Praktiskt Båtägande

SUPERGUIDE: 8 fina segelbåtar runt 35 fot

Åtta modeller som seglar olika men som är inredda för bekväm familjesemester

SUPERGUIDE: 8 fina segelbåtar runt 35 fot
Hallberg-Rassy 342 är en av åtta segelbåtar som Praktiskt Båtägande testar inför köpsäsongen // Foto: Peter Szamer

 

Fina båtar som är bara tiotalet år eller mindre är attraktiva på begagnatmarknaden. På kommande sidor tipsar vi om några av det gångna decenniets populära och spännan­de modeller.

Hälften lågprissatta kontinen­tala massbyggen och lika många exklusiva nordiska alternativ. Utpräglade semesterbåtar, långseglare och prestandaåk i skön mix, alla med familjekomforten gemensamt.

Vissa varv har alltid lockat med lägsta startpris, medan andra bakat in det mesta redan från början. Därför kan de ursprungliga prisskillnaderna mellan båtarna tyckas större än vad de egentligen är. Och för begagnatpriserna är det ännu svårare att värdera och jämföra, eftersom de beror så mycket på utrustningsnivå, antal segel och skick på dem, hur båten skötts och en massa andra faktorer.

– Köparna uppskattar nyare segel, bytta bälgar, bog­ propeller, sittbrunnskapell och limmade teakdäck, inte skruvade. Eller allra helst ingen teak alls, eftersom det är för mycket jobb, berättar Anders Hultman, vd för båtmäk­laren Båtagent.

Enligt honom är båtar som bara haft en ägare alltid populärare, men flera tidigare ägare behöver inte heller vara negativt. Manualer, kvitto på korrekt erlagd svensk moms, dokument om CE­-överensstämmelse samt gärna handlingar som styrker att servicen gjorts av yrkesmän höjer också värdet och priset på en begagnad båt:

– En båt kostar ofta fyra gånger mer i inköp än vad en bil gör, men vem skulle få för sig att serva bilen själv, frågar han retoriskt och påpekar att många fina båtar lämnar den svenska marknaden.

– Det är framför allt valutadopade tyskar och dans­kar som letar fina objekt i Sverige. Och en allt större andel av båtarna i miljonklassen säljs via mäklare, för att kunderna vill ha finansiering och skydd av konsumentköplagen, säger Anders Hultman.

 

 

Våren 2009 presenterade Arcona Yachts i Gustavs­berg sin nya instegsbåt, producerad av varvet på den estniska ön Ösel. Arconas egen husdesigner Stefan Qviberg gav nya Arcona 340 samma prisvinnande linjer och koncept som storasyster Arcona 430, lanserad året före och då direkt vinnare av European Yacht of the Year i prestandaklassen.

Ambitionen att uppnå den optimala kombinationen av fartfylld kappsegling och avkopplande semestersegling genomsyrar alla Arconas modeller, och även 340 nominerades av den kräsna juryn till European Yacht of the Year.

Arcona 340:s skrov tillverkas i sandwichlaminat, med divinycell som distansmaterial och vakuuminjicerad vinylester, utom i områden med genomföringar samt botten och kölparti där det är enkellaminat.

Den galva­de stålbalken i botten löper från huvudskottet till motorinfästningen, vilket förstärker och fördelar laster­na från köl och rigg, samtidigt som den tillsammans med de fast laminerade skotten bidrar till skrovstyv­heten.

Däcket är byggt på samma sätt, men med högre densitet av divinycell vid alla beslagsinfästningar, och limmat och bultat till skrovet cirka 5–6 centimeter från fribordskanten. Djupgåendet på 1,95 meter nås med en köl som svarar för 40 procent (1 900 kg) av båtens vikt, med blybulb längst ner på en glasfiberinbakad och slätspacklad gjutjärnsfena.

Hela konstruktionen ger sammantaget en styv båt som, i kombination med väl tilltagen rigg (17,5 meters masthöjd) och förhållandevis mycket segel (nästan 70 kvadratmeters krysställ), uppskattas av Arconas många kappseglande ägare.

När Arcona 340 med skrovnum­mer 1 provseglades på Kanholmsfjärden en solig försom­ mardag noterades hela sex knop på loggen i bara två–tre sekundmeter och 40 graders vindvinkel, vilket är klart godkänt. Skrovformen, med sin spetsiga för och bred­ den som fortsätter från midskepps och akterut, bidrar till rejäl skjuts utför vågorna med rätt segelsättning (spinnaker på 100 kvm); det har visat sig i mer än en re­gatta sedan dess.

 

 

 

Styrningen upplevdes vid provsegling­ en 2009 som neutral, utan markant tryck i rodret, och rorsman kunde sitta finfint långt ut åt sidorna med god sikt framåt, men ändå med spjärn mot styrpiedestalen och gott grepp i ratten.

Interiört imponerar en klassisk mahognyinredning i sidenmatt lackfinish av nordiskt snitt. De tidsenliga mörkblå dynorna suger dock ljus och bidrar till ett näs­tan murrigt intryck, som de få och relativt små ljusin­ släppen inte helt förmår skingra. Det uppfällbara bordet mellan de båda raka sofforna är förankrat direkt i stål­ balken under.

Sofforna fungerar som extrakojer, men i praktiken är nog Arcona 340 bäst för fyra personer – två i den för storleksklassen rymliga förpiken (längd 200 och bredd 190 centimeter i huvudänden) och två i akterkabinen (200 x 170 centimeter). Pentryt på ba­bordssidan är av klassisk L-­modell med laminatbänkar, dubbla hoar och spislågor, liksom gott om förvaring. Riktigt navbord på motstående sida. Toaletten är ljus och fin med duschmöjligheter, våtgarderob och toastol i längdriktningen.

 

 

Våren 2005 premiärvisade tyska Bavaria sin 30-fots instegsbåt och chockade konkurrenterna med att sälja den för drygt en halv miljon svenska kronor.

Sju år efter den succémodellen var varvet redan inne på tredje uppföljaren, som då hade vuxit med drygt en halv­ meter. Bavaria Cruiser 33 kostade vid lanseringen 2012 från 715 000 kronor, vilket faktiskt var 120 000 kronor lägre än det indexuppräknade startpriset från 2005.

Om pris, pris och åter pris från början var Bavarias största konkurrensfördel, så bidrog också det synnerli­gen låga priset till att båtarna, och båtägarna, fick stå ut med en hel del illvilliga kommentarer och ryktessprid­ ning. Ryktena kretsade kring Bavariaägarnas bristande omdöme i allmänhet och båtens undermåliga byggkva­litet i synnerhet, men var nog mer ett utslag av missunn­samhet och snobbism än av fakta.

Visserligen drabbades varumärket av en del initiala tillkortakommanden, som skulle visa sig ovanligt seglivade i seglarfolkets minnen, men redan vid provseglingen av Bavaria Cruiser 33 på senhösten 2012 noterades att inte ens det dåliga ryktet, som länge varit det sämsta med en Bavaria, längre skulle vara speciellt mycket att oroa sig för.

Bavarias finish och kvalitet höll alltså 2012 en helt annan klass än tidigare, och en handfull Bavaria Cruiser 33 såldes redan på ritningsstadiet till svenska ägare. De fick samma skrov som på den välseglande föregångaren Bavaria 32, men ny köl, ny rigg och det nya däcket med den T­-formade och rymligare sittbrunnen. En vinsch på var sida till fockskoten och dubbla fall­ och trimvinschar vid nedgången är lagom antal, men storlek 30 är i minsta laget när man behöver ta i ordentligt.

 

 

Som nio av tio Bavariasegelbåtar var 2012 års testbåt extra­utrustad med Seldéns rullmast i kombination med lami­natsegel från Elvström för 46 000 kronor. Detta ingick även i ett rabatterat baspaket, med rodkick, instrument, varmvatten, riggning, bottenmålning, sjösättning i Sverige och lite annat godis för 155 000 kronor, vilket merparten av köparna valde till.

Seglen upplevdes vid provseglingen på senhösten 2012 inte så tokiga för att vara inrullningsbara. Storskotstaljan, centralt förankrad i sittbrunnsbordets framkant, ger i kombination med kraftig kick god möjlighet att kontrollera storen även i tuffare väder. Att den överlappande focken skotas på rufftaket ger snäva vink­lar, fin höjdtagning och enklare passage på skarndäck.

Ekipaget accelererar när puffarna kommer, båten känns kursstabil och styrningen är exakt. Dessutom kan rors­man sitta ergonomiskt riktigt med ratten mellan benen och fin överblick föröver, med skoten inom hyfsat räck­ håll men med resten av trimlinorna uppe på rufftaket.

Interiört debuterade designfirman Design Unlimited för de tyska prispressarna med Bavaria Cruiser 33 och tillförde detaljer som snygga kantlister i teak, utdragbar låda i salongsbordet och infällt handtag vid navbordet. Men framför allt slopades de små skottgluggarna i över­ byggnadens sidor, till förmån för stora längsgående rutor som inte bara släpper in ordentligt med ljus utan också bidrar till runtomsikt och ett mer tilltalande yttre.

 

 

1964 startade Michel Dufour företaget som fick hans namn och under 1970-talet växte till ett av Europas ledande båtvarv.

Fransmannen svarade själv för ut­vecklingen och lyckades främst tack vare den första serie­ producerade plastbåten, Arpège.

Efter en sejour som spe­cialvarv för beställaranpassade högkvalitetsbåtar, är det franska varvet sedan 1995 tillbaka i volymproduktion. Numera har den franska katamaranproducenten Foun­taine-­Pajot tagit över varvet.

Dufours huvudsakliga inriktning har på senare år va­rit komfortabla familjesegelbåtar i den så kallade Grand Large­-serien, och än så länge är faktiskt Dufour 36 den enda modell som lanserats i varvets planerade Perfor­manceserie.

När kontinentens stora segelbåtsfabriker kommer med nya prestandamodeller är det inte alltid linjer, utrustning och utförande som de mest inbitna kappseglarna går igång ordentligt på. Inte heller är skillnaderna jämfört med båtar av semesterseglingskaraktär i samma storlek tillräckligt stora. För att särskilja Du­four 36 Performance fick den därför ett aggressivare ut­seende med en bred dekorlinje över skrovsidan och stör­re sittbrunn med aktre sitsar med integrerade stuvfack som kan tas bort.

Dufour 36 Performance kom lagom till säsongen 2012 och erbjöd alltså fina fartresurser och hög utrustningsnivå till rimligt massproduktionspris. Det tilltala­de juryn för European Yacht of the Year så mycket att bå­ten utsågs till årets prestandabåt 2013.

 

 

Året före hade stockholmaren Martin Angsell redan visat vinnartakter i Lidingö Runt, där det med god hjälp av en segelgarde­rob för en kvarts miljon kronor och rutinerad besättning blev en klasseger. Men att Dufour 36 Performance seglar så väl att den har potential att vinna regattor gör den inte mindre lämpad som familjesegelbåt på semestern:

– En fascinerande bra allroundbåt som seglingsmäs­sigt var över förväntan, sammanfattade Martin Angsell efter kappseglingssäsongen 2012, men noterade också att när han tillsammans med Anna Drougge seglade Watski Baltic 2Star, så tog det en stund innan de hittade det rätta drivet på kryss i högre sjö. Angsell tyckte vidare att han satt bra vid ratten, efter att de låga fotstödslister­na bytts ut till kraftigare doningar.

Vattentankarnas placering under salongssofforna, is­tället för under bädden i förpiken, ger bättre viktfördel­ ning och rörelser i sjö, vilket höjer farten under kappseg­ling och bidrar till ökad komfort och mindre sjösjuka vid familjesegling.

Att salongsbordet, liksom flera skåp och lådor, kan lyftas ur båten för att minska regattavikten, är rimligen inte heller något som stör vid vanlig crui­sing. Det är ju enkelt att flytta tillbaka prylarna, så har man en semesterutrustad båt igen. På samma sätt un­derlättar förpiksingångens meterbreda dubbeldörrar när spinnaker eller gennaker ska hanteras, samtidigt som dörröppningen ger en lättillgänglig och rymlig at­mosfär när familjeseglarna ska äta middag i salongen.

För den som vill köpa en Dufour 36 Performance kan man med tålmodighet hitta ett begagnat exemplar för under miljonen.

 

 

Slovenska Elan 340 är ännu en båt av den typ som fabrikanterna kallar "performance cruiser", allt­ så en båt som ska fungera både för kappsegling och för lat familjesegling. Den lanserades 2006 som er­sättare för storsäljaren Elan 333.

Året därpå tog den hem titeln European Yacht of the Year för båtar under tio me­ter. Varvet i Begunje, granne med Elanfabriken som till­ verkade skidor redan på Stenmarks tid, är certifierat av Germanischer Lloyd. Där tillverkades 340­-skrovet med isopolyester och multiaxiellt lagda glasfibermattor på ömse sidor om divinycell, och hela paketet vakuumsögs sedan. Innermodulerna är laminerade mot skrovet, och under vattenlinjen är det, som brukligt, enkellaminat.

När skrovnummer 2 provseglades på sommaren 2006 upplevdes sittbrunnen som rymlig, med flera möjligheter att sitta både bekvämt och skyddat vid krängning och skvätt. De 1,5 meter långa och teakklädda sitt­ brunnsbänkarna har vinklade ryggstöd som ger skönt stöd i svanken. Att äntra båten i aktern är inga som helst problem, tack vare den helt öppna akterspegeln, men där kan också läggas en tvärslå, som rorsman kan sitta på. Annars sitter den som styr bäst på var sida om ratten, längst akterut och så långt ut åt sidan som man kan kom­ma. Därifrån når man inte bara storskotet, utan kan även justera både travaren och häckstaget.

 

 

Blykölen sticker som standard 1,95 meter, men den kommer också i en cruisingversion på 1,75 och en racing­ dito på 2,10 meter. Riggen är av 9/10­-delstyp med Sel­dénmast som är konad i toppen för bättre flex. Under provseglingen bidrar ett aningen för stort försegel för vindförhållandena till att båten broachar i vindbyarna på kryssen, men då har vi ju inte heller en full besättning på kanten utan är bara ett par personer ombord. I övrigt rör sig Elan 340 följsamt i sjön, och vi upplever fin höjd­tagning och lagom tryck i rodret. När den nästan 90 kva­dratmeter stora spinnakern slår ut ökar farten ordent­ligt, men det är ändå inga problem att hålla det välba­lanserade ekipaget på spåret.

Nere i salongen dominerar ett ljusare träslag, medan de fastskruvade durkarna är valnötsfärgade. Salongssoffornas hörn har mjuk rundning och lagom vinkel för att åstadkomma bekväma sittmöjligheter för åtminsto­ ne sex personer. Den genomgående masten går ner ge­ nom det uppfällbara bordet, och på sidorna syns vantin­fästningarnas förlängning som två runda rostfria stag. Halogenlamporna och de stora avlånga sidofönstren, ger i kombination med öppningsbara takluckor gott ljus. Två längsgående hyllor finns ovanför sofforna, men det är sparsamt med skåp. Elan 340 kunde också väljas med inredning i mahogny eller teak.

L­-pentryt har tonade glasluckor i skåpen, för att man ska kunna se in, och gott om utdragslådor. På toan, och även ute på badbryggan, är duschstandard. I akterkabi­nen om babord finns kojer på 1,98 respektive 2,13 meters längd, med tillräcklig bredd för två vuxna att sova be­ kvämt. I förpiken är ståhöjden 1,79 och kojlängden 2,15 meter, vilket också bör räcka till för de flesta av oss.

 

 

Den finländska designern Karl­-Johan Stråhlmann skapade för tio år sedan Finnflyer 36 Club, som utsågs till årets segelbåt på mässan Vene 09 i Helsingfors.

Då producerades båten av Hans Johansson på klassisk båtbyggarmark i österbottniska Jakobstad, men han har senare flyttat Finn Yachts-­varvet till Åland, där Finnflyer 36 fortfarande byggs, men numera med modellbeteckningen GT.

Alla Finnflyers modeller har en utpräglad lättviktsprofil för att vara konkurrenskraf­tiga på kappseglingsbanorna, men erbjuder även god boendekomfort. Någon massproduktion är det inte tal om, då varje exemplar tar ungefär ett år att färdigställa.

Skrovet är vakuuminjicerat med vinylester samt med glasfibermattor som riktats för att utnyttja styrkan.
I fören och midskepps finns kevlarförstärkningar, med­an bottenstockar, röstjärn, roder och hjärtstock tillverkas helt i kolfiber. Bortsett från enkellaminat runt köl­infästningen så är både skrov och däck i sandwichkon­ struktion med divinycell som distansmaterial. Alltihop sluthärdas i ugn ett dygn i 65 grader, vilket ska ge nära nog samma vattenmotstånd och osmosfrihet som epoxi.

Att båten lackas med polyuretanfärg sparar också några kilon jämfört med att lägga gelcoat.

Den verkliga viktskillnaden uppstår dock i inredning­en. I en högtryckspress limmas glasfibermattor mot divinycell, och så längst ut ett tunt lager av träfaner (ek eller teak) som lackas sju gånger, mattborstas och oljas. Alla skott och hela inredningen tillverkas så, vilket sän­ker vikten rejält jämfört med att använda plywood eller massivt trä.

De svarta durkarna med halkmönster och till och med pentryts skjutluckor är i kolfiber. Av T­-kö­lens vikt på drygt två ton ligger endast 150 kilo i den rostfria fenan och resten nere i blybulben, vilket ger ett kraftfullt rätande moment.

 

 

Seglingsegenskaperna är excellenta, och Finnflyer 36 Club vann 2009 den finska ORCi­-serien efter fyra delsegrar av sju möjliga. Svenska Seldénsponsrade Manix 2 är en annan båt som hållit sig framme på kappseglingsbanorna. Gastar på railen upp­skattar att skrov och däck är skarvfritt och pålitligt hop­laminerade utan besvärande kant.

Under däck är det full familjekomfort, med U-­soffa plus rak dito runt nedfällbart salongsbord, och med här­lig träkänsla i snickeriarbetena. Små skrovfönster och större rutor i överbyggnaden ger fint ljusinsläpp. Akter om styrbordssidans fullstora navigationsplats med bord ryms en stor toalett med handfat och dusch i vit plast­modul, och ytterligare ett snäpp akterut ett mycket ge­neröst stuvutrymme.

Både i babordssidans akterhytt och i förpiken sover två vuxna bekvämt, även om bäd­den i den sistnämnda är väldigt spetsig i fotändan. L-­pentryt håller hög standard, med dubbla hoar, stor kylbox, kardanupphängd spis med ugn och mängder av skåp och utdragslådor.

På det provseglade exemplaret drog lackrinningar på luckorna, grabbräckenas flagan­de fuskkolfiberfolie och misspass i dörrarna ner helhets­intrycket, men låg vikt, smarta lösningar, fräck design och tålig skrovlackering kan ändå locka fartsugna fa­miljer som också vill kunna bo komfortabelt.

 

 

Hanse 342 hade byggts i Greifswald i nästan ett decennium när den 2012 fasades ut till förmån för efterföljaren 345. Den får därmed anses som en av det tyska varvets större trotjänare.

Kanske berod­de det på att den redan från början var i takt med tiden och hade en modern design såväl i skrovform som interi­ört, kanske hade det med den populära storleken att göra eller så var det helt enkelt finanskrisen 2007 som effektivt satte stopp för utvecklingen av nya båtar.

Oavsett skäl är Hanse 342 fortfarande en gångbar båt som är mycket efterfrågad på begagnatmarknaden.

Planlösningen i versionen med dubbla akterkabiner erbjuder imponerande utrymmen med minus endast för den trånga passagen mellan styrbordssidans pentry och babords toalett. Men vill man ha många avskilda sov­ platser akterut så måste ju toalettutrymmet hittas nå­ gon annanstans. Att få in tre dubbelkojer som är helt av­ skilda från varandra är ändå inte illa på en 34­fotare.

I förpiken tar man ett steg upp till de högt placerade och rejäla dubbelkojerna, med färskvatten i plasttank un­ dertill. Garderober och hyllor finns på båda sidor och det är en hel meter från skottet fram till kojerna.

Salongen är ljus och luftig med goda ljusinsläpp. Soffan på styrbordssidan och fåtöljerna med det lilla bordet även för navigation om babord, ger tillsammans sex sittplatser, om än inte omedelbart ihop. Kylaggrega­tet ryms i styrbords stuvfack, där vi på den testade båten 2006 önskade oss något mer finish på topcoaten.

 

 

Ned­gångsluckan är utförd i det frostade grönfärgade glas som blev något av Hanses signum vid den här tiden, och omedelbart till höger om stegen med räfflat halkskydd finns ett generöst pentry, med dubbla rostfria hoar och varmt och kallt tryckvatten som standard. Lådorna rullar lätt och smidigt på kullagrade skenor och kan låsas säkert vid sjögång.

9/10-­delsriggen från Sparcraft har dubbla svepta sprida­re och rostfri stående rigg. Storskotsjusteringen sker med hjälp av en Harkenskena och de ordinarie vinscharna på rufftaket, där det kan vara svårt att nå för en ensamseglan­de rorsman som snabbt behöver få loss det vid en nödsitua­tion.

Å andra sidan slipper man utrymmeskrävande ar­rangemang nere i sittbrunnen, och det gör den tryggare och säkrare på köpet. Som standard levererades Hanse 342 med självslående fock och storsegel med genomgående lat­tor, ett ställ som duger gott för vanlig semestersegling och om man inte tänker sig kvalificerad racing.

Däckslayouten är ren och upplevdes vid provseglingen som lättarbetad, med knottrigt halkskyddsmönster på alla strategiska ställen. Båten visade sig lagom lätt på rodret och vek inte ner sig nämnvärt när det friskade i, åtminstone inte mer än att det var möjligt att justera med ett rev eller två i storen. Med enlinesystemet som är standard går det dessutom väldigt snabbt och lätt att reva. Även rorkultsstyrning är standard för Hanse 342, men den provseglade båten var ändå extrautrustad med ratt.

Invändningarna mot rattstyrningen på provbåten var 2006 att sittbrunnen helt enkelt är för trång för en stor och otymplig ratt samt att rorsman dessutom går miste om den härliga känsla som bara en riktig rorkult kan ge.

 

 

Hallberg-Rassy 34 levde i 15 år och såldes i drygt 500 exemplar innan 342 tog över 2005, med en modell som skulle stå sig ända fram till 2017.

Efterförljaren 340 har såväl dubbla roder som integrerat peke medan "gamla" 342 är mer traditionell och befriad från dylika moderniteter.

Även byggmetoden är konven­tionell, med ett handupplagt skrov i glasfiberarmerad isopolyester med isolering över vattenlinjen och med sandwichkonstruktion i däck, överbyggnad och sitt­ brunn. Skrov och däck är ihopplastade och alla skott i båten dubbelsidigt fastlaminerade. Bottenstockarna i glasfiberarmerad plast styvar upp, och under mastfoten finns en förstärkande stålbalk.

Linjerna harmonierar i en tilltalande helhet, med för Hallberg­-Rassy typiska kännetecken som öppningsbar vindruta, breda sarger runt sittbrunnen, avbärarlist och sluten akterspegel. Sittbrunnen är mycket rymlig, med drygt två meter långa bänkar som erbjuder plats även åt många gäster.

Ljus och vacker rorkult i högglanslackad ask var standard, och vid provseglingen hösten 2005 kändes det skönt att slippa den utrymmeskrävande ratten och istället få hålla en hederlig krängpinne i näven. Med fin fingertoppskänsla lydde 342:an då rorsmans minsta vink, utan alltför mycket tryck eller lovgirighet. Ratt­styrning kunde emellertid väljas till för 33 780 kronor.

Den masttoppshissade gennakern var tillval, och den halsas förnämligt på ett löstagbart peke i rost­fritt, medan storsegel och knappt överlappande genua­fock, som kan fås självslående, ingick i grundpriset.

 

 

Par­tialriggen från Seldén har mekanisk häckstagssträckare samt förstagsprofil med Furlexrulle. Dubbla spridarpar fördelar ner kraften från vanten till två separata fäst­punkter på varje sida i däck, där även aluminiumskydd över vantskruvarna ingick från början. Vid motorgång märks att ljudisoleringen är omsorgsfullt utförd, och det förekommer inga vibrationer. En heltäckande matta på durken bidrar också.

Planlösningen i Hallberg-Rassy 342 är beprövad och funktionell, med kartbord och toa om styrbord, L-pentry och akterkabin mittemot. Plastytor syns knappt till , däremot en hel del svagt betsad och mattlackerad mahogny.

Infällda halogenspotar i det trälistade vita taket ger tillsammans med däckslucka modell större samt genomskinlig skjutlucka vid nedgången och rejäla öpp­ ningsbara fönster på överbyggnadens sidor gott ljus i salongen. Styrbordssoffan erbjuder full ligglängd med hjälp av ett instick för fötterna under navbordet, men varianten med utdragslådor där ger ändå 1,9 meters bäddlängd. Alla dynor har ett mjukare toppskikt för bättre komfort.

Pentryt rymmer dubbla diskhoar, helt rostfri spis med skyddsplåt runtomkring för brandskydd och en rymlig kylbox med smart dold magnet som håller locket i upp­ fällt läge. I den enda akterkabinen mäter kojen 2,06 på längden och är som smalast 1,11 i fotändan. Här finns också en garderob och dubbla öppningsbara fönster. Elcentralen är belägen vid navigationsplatsen, och bak­ om den öppnas dörren till en ganska rymlig toalett, inredd i laminat eller målat trä som är sobert vitt.

 

 

Najad 355 premiärvisades på Öppna Varv 2007, och ersatte då blott tre år gamla Najad 332 som varvets instegsbåt.

Nyblivne holländske varvs­ägaren Alfred van Wincoop hade bråttom att moderni­sera hela produktprogrammet, vilket slutade med kon­kurs när finanskrisen och lågkonjunkturen några år senare slog till med full kraft.

Najad seglas ofta av för­ståsigpåare som vet precis vad de vill ha, och också är beredda att betala bra för det, men många tidigare Najadägare kände inte igen sig i satsningen på prestan­da och modernare inredning.

Tyska designbyrån Judel/Vrolijk & Co gav Najad 355 ett slankt stävparti och en något bredare och fylligare akter än vad som dittills varit brukligt på en Najad. Skäddan framför det djupgående och ganska smala rodret slopades helt, och kölen fick knappt två meters djup och försågs med en rejäl blybulb.

Skrovet va­kuuminjicerades med seg och stark epoxi på varvets nya 60­miljonersfabrik i Åmål, där även däcket till 90 pro­cent byggdes med samma metod. Innan det monterades ihop med skrovet handlaminerades skotten fast, och hela paketet fick stå 16 timmar i 60 graders värme för att härda. I Henån färdigställdes sedan Najad 355 med snickeriarbeten av högsta Orustklass.

I sittbrunnen tar den stora ratten ganska mycket plats, men utrymmet räcker ändå för ett halvt dussin besättningsmedlemmar. Vid provseglingen 2007 noterades att skotskenan kunde ha varit längre, för att få ner vagnen ännu mer i lä, men rorsman lyckades ändå med hårt an­satt kick kontrollera Najad 355 i frisk och byig vind.

 

 

Sex av tio Najadseglare väljer rullmast, men testbåten hade van­ligt storsegel med lazyjacks, och en överlappande fock som alltså inte är självslående. Då underlättar elvinschar­na i slagen, liksom att alla fall, skot och trimlinor är be­kvämt neddragna på de rätta ställena i sittbrunnen.

Var­vet satsade mycket på ergonomin runt förarplatsen för att båten skulle vara enkel att hantera ensam. Rorsman tyck­te vid provseglingen att styrningen var i en klass för sig, utan glapp, fördröjning, gnissel eller kärvande – bara distinkt och god känsla. Najad 355 reagerade snabbt och kontrollerat på minsta rattutslag, något som det smala och välbalanserade rodret bidrog till.

På den högglanslackade ruffluckans sidor ger färgat glas ett grönskimrande ljus både i akterkabinen och i den rymliga toaletten, som har rejält tilltagen dusch­kabin och stor våtgarderob. Dubbla akterkabiner finns inte, eftersom stor toa och rymligt stuvutrymme prio­riterades. I förpiken erbjuds två rejäla garderober samt längsgående hyllor och ett skåp längst föröver.

Salongen är ljus och upplevs rymlig, med god ståhöjd för en 1,78 meter lång person.

Bakåtvänd navigationsplats byggdes som standard, medan framåtvänd var tillval. Det L­-for­made pentryt har 75-­liters kylutrymme som täcks av en skjutbar lucka. Lådorna är mjukt självstängande sista biten, och spisen med ugn kommer från exklusiva kana­densiska Force10.

Sjövattenpump var extratillbehör. Annars hade Najad 355 en hög startnivå, med tolvmilli­meters teak både på däck och i sittbrunnen, värmare, landström med laddare till AGM-­batterierna, Corian­ bänkar med designade blandare och mycket annat, vilket också avspeglades på prislappen.

 

Fotnot: Texten är publicerad i Praktiskt Båtägandes specialutgåva Köpa Båt, som finns i affärerna just nu.

 

Ska köpa båt i år?
Ja
4
14
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!