå på sitt avancerade ekolod av typen side scan sonar, som ritar upp en bild liknande flygfoton av botten. Det är en fascinerande undervattensvärld som öppnar sig och speciellt i Skurusundet i Stockholm ligger lika många båtar under ytan som ovanpå. Men jobbet kallar och Niklas har sällan

tid att undersöka vrak för nöjes skull. Nu är det dags att hoppa ned i hamnbassängen och göra dagens sista försök att lyfta den danska fi skebåten. Niklas och Christoffer har fäst 26 luftsäckar runt skrovet med totalt tio tons lyftkraft. Men det räcker inte – dykarna får senare reda på att skrovet också rymmer en tändkulemotor på 3,5 ton.

Det går en halvtimme utan att något märks av dykarnas arbete nere på stenbotten förutom luftbubblor från aggregaten. Men så händer det som folksamlingen på kajkanten väntat på hela dagen. Ljudlöst och till ackompanjemang av luftbubblor släpper förskeppet dyn och spräcker vattenytan i ultrarapid. Precis som dykarna vill ha det.

Trålaren är inte uppe än, men ägarna uppe på stenkajen är klart mer lättade än båten. Niklas också – på väg mot ännu en lyckad bärgning.

Läs också: Därför sjunker osänkbara båtar

Har din båt varit nära att sjunka?
Ja
98
311
Nej