Praktiskt Båtägande

Så fungerar det: Låt båten ligga kvar i vattnet över vintern

Att ha båten kvar i vattnet över vintern öppnar många möjligheter.

Så fungerar det: Låt båten ligga kvar i vattnet över vintern
Få båtägare har båten i sjön på vintern men med rätt förberedelser och omständigheter kan det vara ett både trevligt och något billigare alternativ än att ta upp den // Foto: Martin Leisborn

 

Att ha båten kvar i det våta elementet under vintern öppnar många möjligheter.

Det går exempelvis att företa fina turer i skärgården när man får ha den för sig själv, det går att bryggsegla och dessutom ligger båten mjukt och fint i vattnet istället för på hårda och kantiga järnstöttor. Men det är en del att tänka på för att få det att funka.

Båtplats för vintern är en sådan sak. Många hamnar hyr ut bryggplatserna enbart för sommarhalvåret, och på vintern ska båtarna bort. I exempelvis Grefabs hamnar i Göteborg ska båtplatsen vara tömd den 1 november. En orsak till det är troligtvis att el och vatten då stängs av, och kanske att förvaltaren vill ha tillgång till bryggorna för att utföra reparationer och service.

Därför behövs en vinterplats. För min del var det inte så svårt, Grefab kontaktades och gav relativt omgående ett erbjudande om en vinterplats vid Saltholmens kaj. Där finns el året runt mot separat betalning. Det innebar att ett separat båtplatskontrakt behövde fyllas i och undertecknas, något som även inbegrep elabonnemang. Priset för platsen var ungefär hälften av priset för båtplats på sommaren, plus el som debiteras enligt min förbrukning. Jag fick alltså ett eget eluttag med egen elmätare i elskåpet vid kajen. Efter vintersäsongen läses den av, och räkning på elförbrukningen kommer baserat på den. Orsaken och fördelen med detta är att det då är tillåtet att använda värmefläkt eller liknande ombord. Ju mer jag eldar, desto mer får jag betala. Vid den vanliga sommarbryggan finns också el, men bara för att ladda batterier och liknande små behov, inte uppvärmning. Det var första steget mot att kunna ha båten i sjön hela vintern.

De flesta båtplatser i Göteborgsområdet är
inte till för att ha båtar under vintern. Vissa hamnar har dock dedikerade vinterplatser med tillgång till elström året runt // Foto: Martin Leisborn

 

Nästa steg var att flytta båten till vinterplatsen, ett rent nöje, och förtöja för eventuellt kommande vinterstormar. Och de kom verkligen, inte bara en utan flera sådana. Så vinterplatsen måste ha bra förtöjningsmöjligheter, och förtöjningen ska vara extra väl gjord.

För min del innebar detta inköp av extra tampar, töjbara sådana med extra ryckdämpare av gummi. Först förtöjdes båten med rejält starka befintliga tampar jag redan hade ombord, med lite slack i linorna för att medge lite svängrum inom båtplatsen, men utan att båten kan stöta emot vare sig kaj, pålarna eller gran- narnas båtar. Sedan stramades båten upp lite med de nyinköpta tunnare, mer elastiska linorna.

Tanken med det är att de tar första stöten, flexar lite och dämpar ryck i linorna för att skona båten och dess knapar. Skulle de inte hålla tar de grova tamparna vid och håller båten säkert på plats. Det blev alltså två tampar åt varje håll, totalt åtta stycken.

Med vintern passerad och facit i hand var det en lyckad lösning. Genom vinterns alla oväder låg båten lugnt och tryggt. Ingen av de tunna linorna brast. Den enda nackdelen med alla tamparna var att det var ett meckel varje gång vi kastade loss och senare kom tillbaka. På sommarplatsen har vi fasta förtöjningar som är mycket enklare att hantera. Självklart hade vi kunnat göra så även på vinternplatsen, men det kom vi oss aldrig för. Kanske nästa vinter.

Något vi snart märkte var att det ofta blir väldigt halkigt på träbryggor på vintern, så även på kantbrädan på vår kajplats. Men en passande lösning hittades hos företaget Safestep som säljer halkskyddslösningar. Med en så kallad "trappnos" från dem påskruvad på brädan blev det åter säkert att hoppa ombord och i land.

Det blir ofta riktigt halt på träbryggor under den mörka, fuktiga årstiden. Ett halkskydd i form av en "trappnos" förbättrade situationen radikalt // Foto: Martin Leisborn

Vårt 500 W oljefyllda element räcker till att hålla minusgraderna borta i salong- en. Med en fläkt distribueras varmluften runt i hela båten // Foto: Martin Leisborn

 

Efter detta kom den trevliga biten med att koppla i elen, vilket dock visade sig vara lite mer komplicerat än förväntat. Grefab tillhandahöll som utlovat ett låsbart eluttag med CEE-kontakt, men det visade sig att locket till eluttaget inte gick att stänga med en vanlig landströmskabel med rak kontakt. Det krävdes en vinklad, och det var inte så lätt att få tag i. Och det får ju inte vara en adapter, för då kan ju någon bara dra ur min sladd just utanför locket och sätta i sin egen. Då hade det inte varit någon vits med att låsa uttaget. Det måste alltså vara en kontakt för fast montering i ena änden av en kabel.

Inga båttillbehörsbutiker hade detta i sina sortiment, åtminstone inte så långt jag kunde se. Till slut hittades rätt produkt på en husvagnssajt och hos några grossister. En hane inköptes och monterades på en förläng- ningskabel för utomhusbruk. Nu passade det, och locket gick att stänga och låsa, så att inte andra kan ta ström från mitt uttag.

Sedan var det bara att skarva ihop landströmskabeln med förlängningskabeln, och de möts med vanliga gamla 230 volts stickkontakter. Eftersom skarven skulle ligga på kajen behövs en skyddsbox för den, både för att skydda mot vatten och för att hindra att kontakterna rycks ur. Det finns tydligen låsbara sådana, men jag fick inte tag i någon, utan nöjde mig med en vanlig modell av plast från Jula och drog sedan ett par buntband runt den för att försvåra att den öppnar sig av misstag. Sedan var det bara att leda landströmskabeln vidare till båten och koppla in på sedvanligt sätt.

Med vinterplats ordnad, båten förtöjd och elen indragen är vi en god bit på väg. Nu är det dags för det som elen ska användas till, nämligen uppvärmning, belysning och frostskydd.

Med en vinklad CEE-hane gick det bra att låsa locket på vinterplatsen // Foto: Martin Leisborn

Skyddsboxar, som den här från Jula, skyddar skarkopplingar från fukt och urryckning // Foto: Martin Leisborn

 

Först ut är värmen ombord. På sommaren behövs ingen värme i båten när den inte används, men på vintern är det lite annorlunda, åtminstone i vår värld. Vi vill nämligen inte att det ska bli minusgrader inuti båten. Detta för att minska kondens och isproppar i slangar och ledningar. Vi använder ju båten hela vintern, så den kan inte tömmas på allt, som man annars brukar göra när båten tas upp på land. Därför vill vi ha lite värme på i båten, men naturligtvis bara när det är riktigt kallt.

Vi har en liten, enkel värmefläkt ombord sedan många år. Den har ett läge för bara fläkt, ett för 1 000 watts värme och ett för 2 000 W. Den funkar hur bra som helst, och 1 000 watt räcker gott för det mesta. För vår vinterbåt handlar det dessutom bara om att få upp temperaturen några grader, att hålla den runt +5 hela tiden. Så det behövs inga stora maskiner. Däremot kändes det osäkert att lämna en värmefläkt ensam eftersom den har en glödtråd. Rent teoretisk skulle diesel- eller lösningsmedelsångor kunna komma in i salongen, och då är det inte bra med en oövervakad glödande tråd.

Därför köptes ett litet 500 W oljefyllt värmelement in, det är nog lite säkrare. Med fläkten i kalluftsläge riktad mot elementet kommer dessutom dess uppvärmda luft att cirkulera runt i båten. 500 W räcker för det mesta för att hålla fem grader.

 

Det värsta som kan hända med en båt i sjön är dock inte fukt och mögel, utan att det blir is i skrovgenomför- ingarna under vattenytan. Isen kan spränga ventilerna, och när det tinar kommer det att börja läcka in.

Kulventiler är extra känsliga för detta, och det är vad vi har i fem av våra sex ventiler. Båten kommer att sjunka på några få timmar. För att inte hitta vår vinterbåt med bara masten över ytan köptes två stycken två meter långa frostskyddskablar från Biltema in. Den ena lindades runt de två ventilerna under pentryt och den andra runt de två vid toaletten. Produkterna har egen inbyggd termostat som sätter igång vid +3 och stänger av vid +10, vilket är praktiskt.

Ytterligare en manick behövdes dock innan båten är klar för nästa istid, en temperaturvakt för värmeele- mentet, för vi vill ju inte att det ska vara igång hela tiden. På västkusten är det ibland uppåt 10 plusgrader på vintern, och då behöver inga värmeelement stå på.

Ingen lämplig produkt återfanns i någon båtbutik, men en finurlig liten sak hittades på Clas Olsson. En så kallad termostat för frostkabel, Frostguard Eco. Den satte vi in i ett 230 V-uttag i båten och kopplade sedan in både fläkt, oljeelement och frostskyddskablar till den. Med den inställd på +5 ser den till att allt går igång och slår av som de ska för att hålla den temperaturen i båten.

Som en ytterligare säkerhet lämnar vi alltid dörrar och luckor öppna till de utrymmen där ventilerna finns, detta för att uppvärmd luft ska kunna cirkulera där också. Endast en skrovgenomföring lämnades utan uppvärmning, kylvattenintaget. Det sitter dock en bra bit ner på kölen, och på det djupet är risken för isbildning närmast obefintlig.

Ett tag funderade jag på att sätta in en automatisk länspump också, så att vattnet från en eventuellt läckande ventil pumpas ut och båten inte sjunker. Men efter alla uppvärmningsanordningar är risken för frostsprängning minimal, det är bara om det blir extremt kallt samtidigt med ett längre strömavbrott. Och händer det funkar pumpen bara så länge 12 V-batteriet räcker, några timmar. Sedan sjunker båten i alla fall. Så det projektet övergavs. Det finns dock smarta nivålarm på marknaden som skickar sms om båten tar in vatten, och det hade ju varit toppen, men de kostar ganska mycket.

Att låta båten ligga i vattnet över vintern öppnade dörren för både fantastiska skärgårdsturer i kyla och sol och för trevlig bryggsegling i hamnen // Foto: Martin Leisborn

 

Sedan är det detta med tjuvar och inbrott. I och för sig hade vi inget speciellt värdefullt i båten när den lämnades ensam, men ändå. Inbrott är aldrig trevligt. På marknaden finns ett antal olika system för inbrottslarm med brytare för luckor, rörelsedetektorer, gps-sändare och mer. Vissa kan även integrera nivåvakt, temperaturvakt och andra saker. Hade jag haft en stor, ny och dyr båt hade det säkerligen installerats, men med min gamla 70-talare känns kostnaden för det lite i överkant.

Däremot satte vi in en ljusslinga för utomhusbruk med inbyggd timer. Det är smart. Den tänds och släcks automatiskt ett par gånger om dagen och ger intrycket av att båten är bebodd och befolkad. Hoppas nu att inga tjuvar läser denna tidning, för nu kommer den stora hemligheten: Vi är inte där. Eller, jo, vi är där rätt ofta men inte varje dag. Så den skänker åtminstone en liten känsla av förhöjd säkerhet. Kommer tjuvarna ändå på besök får de ta för sig. Det finns några kakor i skåpet, men just inget mer att hämta.

Vad gäller kostnaderna är det något billigare att vara kvar i vattnet jämfört med att lyfta upp båten och ha den på land, i alla fall där vi är. Kostnaden för själva vinterbåtplatsen hos Grefab i Göteborg var 3 890 kronor, vilket är hälften av priset för en vinterplats på land med lyft och sjösättning. Därtill kommer elförbrukningen som för vår del landade på 194 kronor för de totalt 108 kWh vi använde under vintern. Totalt blev det alltså flera tusenlappar billigare än att ta upp båten på land.

Här vill vi lägga in en brasklapp om eventuell bottenbeväxning. Har båten klarat sig från den kan den fortsätta att ligga i vattnet under nästa sommarsäsong, men om den behöver ett nytt lager bottenfärg tillkommer kostnaden för lyft, pallning och sjösättning inom några dagar. Det kan med fördel göras i juni, när det är varmt och behagligt. Med det inkluderat slutar troligtvis det hela på en liknande totalkostnad som att ta upp båten på sedvanligt sätt under vintern, med dess för- och nackdelar.

Att låta båten ligga i vattnet över vintern öppnade dörren för både fantastiska skärgårdsturer i kyla och sol och för trevlig bryggsegling i hamnen, sammantaget en härlig upplevelse! Det blir troligtvis en återkommande företeelse för oss.

Ja
2
4
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!