Praktiskt Båtägande

Najad 343. Foto: Joakim Hermansson

Najad 343 (1981-1989) (PB 2017-1)

Najad 343 överraskar med stora och väldisponerade utrymmen under däck, men hon kräver en hel del vind för att segla på ordentligt. Finish och finess får man på köpet.

Interiör 

Finaste Orustlook och utrymmen utöver det vanliga erbjuds i denna välsnickrade men lite murriga 34-fotare från Najadvarvets glansdagar. 

 Nedgångstrappans fyra steg är ganska branta, men väl nere slås man av att Najad 343 är väldigt rymlig för att vara en 34-fotare från 1980-talet. Alla de sju personer som har kojplatser ombord får ledigt plats runt det uppfällbara salongsbordet, som omges av en L-soffa om babord och en rak soffa på styrbordssidan. Båda omvandlas när ryggstödet fälls upp till fina fullängdskojer med sängkläder som snabbt kan rullas ut och iordningställas för god sömn.

Även om de klassiskt eleganta mahognysnickerierna här och där har bleknat med åren, så finns den skandinaviska charmen kvar. I jämförelse med moderna båtar är dock ljusinsläppen generellt både för få och för små.

Navbordet är vänt så att man sitter i salongssoffan med ryggen mot färdriktningen och navigerar, men det funkar fint. 

Omedelbart om babord vid nedgångstrappan hittar vi ett funktionellt pentry med tvålågig spis med ugn och dubbla hoar. Pentryt sträcker sig vidare med arbetsbänk och avställningsytor genom passagen till akterkabinen. En lucka i bänken döljer den väl tilltagna kylboxen,

Trots att båtens förhöjda akterdäck ger en extra rymlig akterkabin, så saknar den riktig ståhöjd. En generös dubbelkoj på styrbordssidan, med en fin enkelkoj mittemot, ger emellertid tre besättningsmedlemmar möjlighet att sova bekvämt. 

I båtens andra ände bor två personer bekvämt i den rymliga förpiken, som har dubbla garderober med gott om plats för hela semesterpackningen. Dubbelkojen är dock i spetsigaste laget och det är oundvikligt att man sparkar en del på varandra när två vuxna sover tillsammans där framme.

Toaletten är stor nog och har avlopp förberett för att också kunna få en dusch installerad, men det känns lite onödigt då det redan finns duschmöjlighet uppe i sittbrunnen. 

Exteriör

Najad 343-ägarna Gunnar Gussgard och Marit Eeg är särskilt nöjda med seglingsegenskaperna, även om Najad 343 inte är någon utpräglad snabbseglare:

– Nej, den är ingen skarpseglare och går inte väldigt högt på kryssen, men vi har ju inte heller skaffat en regattabåt. Vi semesterseglar och ska ingenstans på tid, skrattar Gussgard.

– I lättvind är båten för tung och har för liten segelyta, men i gengäld tål den mycket vind. Med två rev i storen och halvt inrullad genua i 12–15 sekundmeters vind seglar vi minst lika fort som många moderna båtar. Att rulla in genuan mindre än till hälften fungerar däremot inte så bra, förklarar han vidare, och poängterar att sittbrunnen håller sig mycket torr i de flesta väder.

 Det förhöjda akterdäcket på Najad 343 ger ett lite annorlunda utseende, och innebär också att sittbrunnen blir extra högt belägen. Här uppe sitter man tryggt och säkert i alla väder, i skydd av den typiska vindrutan och de höga sargerna:

– Sittbrunnen håller sig mycket torr, trots att den är belägen längre fram än i båtar med aktersittbrunn, intygar Gunnar Gussgard.

Stuvfacket under styrbords sittbrunnsbänk rymmer såväl installationer som förtöjningstampar, fendrar och en hel fullängdslevang. Sittbrunnen är tillräckligt smal för att man vid kraftig krängning ska kunna ta spjärn med fötterna mot bänken mittemot, en funktion som saknas på många moderna båtar med alltför breda sittbrunnar.

Mastheadriggen med ett spridarpar står på däck, och med vantinfästningarna inte helt ut i skrovsidan krävs det att man lutar sig en aning inåt för att kunna passera.
– Å andra sidan känns det väldigt tryggt på läsidan när båten kränger en del, poängterar Gussgard.

Fall och trimlinor är dock inte dragna till sittbrunnen, utan justeras uppe på däck med hjälp av vinschar och knapar nära mastfoten. Det fungerar visserligen fint, men är inte lika tryggt och säkert som det skulle vara att ha hela paketet draget till sittbrunnen.

 Så säger besiktningsmannen Bengt Arvidsson om Najad 343 (januari 2017)

 Najad 343 är en populär modell som vi byggde i ett trettiotal exemplar per år i början av 1980-talet, när jag själv arbetade på Najadvarvet. 343:an är en härlig cruisingbåt som gärna vill ha lite hårdare vind, mycket trygg och stabil, med hög hållfasthet och en enkel standardrigg utan konstigheter. En gång råkade jag av misstag ta bort all stöttning runt en Najad 343, men båten stod kvar bara på främsta kölspetsen helt utan pallning, så jag tycker den är väldigt välbalanserad och stadig.

Najad 343 är byggd i handupplagt enkellaminat i skrovet, medan däcket är en sandwichkonstruktion med Divinycell som distansmaterial. Som på alla andra båtar med skruvade teakdäck kan man också få problem med vatteninträngning. 

Hur länge det dröjer varierar med hur väl teaken sköts och med exponeringen för solljus och nederbörd. Om det tillåts tränga in tillräckligt mycket vatten i däckskonstruktionen kan frostsprängning ge skador, men det ruttnar aldrig som ett däck med balsaträ som distansmaterial kan göra.

Ingjuten holdingtank

Järnkölen på Najad 343 är inplastad och ligger ingjuten i skrovet, så den måste lagas ordentligt om man smäller på och skadar plastskiktet. Rostfria 15 millimeters dubbar för mantågsstöttorna sitter ingjutna i relingen, och ett av de vanligaste felen på båten är att när man bänder, trycker och drar i stöttorna så kan en bula bildas på utsidan av skrovet. Då måste man ta loss fotlisten av teak, gjuta fast dubben igen och sedan göra en gelcoatlagning ovanför den röda randen på skrovets utsida. Den reparationen är både krånglig och dyr att göra, men nödvändig. I nederkant av vindrutan kan hörnen få korrosionsskador i skarvarna, där det då läcker in vatten. 

En del exemplar av Najad 343 har en holdingtank som ligger fastplastad i botten av bänkkistan. Tanken är rostfri, men det har visat sig att den ändå kan rosta sönder och läcka, främst i fogarna, där det ofta samlas saltavlagringar som till sist äter sig igenom materialet både inifrån och utifrån. Kolla därför fogarna noga. Roderhylsan av inplastad brons eller mässing är ett annat känsligt ställe där det kan bli ett stort glapp och börja läcka om den släpper. Jag har sett roderhylsor som lossnat och vridits med runt, men att hålla fettkoppen insmord med fett förhindrar sådana problem.

Till sist måste motorn förstås hållas efter med service och vanlig skötsel. Avgaskrökarnas undersida är ett utsatt ställe som ofta rostar sönder, och avgaskrökarna behöver därför bytas ett antal gånger under varje motors livstid. Kolla också utgående propelleraxellager, så att det inte är för stort glapp där.

Text: Joakim Hermansson

Priser per januari 2017.